Världsmästerskapet i fotboll för herrar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om Världsmästerskapet i fotboll för herrar. För fler mästerskap, se Världsmästerskap i fotboll.
Världsmästerskapet i fotboll
France_champion_of_the_Football_World_Cup_Russia_2018.jpg
Frankrike firar segern i fotbolls-VM 2018.
Sport(er)Fotboll
PlatsHela världen
TidpunktJunijuli
År1930
Geografisk omfattningHela världen
ArrangörFifa
Regerande mästare Frankrike (2018)
Flest titlar Brasilien (5)
WebbplatsOfficiell webbplats

Världsmästerskapet i fotboll för herrar (officiellt FIFA World Cup), även kallat fotbolls-VM, är en mästerskapstävling i fotboll för herrlandslag[1] som har arrangerats av Fifa vart fjärde år sedan 1930, utom 1942 och 1946 då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget.

Huvudturneringen[redigera | redigera wikitext]

I huvudturneringen (kallad VM-slutspelet) deltar 1998 t.o.m. 2022 32 lag, och fr.o.m. 2026 48 lag.[2] VM-slutspelet är slutfasen i en mer omfattande turnering som varar i upp till tre år och där cirka 200 lag deltar. Lagen kvalificerar sig för VM-slutspelet genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer (och även regerande världsmästare t.o.m. 2002) som är direktkvalificerade.

Konfederation Världsdel Platser fr.o.m. 2026
(inkl. värdland)
Platser före 2026
(exkl. värdland)
Uefa Europa 16 13
Caf Afrika 9 5
AFC Asien och Australien 8 4,5
Conmebol Sydamerika 6 4,5
Concacaf Nord- och Centralamerika 6 3,5
OFC Oceanien utom Australien 1 0,5
Extrakval 2
Totalt 48 31 (+ värdland)

Historia[redigera | redigera wikitext]

1904 bildades världsfotbollsförbundet Fifa. Fotboll var med på OS-programmet redan 1900, men fick officiell status av Fifa först 1908 när FA (engelska fotbollsförbundet) åtog sig att arrangera turneringen. OS-turneringarna 1900 och 1904 har i efterhand fått officiell status av Internationella olympiska kommittén (IOK) men inte av Fifa.

Fifa hade tidigt planer på att arrangera ett eget världsmästerskap, men planerna rann ut i sanden. I stället åtog sig Fifa 1914 att arrangera kommande OS-turneringar som nu fick status som "världsmästerskap för amatörer". På grund av första världskriget dröjde det till 1920 innan nästa OS hölls, men OS-turneringarna 1920, 1924 och 1928 blev stora publiksucceér.

Beslut om VM[redigera | redigera wikitext]

Den officiella affischen för fotbolls-VM 1930.

Fotbollsturneringen vid OS var som sagt bara öppen för amatörer. Professionell fotboll hade på 1920-talet införts i en rad länder även utanför Storbritannien, vilket utestängde många av de bästa spelarna. Fifa, med presidenten Jules Rimet som drivande kraft, bestämde sig nu slutligen för att arrangera en egen världsturnering i fotboll öppen för både amatörer och proffs. I maj 1929 beslöt Fifa att man skulle arrangera turneringen det kommande året. Uruguay tilldelades arrangörskapet av turneringen. Valet av värdland hade två huvudorsaker: dels att Uruguay hade dominerat världsfotbollen på 1920-talet och vunnit två raka OS-guld 1924 och 1928, och dels att Uruguay 1930 firade 100 år som suverän stat. Sveriges första professionella fotbollsspelare var Gunnar Nordahl som blev professionell 1949. Svenska landslaget fortsatte att bara spela med icke-professionella spelare i landslaget under följande två världsmästerskap men vid fotbolls-VM 1958, som spelades i Sverige, tillät förbundet professionella spelare.[3]

VM-premiär i Uruguay[redigera | redigera wikitext]

Fifa bestämde att 16 lag skulle delta, men i den första turneringen i Uruguay deltog bara 13 lag. Den långa och dyra resan lockade bara fyra lag från Europa. Uruguay vann denna den första VM-turneringen.

Bojkotter[redigera | redigera wikitext]

Uruguay är det enda lag som bojkottat slutspelet som regerande mästare, vilket skedde 1934. 1938 drog sig Österrike ur på grund av anslutningen till Tyskland, varför enbart 15 lag deltog. I 1950 års mästerskap drog sig tre lag ur av olika skäl, varför endast 13 lag gjorde upp om titeln. Det var också sista mästerskapet där ett kvalificerat lag inte deltog i slutspelet.

