Hästkastanj
| Hästkastanj Status i världen: Sårbar[1] | |
 Blommor i Brodalen i Lysekils kommun. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
| Familj | Kinesträdsväxter Sapindaceae |
| Släkte | Hästkastanjesläktet Aesculus |
| Art | Hästkastanj A. hippocastanum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aesculus hippocastanum | |
| Auktor | L. |
| Utbredning | |
 Artens ursprungliga utbredningsområde | |
Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) är en art inom hästkastanjsläktet i familjen kinesträdsväxter.[2] Arten är naturligt förekommande i delar av Balkan och förekommer som planterat prydnadsträd[2] eller förvildad i stora delar av Europa och på andra kontinenter.
Hästkastanjer är inte nära släkt med äkta kastanjer. Namnet syftar bara på likheten hos frukter och frön, vilka även de kallas för hästkastanjer.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Hästkastanjens allmänna namn kommer av likheten hos blad och frukter med äkta kastanj, en art tillhörig familjen bokväxter; bladen hos hästkastanj är dock fingrade, de hos äkta kastanj enkla.
Förledet i art- och släktesnamnet lär komma från uppfattningen att frukten eller fröna kunde hjälpa hästar med hosta eller försvårad andning. Även inälvsmask hos hästar troddes kunna avhjälpas medelst hästkastanj. Denna namnform på arten härstammar från ett brev skrivet 1557 av en Willem Quackelbeen, då livmedikus för Tyskromerska rikets ambassadör i Konstantinopel, och adresserat till läkaren Pietro Andrea Mattioli i Prag.[3]
Utseende och ekologi
[redigera | redigera wikitext]Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek, upp till cirka 25 meter högt och 15–20 meter brett.[2] Det blir nästan lika gammalt men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter; det förekommer dock en flikbladig form (laciniata), där bladen är starkt inskurna.[2] Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april), och när knopparna öppnas är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa ut till full storlek.
Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två–tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt – i maj eller juni[2]. Om hösten syns ljusberoendet ofta tydligt genom att träd avlövas sist i närheten av ljuskällor som till exempel gatlyktor.
Blommorna är vita[2] med rosa eller gula fläckar, zygomorfa och fribladiga och sitter i stora upprättstående klasar[2]. Kastanjens frukt är en grön kapsel,[2] med ett mycket tjockt och taggigt skal,[2] som innehåller ett,[2] två eller ibland tre blanka[2] bruna frön som även de ibland kallas "kastanjer". Aesculus-träd med frukter utan taggar är arten stinkhästkastanj, A. glabra,[4] och även hybriden rödblommig hästkastanj förekommer som parkträd.
I områden där arten blivit införd ingår den ofta i lövskogar. På klippiga bergssluttningar kan den vara utformad som en buske. På Balkan växer ursprungliga bestånd oftast i raviner,[3] till exempel i Albanien i landskap med kalkstensklippor. En av de största vilda populationerna växer i skogar som domineras av orientalisk avenbok.[1]
Historik och spridning
[redigera | redigera wikitext]Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Hästkastanjen förekom före senaste istiden över stora områden. Den fanns efter dess slut endast kvar i vissa reliktområden på Balkan.[2] Vissa uppgifter antar att arten dock förekommer naturligt även i Turkiet och Turkmenistan.[5]
Ursprungliga bestånd hittas mellan 250 och 1 600 meter över havet, i delar av Albanien, Nordmakedonien, västra Grekland och östra Bulgarien.[1]
1795 publicerades den första kända vetenskapliga rapporten (författad av engelsmannen John Hawkins) från naturliga växtplatser på Balkanhalvön.[3] Vid denna tid antog man att arten hade ett asiatiskt ursprung, och artens trivialnamn på franska – maronnier d'Inde – röjer fortfarande denna tro. Tron på artens asiatiska hemvist var så stark att den botaniska världen först i slutet av 1800-talet accepterade södra Balkan som hästkastanjens naturliga biotop, efter en utförlig beskrivning av den dåvarande chefen för botaniska trädgården i Aten.[3]
Spridning
[redigera | redigera wikitext]Från de naturliga lokalerna i Balkan härstammar de hästkastanjer som i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet planterades här och var på kontinenten, och det var inte förrän under 1500-talet som arten kom i odling utanför Osmanska riket. I Sverige sattes kanske en av de första nötterna i vår första botaniska trädgård som anlades på Kungsholmen i Stockholm av Urban Hjärne i slutet av 1600-talet.[6] I Sverige förekommer arten i odlat eller förvildat skick upp till och med Gästrikland, alternativt södra Svealand[2].
