Gärdsmygar

Gärdsmygar
Gärdsmyg
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Gärdsmygar Troglodytidae
Vetenskapligt namn
§ Troglodytidae
Auktor	Swainson, 1832
Kaktusgärdsmyg
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Gärdsmygar (Troglodytidae) är en familj inom fåglarna med små tättingar som nästan bara förekommer i Nya Världen.

Utbredning

Familjen förekommer uteslutande i Nya Världen, förutom den i Palearktis förekommande gärdsmygen (Troglodytes troglodytes) som fått ge namn åt hela gruppen. Merparten av världens arter är stannfåglar och förekommer i Central- och Sydamerika, men vissa arter som häckar i tempererade områden flyttar söderut till varmare områden om vintern.

Utseende och läte

Gärdsmygarna är små till mycket små tättingar med spetsig näbb och rundade, något kupade vingar. Deras storlek varierar från vitbukad gärdsmyg som i snitt mäter 10 cm och väger 9 gram, till jättegärdsmygen som i snitt mäter ungefär 22 cm och väger 50 gram. De vanligast förekommande färgerna i fjäderdräkten är grått, svart, vitt och brunt. Merparten uppvisar även strimmor i fjäderdräkten, speciellt på stjärten och/eller på vingarna. Flera arter håller ofta stjärten upprätt. De har en kraftfull och ofta komplex sång.

Ekologi

Gärdsmygarna är främst insektsätare. De kan inte se på natten och de sover på marken. De förekommer i mycket olika typer av habitat, från torra områden med enstaka träd till regnskog. Merparten förekommer på lägre nivåer, nära marken, men vissa arter inom släktet Campylorhynchus och båda arterna inom släktet Odontorchilus förekommer främst högt uppe i trädkronorna. Några arter, speciellt grädsmyg och husgärdsmyg uppträder förhållandevis orädda i närheten av människor. Gärdsmygarna bygger klotformade och ofta stora bon. De är antingen monogama eller polygama.

Namn

Det vetenskapliga namnet Troglodytes betyder "grottinnevånare" på grekiska och kommer av vissa arters tendens att födosöka i hålor i marken.

Systematik

Beroende på taxonomi delas familjen upp i mellan 15 och cirka 20 släkten. Denna artlista följer Clements et al. 2008

