Gustaf Ericsson i Stockholm
| Gustaf Ericsson i Stockholm | |
.jpg) | |
| Född | 24 mars 1835[1][2] Kristbergs församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 mars 1914[1][3] (78 år) Maria Magdalena församling[1][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][4], järnarbetare[1], fastighetsskötare[1] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1879–1881)[5] Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1885–1887)[5] Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1891–1896)[4][5] | |
| Politiskt parti | |
| Folkpartiet (1895–1900) (–)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Ericsson (Ericsson i Stockholm), född 23 mars 1835 i Kristbergs socken i Östergötland, död 7 mars 1914 i Stockholm, järnarbetare och senare fastighetsägare, svensk politiker (liberal).
Ericsson var riksdagsledamot 1879–1881, 1885–1887 samt 1891–1896 i Stockholms stads valkrets i andra kammaren. År 1895 anslöt han sig till det nybildade Folkpartiet, den första liberala partigruppen i riksdagen på decennier. Han var bland annat ledamot i tillfälliga utskottet 1891–1892 samt 1893. I riksdagen engagerade han sig bland annat i rösträttsfrågan. Han drev också kravet på progressiv beskattning samt krävde avskaffande av vatten- och brödstraffet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), s. 79-80
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Ericsson i Stockholm, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kristbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00188/C/5 (1770-1840), bildid: C0016462_00235, sida 508, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/20 (1912-1914), bildid: 00015110_00213, sida 179, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 52, 4. Gustaf Ericsson, läs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 79, Ericsson i Stockholm, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]