VM-pokalen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Coupe Jules Rimet

Den pokal som lagen skulle kämpa om fick från början namnet Coupe Jules Rimet efter Fifa-presidenten Jules Rimet. Det bestämdes att det första laget som vann VM tre gånger skulle få behålla pokalen för gott. 1970 blev Brasilien mästare för tredje gången, men pokalen blev stulen några år senare och har aldrig återfunnits. Den nuvarande pokalen, som introducerades 1974, är en vandringspokal som inget lag får behålla permanent, oavsett antalet segrar.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

VM har till och med 2018 spelats 21 gånger och vunnits flest gånger av Brasilien som vunnit 5 titlar. Brasilien är också det enda lag som deltagit i samtliga VM. Tyskland (inklusive Västtyskland) har dock vunnit flest medaljer (4 guld, 4 silver och 4 brons: totalt 12 st). Därutöver har även Italien (4 titlar), Argentina, Uruguay och Frankrike (2 titlar vardera), samt England och Spanien (1 titel vardera) vunnit VM.

2002 arrangerades VM för första gången av två länder, Sydkorea och Japan, samt första gången i Asien. 2010 arrangerades VM för första gången av ett afrikanskt land, Sydafrika. 2026 kommer VM att anordnas för första gången av tre länder; Kanada, USA och Mexiko.

VM-kval[redigera | redigera wikitext]

Inför fotbolls-VM genomförs sedan VM 1934 kvalspel, där varje kontinent delas in i kvalgrupper. Genom kvalet kvalificerar sig lagen för huvudturneringen, VM-slutspelet. Hur många platser varje världsdel tilldelas har varierat genom åren. Från och med 1938 års turnering är värdlandet garanterat en plats utan kvalspel. 1938-2002 var även det regerande mästarlaget direktkvalificerat.

Inför den första turneringen 1930 fanns inget kvalspel. De lag som anmälde sig fick delta.

VM-slutspelet[redigera | redigera wikitext]

VM-slutspelet spelas vart fjärde år, vanligtvis under en månad med start i början av juni. Formerna har varierat över åren, men för närvarande genomförs slutspelet med 32 inkvalade lag uppdelade på åtta grupper i ett gruppspel. De två bästa lagen i varje grupp går vidare till åttondelsfinal. Efter åttondelsfinaler följer kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och därefter final.

VM:s storlek och popularitet[redigera | redigera wikitext]

Fotbolls-VM har genom åren utvecklats till ett allt större evenemang. När fler och fler länder blev självständiga i framför allt Afrika och Asien höjdes allt fler röster för att antalet platser i slutspelet skulle öka, och inför VM 1982 utökades antalet till 24. Intresset för VM fortsatte att växa och i samband med att kalla kriget upphörde och en lång rad nya nationer blev självständiga bestämdes att antalet slutspelsplatser från och med VM 1998 skulle ökas till 32.[2] Till VM 2026 kommer antalet lag att utökas igen, denna gång till 48 (se nedan).

Fotbolls-VM har efter hand växt till ett gigantiskt evenemang. 204 lag deltog i kvalturneringen till VM 2010, vilket var rekord. Fotbolls-VM kallas numera ibland världens största sportevenemang, större än till och med sommar-OS, beroende på vilka kriterier som används. Ackumulerat beräknas drygt 2,6 miljarder människor ha följt VM-slutspelet 2006[4] och inför VM-slutspelet 2010 väntades det rekordet slås och finalen bli det näst mest sedda sportevenemanget på TV någonsin efter OS-invigningen 2008.[5] Enligt Fifas beräkningar såg närmare 910 miljoner människor åtminstone delar av VM-finalen 2010 och IOK beräknar att knappt 900 miljoner såg åtminstone delar av OS-invigningen 2012. OS-invigningen 2008 sågs emellertid av över en miljard människor. Inför VM-finalen 2014 beräknades drygt en miljard människor att helt eller delvis följa matchen - ungefär 1/7 av världens befolkning.[6]

I takt med att VM växt har kostnaden för att arrangera turneringen växt mycket snabbt sedan 1990-talet. VM-slutspelet 1994 kostade 30 miljoner dollar att arrangera [ifrågasatt uppgift]. Till VM-slutspelet 2006 hade summan växt till sex miljarder dollar och 2014 års turnering beräknades i juli 2013 att kosta hela 14 miljarder dollar.

Framtida VM-turneringar[redigera | redigera wikitext]

VM 2022[redigera | redigera wikitext]

Den 2 december 2010 beslutade Fifa vilka länder som blir värd för 2018 och 2022 års VM. 2018 utsågs Ryssland till arrangör och 2022 Qatar. Ryssland blir det första östeuropeiska landet som arrangerar VM medan Qatar blir det första värdlandet från Mellanöstern.[7] På senare tid har utnämningen av Qatar som arrangörsland kritiserats, mycket på grund av den höga temperaturen som kommer att råda under VM-slutspelet, men också när det gäller omröstningen och hur landet fick bli arrangör.