Förutom i Sverige växer introducerade bestånd i Finland, i södra Norge nära kusten, i Tyskland, i Beneluxstaterna, i Frankrike, samt glest fördelad i norra Spanien och nordöstra Portugal.[1] Dessutom förekommer planteringar i Östeuropa, Centralasien, Bangladesh och delar av östra Nordamerika.[5] Arten är vanlig som park- och alléträd i städer i Storbritannien, Irland[7] och Nya Zeeland.
Hästkastanjen klarar bara av att spridas med människans hjälp, och det har antagits att den tidigare spridits med hjälp av någon av de större utdöda växtätararterna, möjligen uroxen.[8]
Andra arter inom hästkastanjsläktet förekommer naturligt i bland annat delar av USA. Det gäller exempelvis gulblommig hästkastanj och småblommig hästkastanj.
Status
[redigera | redigera wikitext]Vilda och introducerade träd skadas av kastanjemalen. Det är inte utrett om insekten ursprungligen kommer från sydvästra Balkan eller från en annan region. På Balkan hotas beståndet dessutom av intensivt skogsbruk samt av bränder. Skogar där arten ingått har röjts för att skapa plats åt gruvdrift och skidanläggningar.
I Albanien, Bulgarien, Nordmakedonien och Grekland har flera nationalparker inrättats. De lokala populationerna listas i dessa stater som akut hotad eller starkt hotad. Ursprungliga och introducerade bestånd tillsammans listas av IUCN som sårbar (VU).[1]
Användning och giftighet
[redigera | redigera wikitext]Veden hos hästkastanj är mjuk och utan kärna, men den är mjuk, lätt att klyva och har använts till svarveriarbeten.[9] Detta skiljer sig från den obesläktade äkta kastanjen, som har ett tungt och hårt trä som lämpar sig väl som möbelvirke.[10]
Medicinsk användning
[redigera | redigera wikitext]Inom naturläkekonsten används hästkastanjens blad och frukter, och den nyttjas även i homeopatiska läkemedel. Dess huvudsakliga effekter tror somliga vara påverkan på blodets viskositet genom att göra det – och lymfan – mera lättflytande. Användningsområden sägs då vara främst lindring av åderbråck och hemorrojder.
Använda växtdelar är då bark och frukter. Vid invärtes bruk kan i sällsynta fall förekomma biverkningar i form av irriterade slemhinnor i mag–tarmkanalen.[11] Hästkastanjens gift (se nedan) skadar magslemhinnan och förorsakar magbesvär.[2]
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Frön från hästkastanjer innehåller bland annat toxinet aescin[2] och är därför oätliga. Det finns dock ett antal djur, exempelvis vissa hjortar och hästar, som kan bryta ned den giftiga substansen i hästkastanjer. Detta är möjligen orsaken till att man kallar detta träd hästkastanj. Historiskt har även människor i vissa fall använt hästkastanjer i bakmjöl, efter att man lakat ur giftet och malt fröna.[2]
Hästkastanjer är giftiga för människor, vilket blir mer tydligt vid upprepad förtäring.[12] Förgiftning är sällsynt men har förekommit bland annat när hästkastanjen har förväxlats med äkta kastanj.[13] Symptomen kan komma flera timmar efter förtäring i form av magbesvär med illamående, kräkningar och diarré.[13] Vid förtäring av fler än en kastanj bör man kontakta Giftinformationscentralen.[13]
Hästkastanjen i kulturen
[redigera | redigera wikitext]I de nordiska länderna förekommer äkta kastanj sällan, och många litterära syftningar på "kastanj" avser hästkastanj. Ett sådant exempel är i Gustaf Frödings dikt "Skalden Wennerbom" med stroferna som syns i rutan till höger.