• Släkte Campylorhynchus
  • Vithuvad gärdsmyg (Campylorhynchus albobrunneus)
  • Bandryggad gärdsmyg (Campylorhynchus zonatus)
  • Gråbandad gärdsmyg (Campylorhynchus megalopterus)
  • Jättegärdsmyg (Campylorhynchus chiapensis)
  • Rostnackad gärdsmyg (Campylorhynchus rufinucha)
  • Fläckgärdsmyg (Campylorhynchus gularis)
  • Boucards gärdsmyg (Campylorhynchus jocosus)
  • Yucatangärdsmyg (Campylorhynchus yucatanicus)
  • Kaktusgärdsmyg (Campylorhynchus brunneicapillus)
  • Gulögd gärdsmyg (Campylorhynchus nuchalis)
  • Bandad gärdsmyg (Campylorhynchus fasciatus)
  • Tvåfärgad gärdsmyg (Campylorhynchus griseus)
  • Trastgärdsmyg (Campylorhynchus turdinus)
• Släkte Odontorchilus
  • Bergstandgärdsmyg (Odontorchilus branickii)
  • Amazontandgärdsmyg (Odontorchilus cinereus)
• Släkte Salpinctes
  • Klippgärdsmyg (Salpinctes obsoletus)
• Släkte Catherpes
  • Kanjongärdsmyg (Catherpes mexicanus)
• Släkte Hylorchilus
  • Sumichrasts gärdsmyg (Hylorchilus sumichrasti)
  • Navas gärdsmyg (Hylorchilus navai)
• Släkte Cinnycerthia
  • Rostgärdsmyg (Cinnycerthia unirufa)
  • Perugärdsmyg (Cinnycerthia peruana)
  • Sharpegärdsmyg (Cinnycerthia olivascens)
  • Sepiabrun gärdsmyg (Cinnycerthia fulva)
• Släkte Thryothorus
  • Svartstrupig gärdsmyg (Thryothorus atrogularis)
  • Sothuvad gärdsmyg (Thryothorus spadix)
  • Svartbukad gärdsmyg (Thryothorus fasciatoventris)
  • Roststjärtad gärdsmyg (Thryothorus euophrys)
  • Mustaschgärdsmyg (Thryothorus genibarbis)
  • Andinsk gärdsmyg (Thryothorus mystacalis)
  • Corayagärdsmyg (Thryothorus coraya)
  • Västmexikansk gärdsmyg (Thryothorus felix)
  • Fläckbröstad gärdsmyg (Thryothorus maculipectus)
  • Rostbröstad gärdsmyg (Thryothorus rutilus)
  • Marmorgärdsmyg (Thryothorus sclateriv)
  • Kastanjegärdsmyg (Thryothorus nigricapillus)
  • Strandgärdsmyg (Thryothorus semibadius)
  • Strimbröstad gärdsmyg (Thryothorus thoracicus)
  • Strimstrupig gärdsmyg (Thryothorus leucopogon)
  • Bandgärdsmyg (Thryothorus pleurostictus)
  • Karolinagärdsmyg (Thryothorus ludovicianus)
  • Rödvit gärdsmyg (Thryothorus rufalbus)
  • Niceforos gärdsmyg (Thryothorus nicefori)
  • Sinaloagärdsmyg (Thryothorus sinaloa)
  • Enfärgad gärdsmyg (Thryothorus modestus)
  • Beigebröstad gärdsmyg (Thryothorus leucotis)
  • Vitbrynad gärdsmyg (Thryothorus superciliaris)
  • Guarayosgärdsmyg (Thryothorus guarayanus)
  • Långnäbbad gärdsmyg (Thryothorus longirostris)
  • Grå gärdsmyg (Thryothorus griseus)
  • Inkagärdsmyg (Thryothorus eisenmanni)
• Släkte Thryomanes
  • Snårgärdsmyg (Thryomanes bewickii)
• Släkte Ferminia
  • Zapatagärdsmyg (Ferminia cerverai)
• Släkte Troglodytes
  • Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes)
  • Husgärdsmyg (Troglodytes aedon)
  • Falklandsgärdsmyg (Troglodytes cobbi)
  • Socorrogärdsmyg (Troglodytes sissonii)
  • Clariongärdsmyg (Troglodytes tanneri)
  • Bergsgärdsmyg (Troglodytes solstitialis)
  • Santa Martagärdsmyg (Troglodytes monticola)
  • Rostbrynad gärdsmyg (Troglodytes rufociliatus)
  • Ockragärdsmyg (Troglodytes ochraceus)
  • Tepuigärdsmyg (Troglodytes rufulus)
• Släkte Cistothorus
  • Starrgärdsmyg (Cistothorus platensis)
  • Meridagärdsmyg (Cistothorus meridae)
  • Apolinaris gärdsmyg (Cistothorus apolinari)
  • Kärrgärdsmyg (Cistothorus palustris)
• Släkte Uropsila
  • Vitbukad gärdsmyg (Uropsila leucogastra)
• Släkte Thryorchilus
  • Talamancagärdsmyg (Thryorchilus browni)
• Släkte Henicorhina
  • Vitbröstad skogsgärdsmyg (Henicorhina leucosticta)
  • Bandvingad skogsgärdsmyg (Henicorhina leucoptera)
  • Gråbröstad skogsgärdsmyg (Henicorhina leucophrys)
  • Munchiquegärdsmyg (Henicorhina negreti)
• Släkte Microcerculus
  • Nordlig näktergalsgärdsmyg (Microcerculus philomela)
  • Sydlig näktergalsgärdsmyg (Microcerculus marginatus)
  • Flöjtgärdsmyg (Microcerculus ustulatus)
  • Bamblagärdsmyg (Microcerculus bambla)
• Släkte Cyphorhinus
  • Kastanjebröstad gärdsmyg (Cyphorhinus thoracicus)
  • Sånggärdsmyg (Cyphorhinus phaeocephalus)
  • Orfeusgärdsmyg (Cyphorhinus arada)

Referenser

Källor

• Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-03-22

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gärdsmygar.
  Bilder & media