Gustaf ”Lulle” Johansson

Gustaf ”Lulle” Johansson
Gustaf ”Lulle” Johansson Gustaf ”Lulle” Johansson.
Ishockey, herrar
Bandy, herrar
Olympiska spel
Silver	Sankt Moritz 1928	Ishockey
Europamästerskap
Guld	Antwerpen 1923	Ishockey
Guld	Sankt Moritz 1928	Ishockey
Guld	Berlin 1932	Ishockey
Svenska mästerskap
Guld	1924	Ishockey
Guld	1928	Ishockey
Guld	1929	Ishockey
Guld	1930	Ishockey
Guld	1925	Bandy
Guld	1929	Bandy

Gustaf ”Lulle” Johansson, född den 14 september 1900, död 1 juli 1971, var en svensk ishockey- och bandyspelare och journalist. Gift med Gertrud Johansson ifrån Berlin i Tyskland, och far till Gösta "Lill-Lulle" Johansson som senare följde pappas fotspår och blev legendarisk ishockeyspelare i Djurgården och Svenska landslaget samt professionell ishockeyspelare i Tyskland.

Gustaf "Lulle" Johansson var känd för att sitt skarpa skott på ishockeyplan. Han spelade alltid med en svart keps vilket blev något av hans kännemärke.

Han spelade ishockey för IK Göta mellan 1922 och 1936 och med Berliner SC i Tyskland mellan åren 1922 och 1928. Han blev svensk mästare i ishockey åren 1924, 28, 29, 30. Han vann skytteligan år 1929. Han vann SM i bandy 1925 och 1929.

Internationellt spelade Gustaf "Lulle" Johansson 43 A-landskamper i ishockey. Han deltog i Olympiska vinterspelen 1924 och 1928, det sistnämnda året vann han en silvermedalj. EM i ishockey vann han 1923, 1928 och 1932. Johansson spelade 43 matcher i landslaget och gjorde 46 mål. Han blev Stor grabb i ishockey nummer 8.

Gustaf "Lulle" Johansson skrev under signaturen "Puck" i Svenska Dagbladet fram till 1965. Under denna period var han med om att tillsammans med Einar "Stor-Klas" Svensson, tränare i Djurgården fotboll och f.d. framgångsrik bandy- och ishockeyspelare för IK Göta, nystarta Djurgården Hockey som var insomnat mellan åren 1934 och 1938.

Referenser

• Svenska Ishockeyförbundet
• a to z encyclopaedia of ice hockey
• European Hockey.Net
• DIF Hockeys historia
• Nationalencyklopedin 2007