Kommande VM-turneringar väntas bli ännu dyrare än de senaste. Ryssland räknar med att lägga ned åtminstone 20 miljarder dollar, dubbelt så mycket som man ursprungligen räknade med.[8] Inför VM-slutspelet 2022 beräknas Qatar spendera upp till 220 miljarder dollar; det blir i så fall det i särklass dyraste sportevenemanget i historien.[9] Som jämförelse kostade det hittills dyraste sportevenemanget, sommar-OS i Peking 2008, 43 miljarder dollar, även om kostnaden för vinter-OS 2014 i Sotji tros bli ännu högre, cirka 50 miljarder dollar.

Förslag fanns på att utöka antalet platser i VM-slutspelet från dagens 32 till 40, kanske redan till VM 2018. En av förespråkarna för en utökning var Michel Platini, ordförande i det Europeiska Fotbollsförbundet Uefa. Platini ansåg att en utökning var befogad då Fifa har 209 medlemsförbund. Fotboll är världens populäraste sport och en utökning "skulle göra alla glada", menade Platini. Vid en eventuell ökning av antalet lag skulle spelformatet troligen ändras till att gruppspelet skulle bestå av åtta femlagsgrupper i stället för dagens åtta fyralagsgrupper.[10]

Det fanns även en hel del kritiska röster till en utvidgning till 40 lag. Med ett spelformat med åtta femlagsgrupper skulle antalet gruppspelsmatcher öka från 48 till 80 och antalet matcher totalt till 96 från dagens 64. Kritikerna menade att ett antal lag skulle komma att delta "som inte håller måttet". Man ansåg också att VM-slutspelet skulle svälla så mycket att bara ett mycket litet antal länder skulle klara av att arrangera turneringen och att kostnaderna riskerade att skena i väg till helt orimliga nivåer.[11]

VM 2026[redigera | redigera wikitext]

De ovan nämnda förslagen ledde inte till någon förändring, men den 10 januari 2017 beslutade Fifa om en utökning från och med 2026 års VM-slutspel. Antalet lag kommer att öka till hela 48 – den största utökningen i VM-slutspelets historia. De 48 lagen kommer att delas in i 16 trelagsgrupper, där två lag i varje grupp går vidare i turneringen. De kvarvarande 32 lagen deltar sedan i en utslagsturnering fram till finalen. Antalet matcher totalt blir 80.[12] Reaktionerna var blandade. De som tidigare stött Michel Platinis förslag om en utökning till 40 lag var överlag positiva, medan kritiken var besk från andra håll som menade att VM:s status urholkas rejält när nästan en fjärdedel av Fifas medlemsländer kommer att delta. Andra menade att liknande kritik kommit även vid tidigare utökningar, men att oron för att kvaliteten skulle försämras visade sig obefogad. Kritik kom också mot att beslutet om utökning enbart hade ekonomiska motiv med enda syfte att öka Fifas intäkter. President Gianni Infantino försvarade sig mot anklagelserna och hävdade att beslutet att utöka VM-slutspelet enbart hade sportsliga motiv. Enligt Infantino är VM världens största fest och nu får fler lag chansen att delta.[13]

Med utökningen från 32 till 48 lag infann sig frågan hur många platser varje kontinent skulle få i det nya formatet. Fifas råd beslutade i maj 2017 om följande fördelning, som inkluderar värdlandet (om det är flera värdländer kommer rådet att besluta vilket eller vilka som är direktkvalificerade):[14]

De två platser som inte är direkt tilldelade en viss kontinent kommer att fördelas efter ett särskilt extrakval eller playoff-turnering med sex lag, där varje kontinent utom Europa kommer att bidra med ett lag och det sjätte laget kommer att komma från värdlandets kontinent. De fyra sämst rankade lagen kommer först att mötas två och två, och de två segrarna kommer därefter att möta de två bäst rankade lagen. De två segrarna i dessa senare matcher är klara för VM-slutspelet. Extrakvalet ska spelas i samma värdland eller -länder som VM-slutspelet.[15]

När det gäller anbudsprocessen var det först sagt att beslut om arrangörsland eller -länder skulle tas i maj 2020[16], men vid Fifas kongress i maj 2017 beslutades att snabba upp förfarandet. Intresserade medlemsländer fick fram till den 11 augusti 2017 på sig att inkomma med ett anbud (medlemsländer från Europa eller Asien fick inte ansöka eftersom VM 2018 och 2022 skulle gå av stapeln där). Därefter ska Fifas kongress i juni 2018 fatta beslut. Om inget beslut kan fattas då kommer anbudsförfarandet att öppnas upp igen och då får även länder i Europa och Asien ansöka.[17]

