Gustav Vasa och Tomt Margit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
"Gustav Vasa och Tomt Margit" (1860), målning av Johan Fredrik Höckert

Gustav Vasa och Tomt Margit är en målning av Johan Fredrik Höckert från 1860, föreställande hur Tomt-Margit gömmer Gustav Vasa i källaren från förföljande danska knektar.

Målningen framställdes efter beställning till det samma år färdigställda Utmelandsmonumentet, som placerades på den källare i byn Utmeland där Gustav Vasa sades ha gömt sig i samband med äventyren i Dalarna. När Danskarna kom skall Tomt Margit motat ned den blivande kungen i källaren, och placerat ett bryggkar ovanpå, och börjat brygga, så att danskarna inte kunde se luckan. Sägnen ingår inte bland Peder Swart berättelser utan upptecknades i Mora av Johan Brandberg, brorson till Jacob Brandberg. De flesta av berättelserna innehåller till skillnad från de officiella berättelserna från Gustaf Vasas kansli ofta mer traditionella sägenmotiv med dråpligheter för kungen, som att han tvingas krypa ut genom dasset, blir slagen i baken med brödspaden osv.

Stugan blev snabbt av intresse för kulturminnesvård. 1773 begärde ägaren Tomt Mats Larsson intyg på att stugan med källaren var äkta, för att kunna få ett bra pris på den vis en eventuell försäljning. 1808 inköptes den slutligen av staten, och försåg med en enkel skyddande överbyggnad. Den var dock rejält förfallen, och under den gryende nationalromantiken önskade man sig ett mer monumental minne av hjältekungen. 29 september 1860 invigdes det nya monumentet över källaren som ritats av Fredrik Wilhelm Scholander, och på väggarna i byggnaden placerades Edvard Berghs Utsigt af Ornäs, Karl XVs Utsigt af byn Sälen och den här målningen av Höckert. Datumet var valt för att samtidigt fira 300-årsminnet av Gustav Vasas död.

Historiskt lämnar den en hel del övrigt att önska. Dräkterna som Tomt-Margit och Gustav Vasa bär liknar mer 1800-talets moradräkter än vad någon lär ha burit på 1500-talet, och stugan med sitt stora klara glasfönster är definitivt ingen 1500-talsstuga (förmodligen var inte byggnaden som revs 1860 någon 1500-talsbyggnad heller). Nu är inte målsättningen med tavlan historisk noggrannhet, utan snarare att uppmåla ett dramatiskt motiv och mana till fosterländsk känsla. Att knyta an till allmogekulturen som en del i staten var en viktig del av nationalismens idé.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bengt Nordenberg och Utmelandsmonumentet i Dalarna, Svante Svärdström, Kulturen 1969.