Gunnar Bolin (journalist)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Gunnar Rehlin.
Gunnar Bolin
Gunnar Bolin i ett samtal om boken De värnlösa under Stockholms litteraturmässa på Kulturhuset i april 2018.
FöddGunnar Ernst Wilhelm Bolin
5 oktober 1957 (63 år)
Stockholm
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragjournalist, programledare, kritiker och producent
ArbetsgivareSveriges Radio
Känd förKulturkommentator i olika sammanhang på Sveriges Radio.
UtmärkelserLukas Bonniers Stora journalistpris (2010)

Gunnar Ernst Wilhelm Bolin, född 5 oktober 1957 i Stockholm, är en svensk kulturjournalist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier i litteraturvetenskap och filmvetenskap vid Stockholms universitet gick han Dramatiska Institutets radioproducentutbildning.[1] Han anställdes på Sveriges Radio 1986, och knöts till kulturredaktionen 1989 som programledare, kritiker och producent.

Mellan 2001 och 2003 var Bolin Sveriges Radios korrespondent i Berlin,[2] och under åren 2010–2014 var han SR:s kulturkorrespondent.

Bolin har flera gånger bevakat OS och fotbolls-VM, delvis med fokus på idrotten, delvis på det runtomkring som konst och arkitektur samt hur lokalbefolkningen påverkas.[1][3]

Inför varje julafton gör Gunnar Bolin tillsammans med Karsten Thurfjell en uppesittarkväll i Sveriges Radio P1. De besöker olika platser i Europa, och väver samman sina upplevelser med trams, uppläsningar och musik.[4]

Säsongen 2017/18 tävlade han tillsammans med Amie Bramme Sey i SVT:s frågesportsprogram På spåret och kom på andra plats.[5] År 2018 var han aktuell som programledare för "Bergmanpodden" i P1, där alla Ingmar Bergmans biofilmer i egen regi diskuterades och betygsattes.

Skrivande[redigera | redigera wikitext]

2019 publicerade Gunnar Bolin boken Hovjuvelerarens barn där han beskriver delar av sin släkts liv och bakgrund i Ryssland, Österrike och Sverige. Där finns bland andra tsarens hovjuvelerare W.A. Bolin och den framstående socialdemokratisk politikern i Österrike Karl Seitz. W.A. Bolin öppnade en filial i Stockholm 1916, som blir det enda kvarvarande i familjens ägo efter den ryska revolutionen. Även Gunnar Bolins farfar Ernst Hoffenreich var aktiv socialdemokratisk politiker i Österrike. Bolins farmor lämnar Österrike för Sverige med ena sonen efter att Österrike införlivats i Tyskland 1938, medan den andra ska bara avsluta skolgången. Denne, Bolins far, blir inkallad och är soldati Polen, Norge och Frankrike innan han till slut kommer till Sverige.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

År 2010 tilldelades Bolin Lukas Bonniers Stora journalistpris, med motiveringen ”för lustfylld kulturjournalistik och imponerande bredd.”[7] År 2016 tilldelades han årets kulturpris av Stiftelsen Renässans för humaniora "för hans mångsidighet i ett varierande och imponerande programutbud under flera decennier".[8]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hovjuvelerarens barn, 2019

Källor[redigera | redigera wikitext]