Härmtrastar

Från Wikipedia
Version från den 11 mars 2013 kl. 18.40 av Innocent bot (Diskussion | Bidrag) (Bot tar bort 22 gamla iw-länkar som är dubbletter av de som numer finns på Wikidata)
Härmtrastar
Nordlig härmtrast (Mimus polyglottus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningEupasseres
InfraordningOsciner
Muscicapoidea
FamiljHärmtrastar
Mimidae
Bonaparte, 1853
Släkten
se text
Grå kattfågel (Dumetella carolinensis)
Grå kattfågel (Dumetella carolinensis)

Härmtrastar (Mimidae) är en amerikansk familj med tättingar. Som deras vetenskapliga namn antyder, mimic, så är dessa fåglar mycket vokala, och speciellt vissa arter är mycket skickliga härmare. Familjen omfattar mer än 30 arter som placeras i två större, och ett tiotal mindre eller monotypiska, släkten. Tidigare placerade arten Donacobius (Donacobius atricapilla) inom familjen men den placeras numera förslagsvis i den egna familjen Donacobiidae inom överfamiljen Sylvioidea. Härmtrastarna spelade minst en lika stor roll som Darwinfinkarna som inspiration för Darwins arbete med teorin kring evolutionen.[1]

Utseende

Arterna inom familjen tenderar att vara matt gråa eller bruna, men några är svarta eller blågrå, och många har röda, gula eller vita irisar. De varierar i storlek från 20 till 33 centimeter på längden och väger mellan 36 till 56 gram.[2]. Många har en trastlikande teckning, med brunt på ovansidan och ljus, med streck och fläckar, på undersidan. De tenderar att ha längre stjärt än trastarna, eller de större gärdsmygarna, som de också påminner om. De har också en lång näbb som hos många av arterna är nedåtböjd och för att vara tättingar har de har långa ben.[3]

Ekologi

Föda och biotop

Många arter födosöker hoppande på marken i undervegetation på jakt efter leddjur och frukt. Deras habitat varierar från undervegetation i skogsbiotoper till buskmark, höglänt gräsmark och ökenområden. De två enda arterna i släktet Cinclocerthia skiljer sig genom att förekomma i regnskogMindre Antillerna, och av dessa är brun darrhärmtrast (Cinclocerthia ruficauda) otypisk då den födosöker klättrande utefter trädstammar.[3]

Häckning

Alla arter inom familjen‚ som studerats‚ bygger slarvigt hopsamlade bon av kvistar direkt på marken eller upp till två meter över marken. De lägger vanligtvis 2-5 ägg som ruvas i 12-13 dagar, och ungarna blir flygga efter lika många dagar. Häckningssäsongen börjar ofta om våren eller i början av regnperioden och flera arter kan lägga två eller fler kullar per år. Största orsaken till misslyckad häckning beror på predation. Paren håller ofta ihop under mer än en häckningssäsong.[3]

Systematik

Fylogenetiska studier har visat att härmtrastarna är närbesläktade med stararna.[4][5] Tillsammans med oxhackarna och filippinkryparna (Rhabdornithidae) utgör de gruppen Muscicapoidea som förmodligen utvecklades under tidig miocen, för ungefär 25-20 miljoner år sedan, i Östasien.[5] Sibley & Monroe (1990) placerade dem tillsammans med stararna i familjen Sturnidae som en tribus Mimini men detta bedöms idag som felaktigt.

Släkten

Mimus-kladen
Dumetella-kladen
Toxostoma-kladen
Cinclocerthia-kladen

Referenser

Artikeln baseras på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Mimid, läst 2011-03-30

Noter

  1. ^ Curry, 2003
  2. ^ McClure, H. Elliott (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 183–184. ISBN 1-85391-186-0 
  3. ^ [a b c] Clement & Perrins, 2003
  4. ^ Sibley & Monroe, 1990
  5. ^ [a b] Zuccon et al., 2006

Tryckta källor

  • Barber, Brian R.; Martínez-Gómez, Juan E. & Peterson, A. Townsend (2004): Systematic position of the Socorro mockingbird Mimodes graysoni. Journal of Avian Biology 35: 195-198. doi:10.1111/j.0908-8857.2004.03233.x (HTML abstract)
  • Clement; Peter; Christopher Perrins (2003): Mockingbirds. In: Perrins, Christopher (ed.): The Firefly Encyclopedia of Birds: 534–535. Firefly Books. ISBN 1-55297-777-3
  • Curry, Robert L. (2003): Darwin and the mockingbirds of Galápagos.
  • Hunt, Jeffrey S.; Bermingham, Eldredge; & Ricklefs, Robert E. (2001): Molecular systematics and biogeography of Antillean thrashers, tremblers, and mockingbirds (Aves: Mimidae). Auk 118(1): 35–55. DOI:10.1642/0004-8038(2001)118[0035:MSABOA]2.0.CO;2 HTML fulltext without images
  • Sibley, Charles Gald & Monroe, Burt L. Jr. (1990): Distribution and taxonomy of the birds of the world: A Study in Molecular Evolution. Yale University Press, New Haven, CT. ISBN 0-300-04969-2
  • Zuccon, Dario; Cibois, Anne; Pasquet, Eric & Ericson, Per G.P. (2006): Nuclear and mitochondrial sequence data reveal the major lineages of starlings, mynas and related taxa. Molecular Phylogenetics and Evolution 41(2): 333-344. doi:10.1016/j.ympev.2006.05.007 (HTML abstract)

Externa länkar