Hittills (augusti 2018) finns bara en ansökan. Kanada-Mexiko-USA har meddelat att man kommer att söka gemensamt. Det är första gången som tre länder söker gemensamt. I ansökan framgår att merparten av de 80 matcherna (60) kommer att spelas i USA, vilket bland annat inkluderar alla matcher från och med kvartsfinalerna. Mycket kritik har på senare år riktats mot att arrangörsländerna spenderat tiotals miljarder kronor på nya arenor som i många fall inte kommer att användas eller vara mycket kraftigt överdimensionerade när VM-turneringen väl är avslutad. Sunil Gulati, ordförande i USA:s fotbollsförbund, menade att deras ansökan inte kommer att ha de problemen eftersom den nödvändiga arenaparken redan finns på plats.[18]

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

Hittills genom åren har totalt 84 olika lag spelat med i VM-slutspelet. Belgien, Frankrike, Mexiko och USA blev den 13 juli 1930 kl. 15:00 (lokal tid) de allra första lagen att spela i ett VM-slutspel. Panama blev den 18 juni 2018 kl. 18:00 (lokal tid) det 84:e och hittills senaste laget att träda in i VM-slutspelet.

Fotbollslandslag är ibland inte riktigt detsamma som nationalstater. Exempelvis har Färöarna ett lag trots att området tillhör Danmark och Storbritannien är av historiska skäl uppdelat i fyra fotbollslandslag: England, Wales, Skottland och Nordirland. Även Gibraltar som är ett icke-självstyrande brittiskt område har ett eget landslag.

Siffrorna i kolumnerna för de olika turneringarna anger lagens slutliga placeringar i respektive slutspel enligt Fifa.[19] En prick, "•", markerar att laget inte existerade och därmed inte kunde kvala in till turneringen.


Nation ArrowDown.svg Nr[a] 30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14 18 22 Antal
VM
 Algeriet 50 13 22 28 14 4
 Angola 72 23 1
 Argentina 9 2 9 13 10 5 8 1 11 1 2 10 6 18 6 5 2 16 17
 Australien 43 14 16 21 30 30 5
 Belgien 1 11 15 13 12 10 10 4 11 11 19 14 6 3 13
 Bolivia 11 12 13 21 3
 Bosnien och Hercegovina 77 20 1
 Brasilien 5 6 14 3 2 5 1 1 11 1 4 3 5 5 9 1 2 1 5 6 4 6 21
 Bulgarien 35 15 15 13 12 15 4 29 7
 Chile 10 5 9 3 13 11 22 16 10 9 9
 Colombia 35 14 14 19 21 5 9 6
 Costa Rica 56 13 19 31 8 29 5
 Danmark 55 9 8 10 24 11 5
 Ecuador 68 24 12 17 3
 Egypten 14 13 20 31 3
 El Salvador 40 16 24 2
 Elfenbenskusten 71 19 17 21 3
 England 28 8 6 11 8 1 8 6 8 4 9 6 7 13 26 4 15
 Frankrike 1 7 9 6 11 3 13 12 4 3 1 28 2 29 7 1 15
 Förenade Arabemiraten 58 24 1
 Ghana 73 13 7 25 3
 Grekland 60 24 25 13 3
 Haiti 45 15 1
 Honduras 51 18 30 31 3
 Irak 54 23 1
 Iran 47 14 20 25 28 18 5
 Irland 57 8 16 12 3
 Island 78 28 1
 Israel 39 12 1
 Italien 14 1 1 7 10 9 9 2 10 4 1 12 3 2 5 15 1 26 22 18
 Jamaica 64 22 1
 Japan 63 31 9 28 9 29 15 6
 Kamerun 48 17 7 22 25 20 31 32 7
 Kanada 53 24 1
 Kina 69 31 1
 Kongo-Kinshasa/
 Zaire (1974)
44 16 1
 Kroatien 64 3 23 22 19 2 5
 Kuba 24 8 1
 Kuwait 52 21 1
 Marocko 40 14 11 23 18 27 5
 Mexiko 1 13 12 13 16 11 12 6 16 6 13 13 11 15 14 10 12 16
 Nederländerna 14 9 14 2 2 15 7 4 11 2 3 10
 Nederländska Ostindien 24 15 1
 Nigeria 61 9 12 27 27 16 21 6
 Nordirland 32 8 9 21 3
 Nordkorea 37 8 32 2
 Norge 24 12 17 15 3
 Nya Zeeland 49 23 22 2
 Panama 79 32 1
 Paraguay 12 9 11 12 13 14 16 18 8 8
 Peru 7 10 7 8 20 20 5
 Polen 27 11 3 5 3 14 25 21 25 8
 Portugal 37 3 17 21 4 11 18 13 7
 Rumänien 7 8 12 9 10 12 6 11 7
 Ryssland (1994–)/
 Sovjetunionen (1930–1990)
32 7 6 4 5 7 10 17 18 22 24 8 11
 Saudiarabien 59 12 28 32 28 26 5
 Schweiz 14 7 7 6 8 16 16 15 10 19 11 14 11
 Senegal 66 7 17 2
 Serbien (2010–)/
 Serbien och Montenegro (1994–2006)/
 SFR Jugoslavien (1930–1990)
5[b] 4 5 7 5 4 7 16 5 10 32 23 23 12
 Skottland 29 15 14 9 11 15 19 18 27 8
 Slovakien 76 16 1
 Slovenien 67 30 18 2
 Spanien 14 5 4 13 10 10 12 7 10 8 17 5 9 1 23 10 15
 Sverige 14 8 4 3 2 9 5 13 21 3 13 14 7 12
 Sydafrika 62 24 17 20 3
 Sydkorea 30 16 20 22 20 30 4 17 15 27 19 10
 Tjeckien (1994–)/
 Tjeckoslovakien (1930–1990)
22[c] 2 5 14 9 2 15 19 6 20 9
 Togo 74 30 1
 Trinidad och Tobago 70 27 1
 Tunisien 46 13 26 29 24 24 5
 Turkiet 30 9 3 2
 Tyskland (inklusive Västtyskland) 22[c] 3 10 1 4 7 2 3 1 6 2 2 1 5 7 2 3 3 1 22 19
 Ukraina 75 8 1
 Ungern 14 6 2 2 10 5 6 15 14 18 9
 Uruguay 13 1 1 4 12 7 4 13 16 16 26 4 12 5 13
 USA 1 3 16 10 23 14 32 8 25 12 15 10
 Wales 32 6 1
 Österrike 14 4 3 15 7 8 18 23 7
 Östtyskland 42 6 1
Antal nationer ArrowRight.svg 13 16 15 13 16 16 16 16 16 16 16 24 24 24 24 32 32 32 32 32 32 32  v  r 
Nation ArrowUp.svg Nr[a] 30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14 18 22
Anmärkningar
  1. ^ [a b] Visar i vilken ordning respektive nation gjort sitt inträde i VM-slutspelet baserat på datum och klockslag för första matchen.
  2. ^ SFR Jugoslavien spelade mot Brasilien den 14 juli 1930.
  3. ^ [a b] Tjeckoslovakien-Rumänien spelades samtidigt som Västtyskland-Belgien, den 27 maj 1934 kl 16:30
Färger
     Bästa VM-placering (bortsett från medaljplaceringar)
     Sämsta VM-placering (bortsett från medaljplaceringar)


Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 15 juli 2018[20]
Tabellen omfattar bara de 34 främsta länderna.

 Denna tabell: visa  redigera 

Nr Nation S V O F GM IM MS P
1 21  Brasilien (21) 109 73 18 18 229 105 +124 237
2 19  Tyskland (inklusive Västtyskland) (19) 109 67 20 22 226 125 +101 221
3 18  Italien (18) 83 45 21 17 128 77 +51 156
4 17  Argentina (17) 81 43 15 23 137 93 +44 144
5 15  Frankrike (15) 66 34 13 19 120 77 +43 115
6 15  England (15) 69 29 21 19 91 64 +27 108
7 15  Spanien (15) 63 30 15 18 99 72 +27 105
8 10  Nederländerna (10) 50 27 12 11 86 48 +38 93
9 13  Uruguay (13) 56 24 12 20 87 74 +13 84
10 12  Sverige (12) 51 19 13 19 80 73 +7 70
11 13  Belgien (13) 48 20 9 19 68 72 −4 69
12 11  Ryssland och Sovjetunionen (11) 45 19 10 16 78 54 +24 67
13 12  Serbien och Jugoslavien (12) 46 18 8 20 66 63 +3 62
14 16  Mexiko (16) 56 16 14 26 60 98 −38 62
15 08  Polen (8) 34 16 5 13 46 45 +1 53
16 09  Ungern (9) 32 15 3 14 87 57 +30 48
17 07  Portugal (7) 30 14 6 10 49 35 +14 48
18 11  Schweiz (11) 37 12 8 17 50 64 −14 44
19 09  Tjeckien och Tjeckoslovakien (9) 33 12 5 16 47 49 −2 41
20 07  Österrike (7) 29 12 4 13 43 47 −4 40
21 09  Chile (9) 33 11 7 15 40 49 −9 40
22 05  Kroatien (5) 23 11 4 8 33 26 +7 37
23 05  Danmark (5) 20 9 5 6 30 26 +4 32
24 08  Paraguay (8) 27 7 10 10 30 38 −8 31
25 06  Colombia (6) 22 9 3 10 32 30 +2 30
26 10  USA (10) 33 8 6 19 37 62 −25 30
27 07  Rumänien (7) 21 8 5 8 30 32 −2 29
28 10  Sydkorea (10) 34 6 9 19 34 70 −36 27
29 06  Nigeria (6) 21 6 3 12 23 30 −7 21
30 06  Japan (6) 21 5 5 11 20 29 −9 20
31 05  Costa Rica (5) 18 5 5 8 19 28 −9 20
32 08  Skottland (8) 23 4 7 12 25 41 −16 19
33 07  Kamerun (7) 23 4 7 12 18 43 −25 19
34 05  Peru (5) 18 5 3 10 21 33 −12 18
Anmärkningar