| ” | Och han somnar in, han går till vila, parkens medlidsamma kronor sila litet ljus kring skalden Wennerbom, milt kastanjen regnar ned sin blom, flaskan ligger tom, |
„ |
| – Gustav Fröding, [14] | ||
Där är det hästkastanjens blom som avses, eftersom den äkta kastanjens blommor är vindpollinerade och oansenliga. Hästkastanjens blomfällning är däremot spektakulär, vilket beror på att de lossnar innan de vissnat och torkat och alltså är vackra även då de fallit.
I Blomsterfesten i täppan av Elsa Beskow finns sången om "Fru kastanjeblom och hennes söner", och även här gäller omnämnandet hästkastanj.[15]
Hästkastanjen är Västmanlands landskapsträd.[6] Arten är en av symbolerna för Kiev, huvudstaden i Ukraina.[16] I delar av Europa ses hästkastanj som en symbol för lycka, välgång, skydd och styrka.[7]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Kraften hos hästkastanjens växande rötter. -
Nyutslagna blad på våren. -
Hästkastanjer växande på gren. -
Frön (kastanjer) från hästkastanjer. -
Nedfallen och delvis öppnad hästkastanj i Friesland.
_-_geograph.org.uk_-_755749.jpg)
_10-10-2021_(d.j.b.)_02.jpg)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Allen, D.J. & Khela, S. 2017 Aesculus hippocastanum . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 april 2020.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”hästkastanj”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4stkastanj. Läst 6 oktober 2025.
- ^ [a b c d] Lack, H. Walter. ”The Discovery and Rediscovery of the Horse Chestnut”. arnoldia.arboretum.harvard.edu. Arkiverad från originalet den 27 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100727173454/http://arnoldia.arboretum.harvard.edu/pdf/articles/628.pdf. Läst 6 oktober 2025.
- ^ Aldén, Björn; et al. (1998). Kulturväxtlexikon. Natur och Kultur. sid. 32. ISBN 91-27-33-907-6
- ^ [a b] ”Aesculus hippocastanum L. | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:781594-1. Läst 6 oktober 2025.
- ^ [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
- ^ [a b] ”Aesculus hippocastanum” (på engelska). University College Cork. https://www.ucc.ie/en/tree-explorers/trees/a-z/aesculushippocastanum/. Läst 6 oktober 2025.
- ^ Europeiska kulturlandskap, Urban Emanuelsson. s 53.
- ^ ”Hästkastanj”. Skogen. https://www.skogen.se/svenska-trad/hastkastanj-0/. Läst 6 oktober 2025.
- ^ ”äkta kastanj”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4kta-kastanj. Läst 6 oktober 2025.
- ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3nr 88, sid 51
- ^ [a b c] ”Hästkastanj”. giftinformation.se. https://giftinformation.se/vaxtregister/hastkastanj/. Läst 28 juni 2020.
- ^ Gustaf Fröding, Nya dikter, 1894
- ^ Elsa Beskow, Blomsterfesten i täppan, 1914. ISBN 91-638-3194-5, sid 22-23.
- ^ Євген Руденко / Ельдар Сарахман (29 maj 2020). ”"Туйовий Хрещатик". Чому кияни сумують за каштанами та як вони стали символом столиці” (på ukrainska). Українська правда. https://www.pravda.com.ua/articles/2020/05/29/7253616/. Läst 6 oktober 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hästkastanj.- Den virtuella floran - Hästkastanj
|