Hälsingebocken
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2015-01) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Hälsingebocken är Hälsinglands landskapssymbol.
Bocken är sprungen ur Kungliga Hälsinge regemente som var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 blev regementet indelt, och det bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland. Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.
Landskapsvapnet har sitt ursprung i att när de första landskapsvapnen kom till på Gustav Vasas tid. Bockens härkomst hänger också samman med att man på 1500-talet hade en uppdriven getavel. I boken "Tecken, märken och symboler" skriver John Foley - "Eftersom geten är mycket härdig och tycker om att klättra i berg, trivdes den bra i det bergiga Hälsingland. På 1500-talet var den viktig för landskapets försörjning." Hälsinglands landskapsvapen har en gyllene bock med röd beväring.
Symbolen
Hälsingebocken återfinns i olika former, i sägner och ortsnamn, som utsmyckning på hus, som hantverk och konst, klubbemblem och logotyper. Bocken symboliserar hälsingens styrka och mod. Den mest erkända och vedertagna versionen av Hälsinlands bock i modern tid är skapad av konstnären och formgivaren Caroline Tinterova från Bergsjö i Hälsingland, som förenar Hälsinglands kulturarv, Hälsingegårdar, landskapsblomman Lin med sin Hälsingebock.