Det är resultaten efter ordinarie speltid (90 minuter) som har räknats i tabellen. Seger efter förlängning eller efter straffsparkar räknas som oavgjord. Seger ger tre poäng, oavgjorda matcher ger en poäng och förluster ger inga poäng. Värdet inom parentes visar antalet deltagna turneringar. Resultat mellan 1930 och 1990 är omräknade till trepoängssystemet.

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

År Värdnation Final Match om tredjepris
Gold medal world centered-2.svg Guld Resultat Silver medal world centered-2.svg Silver Bronze medal world centered-2.svg Brons Resultat Fyra
1930 Uruguay Uruguay Uruguay  4 – 2  Argentina USA   [Not. 1]  SFR Jugoslavien
1934 Italien Italien Italien  2 – 1 (e.f.)  Tjeckoslovakien Tyskland  3 – 2  Österrike
1938 Frankrike Frankrike Italien  4 – 2  Ungern Brasilien  4 – 2  Sverige
1950 Brasilien Brasilien Uruguay   [Not. 2]  Brasilien Sverige   [Not. 2]  Spanien
1954 Schweiz Schweiz Västtyskland  3 – 2  Ungern Österrike  3 – 1  Uruguay
1958 Sverige Sverige Brasilien  5 – 2  Sverige Frankrike  6 – 3  Västtyskland
1962 Chile Chile Brasilien  3 – 1  Tjeckoslovakien Chile  1 – 0  SFR Jugoslavien
1966 England England England  4 – 2 (e.f.)  Västtyskland Portugal  2 – 1  Sovjetunionen
1970 Mexiko Mexiko Brasilien  4 – 1  Italien Västtyskland  1 – 0  Uruguay
1974 Västtyskland Västtyskland Västtyskland  2 – 1  Nederländerna Polen  1 – 0  Brasilien
1978 Argentina Argentina Argentina  3 – 1 (e.f.)  Nederländerna Brasilien  2 – 1  Italien
1982 Spanien Spanien Italien  3 – 1  Västtyskland Polen  3 – 2  Frankrike
1986 Mexiko Mexiko Argentina  3 – 2  Västtyskland Frankrike  4 – 2 (e.f.)  Belgien
1990 Italien Italien Västtyskland  1 – 0  Argentina Italien  2 – 1  England
1994 USA USA Brasilien  0 – 0 (3 – 2 str.)  Italien Sverige  4 – 0  Bulgarien
1998 Frankrike Frankrike Frankrike  3 – 0  Brasilien Kroatien  2 – 1  Nederländerna
2002 Sydkorea Sydkorea
Japan Japan
Brasilien  2 – 0  Tyskland Turkiet  3 – 2  Sydkorea
2006 Tyskland Tyskland Italien  1 – 1 (5 – 3 str.)  Frankrike Tyskland  3 – 1  Portugal
2010 Sydafrika Sydafrika Spanien  1 – 0 (e.f.)  Nederländerna Tyskland  3 – 2  Uruguay
2014 Brasilien Brasilien Tyskland  1 – 0 (e.f.)  Argentina Nederländerna  3 – 0  Brasilien
2018 Ryssland Ryssland Frankrike  4 – 2  Kroatien Belgien  2 – 0  England
2022 Qatar Qatar ?  ? – ?  ? ?  ? – ?  ?
2026 Kanada Kanada
USA USA
Mexiko Mexiko
?  ? – ?  ? ?  ? – ?  ?
Anmärkningar
  1. ^ I det första världsmästerskapet spelades ingen bronsmatch. Fifa tilldömer numera USA bronset och Jugoslavien fjärdeplatsen baserat på deras totala resultat i turneringen.[21]
  2. ^ [a b] Medaljörerna utsågs efter ett gruppspel där alla fyra lagen möttes.[22]

Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]

