Gyllennålfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gyllennålfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
CampephagaAurulentaSmit.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGråfåglar
Campephagidae
SläkteCampochaera
ArtGyllennålfågel
C. sloetii
Vetenskapligt namn
§ Campochaera sloetii
Auktor(Schlegel, 1866)
Synonymer
Guldnålfågel
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gyllennålfågel[2] (Campochaera sloetii) är en fågel i familjen gråfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gyllennålfågeln är en medelstor sångfågel med karakteristisk fjäderdräkt. Buken är lysande gul, ryggen smutsgul och stjärten svart. Även vingen är svart, med vita linjer, och pannan är vit. Hanen har svart på strupe och bröst, honan grått. Bland lätena hörs explosiva "syup!", dubbla "syup-yup!" och snabbare serier.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placeras som enda art i släktet Campochaera. Den delas in i två underarter:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gyllennålfågeln hittas i skogar i lägre bergstrakter. Där ses den i trädtaket eller gläntor, ofta sittande ute på exponerade grenar.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Ludolf Anne Jan Wilt Baron Sloet van der Beele (1806-1890), holländsk jurist, historiker och generalguvernör över Nederländska Ostindien 1861-1866.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Campochaera sloetii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]