Ägg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ägg som mat, se Ägg (livsmedel). För andra betydelser, se Ägg (olika betydelser).

Ägg är den kvinnliga könscellen vid en sexuell förökning. Hos däggdjur, med undantag för kloakdjuret, samt hos vissa levandefödande tandkarpar, groddjur, spindeldjur och broskfiskar sker fosterutvecklingen inuti honans kropp, men hos de flesta andra djur sker detta utanför kroppen, i form av äggläggning. Hos fiskar, groddjur och kräftdjur kallas äggen rom.

Hos växter och alger beteckningar ägget den kvinnliga könscellen.

Människan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Äggcell

Kvinnor har vid födseln ungefär 400 000 äggceller i äggstockarna. I samband med pubertetens inträde så minskar antalet till cirka 8 000. Av dessa kommer endast runt 400 äggceller att mogna under kvinnans fertila period, vilket i snitt är en äggcell var 28:e dag, som om befruktning inte sker stöts ut ur kroppen under menstruationen.

Fåglar[redigera | redigera wikitext]

Ett fågeläggs beståndsdelar:
1. Kalkskal
2. Yttre skalhinna
3. Inre skalhinna
4. Äggsnodd
5. Tunn vita
6. Tjock vita
7. Gulmembran
8. Latebra, primärgula
9. Groddskiva inklusive påse
10. Mörk gula
11. Ljus gula
12. Tunn vita
13. Äggsnodd
14. Luftblåsa som bildas mellan skalmembranen
15. Kutikula (skyddande hinna över skalet)

Alla fåglar lägger ägg. Omedelbart efter att ägget befruktats inne i fågelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen kräver en hög och jämn temperatur och sedan ägget är värpt tillförs denna värme ofta av båda föräldarna genom ruvning. Merparten av världens alla fåglar ruvar äggen under en temperatur av ungefär 37 °C.[1]

De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen. Bland vissa fågelarter avstannar äggens utveckling till alla ägg har lagts. Då börjar honan ruva och äggens utveckling fortsätter. På detta sätt kommer ungarna att kläckas samtidigt.

Det finns dock undantag, som bland annat pingvinen som lägger ett ägg åt gången. Där turas hanen och honan om att bära ägget som pingvinen ofta lägger på fötterna för att sedan balansera det och hålla värmen och skydda det med sin fjäderdräkt mot kylan.

Varför lägger fåglar ägg?[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till att fåglar lägger ägg, ett och ett efter varandra, som ruvas och utvecklas utanför kroppen, istället för att som däggdjuren föda levande ungar är fortfarande inte helt klarlagt.[1] Länge framhölls teorin att det berodde på att vikten av att ha foster som utvecklades inne i fågelkroppen skulle utgöra en för stor tyngd och inverka negativt på fågelns flygförmåga. Denna teori motsägs av flera fenomen. Exempelvis har inga flygoförmögna fåglar utvecklats mot att föda levande ungar. Fladdermöss föder levande ungar som kan väga upp emot 40% av honans kroppsvikt, medan fågeläggen i snitt utgör 12% av honans vikt. Vissa fåglar ökar sin kroppsvikt med nästan 50% inför flytten, vilket visar att fåglar klarar av en mycket större vikt än den genomsnittliga kroppsvikten.[1] En annan teori utgår ifrån att det hos fåglar är honans Z-kromosom som avgör könet på ungen och att det hårda äggskalet, och utvecklingen utanför honans kropp, skulle skydda hanembryot emot kvinnliga hormoner.[1] En annan teori handlar om kroppstemperatur. De flesta fåglar har en normal kroppstemperatur på 41 °C men undersökningar har visat att embryot utvecklas för fort vid denna temperatur vilket resulterar i att embryot dör. Då fåglar istället ruvar äggen utanför kroppen kan ägget hållas vid en temperatur av ungefär 37° vilket gör att embryot utvecklas i korrekt hastighet.[1]

Fågeläggets anatomi[redigera | redigera wikitext]

Äggskalet består i huvudsak av kalcium och är fullt av mikroskopiskt små porer, vilka olika slags gaser kan passera igenom. Skalet på ett hönsägg har ungeför 10 000 porer, vardera med en diameter på 0,017 millimeter. Ägget innehåller alla beståndsdelar som fostret behöver för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via äggskalets porer genom diffusion, eftersom koncentrationen av syrgas är lägre inne i ägget än utanför, som ett resultat av att fostret förbrukar gasen. (Jämför med osmos.) Den koldioxid och vattenånga som fostret producerar tar sig ut ur ägget på samma sätt. Under de 21 dagar som äggetMall:Fötydliga här ruvas tar det upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 liter koldioxid och 11 liter vattenånga.