Rank Lag Gold medal world centered-2.svg Guld Silver medal world centered-2.svg Silver Bronze medal world centered-2.svg Brons Medals world.svg Totalt
1  Brasilien 5 (1958, 1962, 1970, 1994, 2002) 2 (1950, 1998) 2 (1938, 1978) 9
2  Tyskland 4 (1954, 1974, 1990, 2014)
(1954, 1974 och 1990 som Västtyskland)
4 (1966, 1982, 1986, 2002)
(1966, 1982 och 1986 som Västtyskland)
4 (1934, 1970, 2006, 2010)
(1970 som Västtyskland)
12
3  Italien 4 (1934, 1938, 1982, 2006) 2 (1970, 1994) 1 (1990) 7
4  Argentina 2 (1978, 1986) 3 (1930, 1990, 2014) 0 5
5  Frankrike 2 (1998, 2018) 1 (2006) 2 (1958, 1986) 5
6  Uruguay 2 (1930, 1950) 0 0 2
7  England 1 (1966) 0 0 1
 Spanien 1 (2010) 0 0 1
9  Nederländerna 0 3 (1974, 1978, 2010) 1 (2014) 4
10  Tjeckoslovakien 0 2 (1934, 1962) 0 2
 Ungern 0 2 (1938, 1954) 0 2
12  Sverige 0 1 (1958) 2 (1950, 1994) 3
13  Kroatien 0 1 (2018) 1 (1998) 2
14  Polen 0 0 2 (1974, 1982) 2
15  Belgien 0 0 1 (2018) 1
 Chile 0 0 1 (1962) 1
 Portugal 0 0 1 (1966) 1
 Turkiet 0 0 1 (2002) 1
 USA 0 0 1 (1930) 1
 Österrike 0 0 1 (1954) 1

Skyttekungar[redigera | redigera wikitext]

Just Fontaine gjorde hela 13 mål under fotbolls-VM 1958.

Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de VM-slutspel som hittills arrangerats. Siffrorna anger antalet mål. Se även Statistik över världsmästerskapet i fotboll för herrar.

Tävlingen hette "Golden Shoe" 19302006, men "Golden Boot" från och med 2010.[23] Sedan 1982 har det officiella namnet innehållit en skosponsor.

Anmärkningar

2010 fanns det fyra spelare som gjorde fem mål, men Thomas Müller fick priset som skyttekung tack vare flest gjorda assists, tre stycken. Som en liten tröst fick övriga tre i skyttetoppen andra utmärkelser: Diego Forlán (ingen assist): "Adidas Golden Ball", Wesley Sneijder (en assist): "Adidas Silver Ball" och David Villa (en assist): "Adidas Bronze Ball".[24] Endast tio assists har gjorts genom alla tider av de tre-fyra bästa målskyttarna genom varje turnering, enligt Fifas statistik för "Golden Boot".[källa behövs]

Främsta målskyttar[redigera | redigera wikitext]

Miroslav Klose har gjort flest mål i VM-slutspelets historia.

Flest mål totalt i VM-slutspelets historia (16) har Miroslav Klose (fördelade över fyra VM-slutspel) gjort. Följande spelare har gjort minst tio mål, se även Statistik över världsmästerskapet i fotboll för herrar.

16 mål

  • Tyskland Miroslav Klose - 2002 (5 mål), 2006 (5 mål), 2010 (4 mål), 2014 (2 mål)

15 mål

  • Brasilien Ronaldo - 1998 (4 mål), 2002 (8 mål), 2006 (3 mål)

14 mål

13 mål

12 mål

  • Brasilien Pelé - 1958 (6 mål), 1962 (1 mål), 1966 (1 mål), 1970 (4 mål)

