Gustaf Fahnehielm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Fahnehielm. Akvarell utförd 1867 av Charles Édouard Armand-Dumaresq.

Per Gustaf Vilhelm Fahnehielm, född den 22 oktober 1832 i Stockholm, död den 24 juni 1894 i Stockholm, var en svensk kammarherre och utställningskommissarie.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fahnehielm blev student i Uppsala 1850 och disputerade pro exercitio 1851. Han avlade fil. kand.-examen 1854 och disputerade samma år pro gradu. Fahnehielm promoverades till filosofie magister den 9 juni 1854.

Efter studierna i Uppsala utnämndes Fahnehielm till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet. Han blev år 1863 tillförordnad kopist i ecklesiastikdepartementet och förordnades samma år att biträda hos byråchefen för den högre undervisningen. Fahnehielm var 1866 sekreterare i kommittén för industriutställningen i Stockholm. Året därpå utsågs han till Sveriges kommissarie vid världsutställningen i Paris.

Fahnehielm var föreståndare för sebastinfabriken vid Uddnäs i Kungsängen, Stockholms län.

Vid sidan av sin tjänst i statsförvaltningen tjänstgjorde Fahnehielm inom hovet. Han blev tjänstgörande kammarjunkare 1859 och kammarherre 1865.

Fahnehielm var från 1865 gift med Olivia Ulrika Vilhelmina Nerman (1835–1920), dotter till livmedikus Vilhelm Samuel Nerman och Emma Elisabet Melin. Makarna Fahnehielm var barnlösa.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Några upplysningar om ångmachinerna och Ericssons caloric-engine ... under inseende af mag. Adolf Ferdinand Svanberg, professor i physik, författade och till offentlig granskning framställda af P. G. W. Fahnehjelm, af Westmanlands och Dala nation, å gustavianska auditoriet den 15 Maji 1852.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Elgenstierna, Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, vol II, Stockholm 1926, s. 634.