Gustaf Gabriel Hällström

Från Wikipedia
Version från den 13 juli 2016 kl. 10.51 av Vesihiisi (Diskussion | Bidrag) (Gravsatta på Sandudds begravningsplats)
Gustaf Gabriel Hällström.

Gustaf Gabriel Hällström, född den 25 november 1775 i Ilmola, död den 2 juni 1844, var en finländsk fysiker och präst, bror till Carl Peter Hällström.

Hällström blev docent i Åbo 1796, professor i fysik 1801 samt var rektor för Helsingfors universitet 1829-32. Han var en av Finlands främsta vetenskapsmän, utmärkt genom sin arbetsförmåga, samvetsgrannhet och skärpa. Inom fysiken bearbetade han huvudsakligen värmelära, akustik och meteorologi. Han intresserade sig även för astronomi och var skaparen av det astronomiska observatoriet i Åbo. Hällström invaldes 1808 som ledamot nummer 329 av Vetenskapsakademien.

Hällströms praktiskt administrativa förmåga tog även i anspråk inom andra områden. Så var han en verksam medlem av Åbo domkapitel, av Finska hushållningssällskapet, en av stiftarna av Finska vetenskapssocieteten. Hans söner adlades 1830 för faderns förtjänster med namnet af Hällström som den finländska adliga ätten nr 190.[1] Ätten fortlever.

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[2]

Noter

Externa länkar

Företrädare:
Anders Johan Mether
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1806-1807
Efterträdare:
Matthias Calonius
Företrädare:
Gustaf Gadolin
Rektor för Kejserliga akademien i Åbo
1813-1814
Efterträdare:
Joseph Pippingsköld
Företrädare:
Gustaf Gadolin
Rektor för Kejserliga akademien i Åbo
1827-1828
Efterträdare:
Daniel Myréen
Företrädare:
Daniel Myréen
Rektor för Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors
1829-1832
Efterträdare:
Fredrik Wilhelm Pipping