11 mål

10 mål

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FIFA (30 maj 2011). ”4. Gender eglibility”. Regulations - FIFA Gender Verification. http://resources.fifa.com/mm/document/footballdevelopment/medical/01/45/42/02/genderverification_efsd.pdf. Läst 19 februari 2016 
  2. ^ [a b] ”1998 FIFA World Cup France” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/france1998/index.html. Läst 16 september 2014. 
  3. ^ ”Första svenska proffsen i VM 1958” (på sv). Avgörande ögonblick, Sveriges Radio. 25 maj 2006. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=865115. Läst 4 juni 2018. 
  4. ^ About FIFA: TV Data
  5. ^ Harris, Nick (10 juni 2010). ”World Cup final ‘will vie for record of second most-watched event in human history’” (på engelska). Sporting Intelligence. http://www.sportingintelligence.com/2010/06/10/world-cup-final-will-vie-for-record-of-second-most-watched-event-in-human-history-100605. Läst 16 september 2014. 
  6. ^ Goff, Steven (12 juli 2014). ”Argentina vs. Germany in World Cup final pits soccer royalty in search of new crowns” (på engelska). The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/sports/dcunited/argentina-vs-germany-in-world-cup-final-pits-soccer-royalty-in-search-of-new-crowns/2014/07/12/9c3b8ba0-093f-11e4-8a6a-19355c7e870a_story.html. Läst 16 september 2014. 
  7. ^ ”Russia and Qatar awarded 2018 and 2022 FIFA World Cups” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/worldcup/russia2018/news/newsid=1344698/index.html. Läst 16 september 2014. 
  8. ^ Sitdikov, Ramil (20 juni 2013). ”Russia Vows to Fight World Cup 2018 Corruption” (på engelska). RIA Novosti. http://en.ria.ru/sports/20130620/181771450/Russia-Vows-to-Fight-World-Cup-2018-Corruption.html. Läst 16 september 2014. 
  9. ^ ”Qatar’s World Cup will cost $220bn – What does that mean?” (på engelska). Doha News. 9 september 2011. http://dohanews.co/qatars-world-cup-will-cost-220bn-what-does-that. Läst 16 september 2014. 
  10. ^ Michel Platini calls for 40-team World Cup starting with Russia 2018” (på engelska). The Guardian. 28 oktober 2013. http://www.theguardian.com/football/2013/oct/28/michel-platini-40-team-world-cup-russia. Läst 16 september 2014. 
  11. ^ Wilson, Jonathan (30 oktober 2013). ”Non monsieur: why Michel Platini's 40-team World Cup idea is misguided” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/football/blog/2013/oct/30/michel-platini-40-team-world-cup-uefa. Läst 16 september 2014. 
  12. ^ ”Unanimous decision expands FIFA World Cup™ to 48 teams from 2026” (på engelska). Fifa. 10 januari 2017. http://www.fifa.com/about-fifa/news/y=2017/m=1/news=fifa-council-unanimously-decides-on-expansion-of-the-fifa-world-cuptm--2863100.html. Läst 2 juli 2017. 
  13. ^ ”World Cup: Gianni Infantino defends tournament expansion to 48 teams” (på engelska). BBC. 10 januari 2017. http://www.bbc.com/sport/football/38577001. Läst 7 juli 2017. 
  14. ^ ”FIFA Council prepares Congress, takes key decisions for the future of the FIFA World Cup™” (på engelska). Fifa. 9 maj 2017. http://www.fifa.com/about-fifa/news/y=2017/m=5/news=fifa-council-prepares-congress-takes-key-decisions-for-the-future-of-t-2883353.html. Läst 8 juli 2017. 
  15. ^ ”Bureau of the Council recommends slot allocation for the 2026 FIFA World Cup™” (på engelska). Fifa. 30 mars 2017. http://www.fifa.com/about-fifa/news/y=2017/m=3/news=bureau-of-the-council-recommends-slot-allocation-for-the-2026-fifa-wor-2878254.html. Läst 8 juli 2017. 
  16. ^ ”World Cup 2026: Fifa delays host announcement until May 2020” (på engelska). BBC. 10 maj 2016. http://www.bbc.com/sport/football/36262803. Läst 7 juli 2017. 
  17. ^ ”FIFA Congress confirms next steps of the bidding process for the 2026 FIFA World Cup” (på engelska). Fifa. 11 maj 2017. http://www.fifa.com/about-fifa/news/y=2017/m=5/news=fifa-congress-confirms-next-steps-of-the-bidding-process-for-the-2026--2883665.html. Läst 8 juli 2017. 
  18. ^ Armen Graham, Bryan (10 april 2017). ”USA, Canada and Mexico launch joint bid to host 2026 World Cup” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/football/2017/apr/10/world-cup-2026-host-bid-usa-canada-mexico-football. Läst 8 juli 2017. 
  19. ^ ”All-time FIFA World Cup Ranking 1930-2014” (på engelska) (PDF). Fifa. http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/01/18/03/18/143975-factsheet-fifaworldcupall-timeranking_neutral.pdf. Läst 16 september 2014. 
  20. ^ ”All-time FIFA World Cup Ranking 1930-2014” (på engelska) (PDF). Fifa. http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/01/18/03/18/143975-factsheet-fifaworldcupall-timeranking%5fneutral.pdf. Läst 20 september 2014. 
  21. ^ ”1930 FIFA World Cup Uruguay” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/uruguay1930/index.html. Läst 16 september 2014. 
  22. ^ ”1950 FIFA World Cup Brazil” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/brazil1950/index.html. Läst 16 september 2014. 
  23. ^ ”Adidas Golden Boot” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/worldcup/awards/golden-boot/intro.html. Läst 18 september 2014. 
  24. ^ ”2010 FIFA World Cup South Africa: Awards” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/southafrica2010/awards/index.html. Läst 18 september 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]