Livmedikus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hovuniform för livmedikus. Livmedici hade guldbroderier föreställande linneablomsterrankor, till skillnad från andra hovfunktionärer som hade eklöv.

Livmedikus är titeln för en läkare hos en furstlig person. I Sverige kallas den som förestår hovets medicinska service Förste livmedikus, en titel som inrättades 1806 av kung Gustav IV Adolf speciellt för läkaren Gabriel Gamaliel Rislachi. Även överläkaren vid Loka brunn fick bära titeln livmedikus.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Befattningen som förste livmedikus var ofta förenad med ordförandeskap (president) i Collegium medicum, som 1666 bildades av en livmedikus, G.F. Du Rietz, med tre andra läkare. Numera är förste livmedikus organiserad i kungliga läkarstaten, som förutom två förste livmedikus består av tre livmedikus och två hovtandläkare. Tjänsterna är oavlönade hedersuppdrag som tillsätts på rekommendation. Förutom kungafamiljens hälsokontroller, ansvarar livmedikus för hälsan hos besökare och gäster.[1]

Från början av 1600-talet används även titeln arkiater (av grekiska ἀϱχίατϱος, av ἀϱχι- = förste/över/överste (jämför ärke-) och ἰατϱός = läkare som alternativ till förste livmedikus. De sista som haft titeln arkiater var Pehr von Afzelius (blev förste arkiater 1818) och Erik af Edholm (1777–1856) ordförande i Sundhetskollegium (blev förste arkiater 1842)

Även titeln hovmedikus har använts för liknande befattningar.

Några kända läkare som varit livmedici[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Weine Ahlstrand (16 maj 2012). ”Livmedikus: Jan Östergren har full koll på kungafamiljens hälsa”. Hemmets Journal. http://www.hemmetsjournal.se/Manniskor/reportage/Livmedikus-Jan-Ostergren-har-full-koll-pa-kungafamiljens-halsa/. 
  2. ^ son till kung Johan III
  3. ^ 1794–1832
  4. ^ Abdikerade 1654
  5. ^ 1688–1741, drottning 1719–1741, syster till kung Karl XII
  6. ^ son till Erik af Edholm
  7. ^ Kung Gustav V:s hustru, mor till kung Gustav VI Adolf

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Vincent Lundberg, Wolfram Kock (utgivare och kommentarer) (1983). Mina minnen (1816-55) av Carl XV:s förste livmedikus Vincent Lundberg. Södertälje: Fingraf. ISBN 91-85964-15-8 
  • Börje Löfgren (2004). Drottningens Livmedikus : en roman om Drottning Victoria och Axel Munthe. ISBN 91-975010-0-X