Gustavianum

Anatomiska teatern leder hit. Se även anatomisk teater.
Gustavianum från öster.
Kupolen, med soluret överst.
Gustav III tar emot universitets lärare och studenter 1786 i trädgården bakom Gustavianum. Akvarell av Louis Jean Desprez.

Gustavianum i Uppsala är en av de äldre byggnaderna som tillhör Uppsala universitet. Den ligger i korsningen Biskopsgatan och Domkyrkoplan i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala, och fungerar i dag som universitetsmuseum under namnet Museum Gustavianum.

Historia

Sedan 1595 bedrevs undervisningen i Academia Carolina, men när kung Gustav II Adolfs administration och verksamhet växte under uppbyggnaden av den svenska stormakten, behövde även högre utbildning och forskning utökas och omfatta mer än prästutbildning. Därför inleddes 1622 byggandet av ett nytt, stort hus, ritat av Caspar van Panten, för att inrymma föreläsningssalar, boktryckeri, kommunitet (matsal för studenter), studentrum m.m. Senare tillkom även ett bibliotek. I byggnaden ingår dock medeltida murverk från Ärkebiskopsgården, som tidigare låg på platsen.

Under den stora stadsbranden i Uppsala den 16 maj 1702 lär släckningsarbetet ha dirigerats av Olof Rudbeck d.ä. stående på Gustavianums tak (Se även Branden i Olof Rudbecks bibliotek).

När gamla Academia Carolina revs år 1778 blev Gustavianum universitetets huvudbyggnad fram till dess det nya universitetshuset byggs 1887. Dessförinnan hade biblioteket överförts till Carolina Rediviva vid 1800-talets mitt. Huset blev byggnadsminnesmärkt 1935.[1]

Så sent som under 1990-talet användes Gustavianum av institutionerna för arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt egyptologi. Den 17 juni 1997 invigde kung Carl XVI Gustaf dess nya användning som Museum Gustavianum, med bland annat anatomiska teatern, det Augsburgska konstskåpet, Uppsala universitets historia från 1477, och flera samlingar från Grekland, Rom, Egypten och Nubien.

Anatomiska teatern

Speciellt för denna byggnad är Rudbecks anatomiska teater (Theatrum anatomicum) – en kupol centralt i huset, krönt av ett solur, som uppfördes 1662–1663. Den specialbyggdes av medicinprofessorn Olof Rudbeck d.ä. för att utföra och demonstrera dissektioner inför en publik av kolleger och studenter.

Anatomiska teatern sticker upp som en kupol ovanför Gustavianums övriga tak och kan därför ha många fönster som släpper in det nödvändiga ljuset. Den tidens oljelampor etc. kunde inte ge tillräckligt ljus för att åskådarna skulle kunna se tydligt. Grundstrukturen är hämtad från den klassiska, grekiska amfiteatern men är byggd mycket mer på höjden och med enbart ståplatser för att åskådarna ska komma så nära som möjligt. Det var ju oftast mycket små strukturer som Rudbeck ville visa. Salen rymde 200 stående åskådare.

Rudbecks anatomiska teater var inte den första i Europa men var nyskapande i sin utformning och ansågs länge vara Europas förnämsta teater i sitt slag. Salen finns fortfarande kvar och används ibland.

Källor

Noter

Se även

Externa länkar