Fredrik Wilhelm Scholander

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Wilhelm Scholander
Scholander gravyr.jpg
Född 23 juni 1816[1][2][3]
Maria Magdalena församling[4][5][3]
Död 9 maj 1881[1][5][3]
Klara församling[6][5][3]
Begravd Norra begravningsplatsen[7][8]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Arkitekt[2][3], målare[3] och författare[3]
Noterbara verk Stora synagogan i Stockholm[3]
Barn Sven Scholander (f. 1860)
Anna Boberg (f. 1864)
Redigera Wikidata
Ritning till Ladugårdslandsteatern, Stockholm.

Fredrik Wilhelm Scholander[förtydliga] född 23 juni 1816 i Stockholm, död 9 maj 1881 i Stockholm, var en svensk arkitekt, målare och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Wilhelm Scholander var son till kamreraren Georg Fredrik Scholander och Karin Nyström. Han blev faderslös vid nio års ålder, och morbrodern Axel Nyström blev då hans fosterfar.[9] Scholander studerade sedan 1831 byggnadskonst vid Konstakademien. Scholander tyckte mer om måleri och diktning, men på grund av hans morbroderns inblandning bestämde han sig för den arkitektbanan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. År 1836 blev han extra ordinarie konduktör vid överintendents- och Riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden och 1840 agré av akademien. Som dess stipendiat bosatte han sig 1841 i Paris, där han i nära två år var elev av Louis-Hippolyte Lebas, som förut varit Nyströms lärare, samt därifrån, hösten 1843, till Italien.

Under tiden i utlandet utförde Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av Theodor Anckarsvärd och Abraham Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom föresyn och vidsträckt vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationen svenska arkitekter bildades i hans skola. Helgo Zetterwall, Albert Theodor Gellerstedt, Theodor Dahl och Isak Gustaf Clason utbildades av Scholander och även finnarna Frans Anatolius Sjöström och Karl Teodor Höijer var hans lärjungar. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851-53 var han tillfällig direktör och 1851-66 skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Nyström och innehade denna befattning till sin död.

Som arkitekt vid Drottningholm (1847-57) samt intendent vid Stockholms slott (1850-73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid Nationalmuseum var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1 200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.

Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym Acharius). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid Nationalmuseum[10], Uppsala universitetsbibliotek[11], och ett flertal landsortsmuseer.

Scholander blev 1877 hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest, var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1871), av danska konstakademien, Institut de France och Royal Institute of British Architects.

Scholander gifte sig med sin kusin, Axel Nyströms dotter, Carin Nyström (1830–1912). De fick sju barn. Bland dessa märks döttrarna Ellen Kronberg, gift med konstnären Julius Kronberg och Anna Boberg[12] , själv konstnär, gift med arkitekten Ferdinand Boberg samt sönerna sångaren och affärsmannen Sven Scholander, som var far till skådespelaren Eva Alw och ingenjören Torkel Fredrik Scholander, far till den norsk-amerikanske fysiologen Per Scholander och den norsk-svenske barnpsykiatern Torkel Scholander.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Se även kategorin Byggnader ritade av Fredrik Wilhelm Scholander

Byggnadsverk i urval[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Wilhelm Scholander med familj omkring 1875: Fredrik Wilhelm Scholander (1), Carin Scholander (2), barnen: Torkel (3), Anna (4), Erik (5), Göran (6), Sven (7), Ellen (8) och Maria (9).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Scholanders Skrifter. Illustrerat bokband.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • To Noveller : Casa Polidoro ; Sune Haards søns Æventyr / Overs. af Otto Borchsenius. Kjøbenhavn. 1882. Libris 9860340 
  • Das geheimnisvolle Haus / autoris. Übertr. aus dem Schwedischen von Henny Bock-Neumann. Stuttgart. 1905. Libris 9860343 

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  3. ^ [a b c d e f g h] Bo Grandien, Fredrik Wilhelm Scholander, s. 592, Svenskt biografiskt lexikon: 6393, läst: 18 mars 2017
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014, licens: CC0
  5. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, KulturNav-id: 86b9c44a-a6c7-4f40-b4b0-4308f130cee3, licens: CC0
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0
  7. ^ Scholander, FREDR.WILH., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 18 mars 2017
  8. ^ Sten nr 502 – Fredrik W Scholander, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 maj 2017
  9. ^ Bo GrandienFredrik Wilhelm Scholander i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002), hämtad 2015-09-12
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  12. ^ http://nystrom.pp.se/Slakten_Nystrom/Nystrom_dokument/Anders_Nystrom-Ferdinand_Boberg.pdf
  13. ^ Uppgift i Drätselkammaren, volym F7: 4
  14. ^ Västergötlands museum: B83698
  15. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • F. W. Scholander 1816-1881 : Prins Eugens Waldemarsudde och Nationalmuseum, februari-mars 1976. Stockholm: Waldemarsudde. 1976. Libris 426829 
  • Grandien, Bo (1979). Drömmen om renässansen : Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt och mångfrestare = [A renaissance vision] : [Fredrik Wilhelm Scholander, architect and virtuoso]. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 93. Stockholm: Nordiska mus. Libris 7603583. ISBN 91-7108-159-3 
  • Jolin, Johan (1881). Om F. W. Scholander. Stockholm: Ad. Bonnier. Libris 1597926 
  • Lundin, Claës (1881). ”Fredrik Wilhelm Scholander”. Svea folkkalender 1882: sid. 129-138. http://runeberg.org/svea/1882/0136.html.  Libris 644440
  • Mandén, Kerstin (1968). Fredrik Wilhelm Scholander och 1800-talets sakrala byggnadsverksamhet. Stockholm: Stockholms univ. Libris 10472070 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]