Äggvitan innehåller 90 % vatten och 10 % rent äggviteämne, alltså protein. Vitan är olika tjock i olika delar av ägget. Den är tjockast i äggsnoddarna, som hjälper till att hålla gulan på plats. Det är i vitan som fostret utvecklas och näringen får fostret ifrån gulan som fungerar som moderkaka.

Det vanligaste är att ägget har en päronform men de kan också vara nästan helt sfäriska. Sillgrisslans ägg är extremt koniskt format, vilket hindrar ägget att rulla ned från klipphyllan där föräldrarna ruvar. Vanligtvis är äggen vita hos fåglar som ruvar i hål eller överbyggda bon, medan arter som lägger ägg direkt på marken eller i öppna bon har fläckiga eller mörkare ägg, ofta i olivgrönt, grått och brunt. Världens största fågelägg läggs av strutsen medan det största ägget i förhållande till honans kroppsvikt läggs av en av kivierna. Där väger ägget cirka en fjärdedel av honans kroppsvikt. Världens minsta fågelägg läggs av dvärgkolibrin (Mellisuga minima), som lever på Jamaica och två närliggande öar. De två minsta ägg som dokumenterats, av denna art, var mindre än 10 mm långa och vägde endast 0,365 respektive 0,375 gram. Världens två största individuella fågelägg som man känner till härstammar ifrån struts (Struthio camelus), och båda är dokumenterade ifrån Borlänge i Sverige. Den 20 september 2006 lades där ett strutsägg på 2,519 kg, vilket motsvarar ungefär 42 normalstora hönsägg,[2] och den 17 maj 2008 lades ett som var ännu större.[3]

Användning av människor[redigera | redigera wikitext]

Hönsägg i rede
Huvudartikel: ägg (livsmedel)

Ägg från fåglar, särskilt höns, betraktas av många[vilka?] nutritionister som ett nyttigt livsmedel.[källa behövs] Äggvita utgör två tredjedelar av massan hos ett hönsägg och innehåller mycket protein. Det förekommer också att man äter ägg från fisk och skaldjur. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning. Hönsägg används även vid tillverkning av äggoljetempera.

I januari 2006 fanns förfalskade ägg till salu i tre kinesiska städer. Dessa innehöll ämnen som kan orsaka demens.[4][5]

Ägg i växtriket[redigera | redigera wikitext]

Liksom hos djur betecknas den ena av de två gameterna hos växter ägg. Alla landväxter (embryofyter) liksom de mest närbesläktade grönalgerna har oogami vilket innebär att en liten, mobil spermie, befruktar en stor äggcell.[6] Hos de mest avancerade grönalgerna (till exempel kransalgerna), liksom hos samtliga embryofyter stannar äggcellen hos hongametofyten. Äggcellen är hos dessa grupper omsluten i s.k. oogon (ägg-gömmen) hos kransalgerna[7][6], beskyddade av arkegon hos mossor, lummerväxter, ormbunksväxter samt hos nästan alla gymnospermer. Hos angiospermerna (blomväxterna) återfinns äggcellen inuti makrosporangiumet inuti (hon)blommornas fröämnen.[6]

Hos mer vissa mer basala grönalger ser gameterna lika ut (isogami), varför man ej kan tala om ägg och spermier.

Funktionellt kan man säga att djurvärldens amniotiska ägg motsvaras hos växterna av fröväxternas frön.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birkhead, Tim (2008) The Wisdom of Birds, Bloomsbury, New York, sid: 67-69, ISBN 978-1-59691-541-1
  2. ^ Expressen: Världens största ägg har lagts – i Borlänge
  3. ^ Guinness World Records 2010. Bonnier Fakta. 2009. sid. 10. ISBN 978-91-7424-033-7 
  4. ^ Brittiska dokumentären Fejkindustrins baksida från 2008.
  5. ^ Kinas konstgjorda mat uppmärksammas i Sydkorea publicerat i Epoch Times, september 2007
  6. ^ [a b c] Peter H. Raven, Ray F. Evart, Susan E. Eichhorn (2005). Biology of Plants. 7th Edition.W.H. Freeman and Company Publishers.
  7. ^ Anna Tolstoy, Katrin Österlund (2003). Alger vid Sveriges östersjökust – en fotoflora. Artdatabanken.