Gustaf Gabriel Hällström
Gustaf Gabriel Hällström, född den 25 november 1775 i Ilmola, död den 2 juni 1844, var en finländsk fysiker och präst, bror till Carl Peter Hällström.
Hällström blev docent i Åbo 1796, professor i fysik 1801 samt var rektor för Helsingfors universitet 1829-32. Han var en av Finlands främsta vetenskapsmän, utmärkt genom sin arbetsförmåga, samvetsgrannhet och skärpa. Inom fysiken bearbetade han huvudsakligen värmelära, akustik och meteorologi. Han intresserade sig även för astronomi och var skaparen av det astronomiska observatoriet i Åbo. Hällström invaldes 1808 som ledamot nummer 329 av Vetenskapsakademien.
Hällströms praktiskt administrativa förmåga tog även i anspråk inom andra områden. Så var han en verksam medlem av Åbo domkapitel, av Finska hushållningssällskapet, en av stiftarna av Finska vetenskapssocieteten. Hans söner adlades 1830 för faderns förtjänster med namnet af Hällström som den finländska adliga ätten nr 190.[1] Ätten fortlever.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[2]
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 667
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Externa länkar
- Hällström, 2. Gustaf Gabriel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- Finlandssvenska vetenskapsmän (engelska)
Företrädare: Anders Johan Mether |
Rektor för Kungliga akademien i Åbo 1806-1807 |
Efterträdare: Matthias Calonius |
Företrädare: Gustaf Gadolin |
Rektor för Kejserliga akademien i Åbo 1813-1814 |
Efterträdare: Joseph Pippingsköld |
Företrädare: Gustaf Gadolin |
Rektor för Kejserliga akademien i Åbo 1827-1828 |
Efterträdare: Daniel Myréen |
Företrädare: Daniel Myréen |
Rektor för Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors 1829-1832 |
Efterträdare: Fredrik Wilhelm Pipping |