Höganäs AB

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Höganäsbolaget)
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om metallpulvertillverken Höganäs AB. För keramiktillverkaren, se Höganäs Keramik AB.
En klassisk 12 liters höganäskruka, tillverkad 1915-1926.
1 liters höganäskrus, tillverkat 1890-1915
Höganäsljusstakar i Lergods, 1855-1869.
Blomkruka, Höganäs, 1890-tal.

Höganäs AB är ett svenskt företag inom metallpulvertillverkning. Företaget har sitt ursprung i det gamla bruket Höganäs och har fortfarande sitt huvudkontor i staden Höganäs i Skåne.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Företaget räknar sin historia från 1797, då Gustaf IV Adolfs Stenkolsverk grundas i Höganäs. Stenkolsbrytning har förekommit i Höganästrakten sedan 1500-talet, men 1796 upptäcktes en ny, rikhaltig åder. Initiativtagare var greve Eric Ruuth som till sin hjälp hade den engelska ingenjören Thomas Stawford och den svenska gruvingenjören Anders Polheimer. Ruuth hade dock gjort så stora investeringar i sin stenkolsgruva i Boserup, att han gick i konkurs, och göteborgsköpmannen K. Bagge köpte 1797 gruvan. Denna brytning av kol pågick ända fram till 1960-talet.

Ruuth hade upptäckt att hans stenkolsgruva i Boserup innehöll en eldfast lera, och denna lera hade han använt i sina stenkärlsfabriker Helsingborgs Stenkärlsfabrik, Löfnäs stenkärlsfabrik och Ulfsunda stengodsfabrik. Höganäsgruvan, som gick mycket dåligt, fick 1825 statsanslag och genomgick en omorganisation, för att i stället för stenkolsbrytning använda leran i gruvan till keramisk produktion. 1826 startar man produktion av eldfast tegel, och 1833 av oglaserade eller blyglaserade stengodskärl, och 1835 börjar man producera saltglaserat stengods. Den tyske keramikern C. Berger anställdes 1831 för att leda tillverkningen och 1856 anställdes den danske skulptören Ferdinand Ring som modellör, något som kom att höja den konstnärliga kvaliteten på företagets produkter.

Huvudsakligen blev det dock hushållsgods som blev den viktigaste varan. Man vidgade sin produktion med åren och 1869 börjar man tillverka ledningsrör och asktegel 1879. På 1880-talet börjar man även framställa polykromt bemålat blyglaserat lergods i majolikastil. Den stora blomstringen kom sedan Åke Nordenfeldt blivit disponent 1889. Betydelsefull för fabrikens konstnärliga produktion blev Albin Hamberg, som var anställd 1889-1914. Som modellör anställdes 1897 Helmer Osslund vid fabriken, men stannade endast kvar i ett halvår. Rolf Adlersparre var anställd som disponentens sekreterare men modellerade även ett antal föremål för Helsingborgsutställingen 1903. Skulptören Emy von Teuchler utförde även några kärl för fabriken omkring 1905. Edgar Böckman var 1915-1926 anställd vid fabriken tillverkade där både fajans och saltglaserat lergods efter ledordet vackrare vardagsvara, och vann priser för sitt Höganäsgods vid Hemutställningen 1917.[1]


Under början av 1900-talet kom Höganäs saltglaserade gods att exporteras över hela Europa. 1903 bildades aktiebolaget Höganäs-Billesholms AB genom fusion av en rad gruvor i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Gunnarstorp, Nyvång och Billesholm, samt fabriker i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Hyllinge, Trollhättan och Nyvång.

Lerkärlstillverkningen upphörde 1926, och fabriken satsade helt på de saltglaserade produkterna. Tillverkning av hushållskärl i stengods fortsatte fram till 1954, medan vissa industriella kärl fortsatte att tillverkas en tid.[2] Företaget avnoterades 1987 men introducerades igen 1994. Det är ett av Sveriges äldsta företag.

Höganäs idag[redigera | redigera wikitext]

Höganäs AB ingår sedan 1986 i Lindéngruppen. Det köptes loss från börsen 2013.

Höganäs AB har fabriker bland annat i Japan, Indien, USA, Kina, Brasilien, England och Belgien. Utöver dessa länder finns det försäljningskontor i bland annat Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Korea och Taiwan.

I Sverige finns det två fabriker: en i Höganäs och en i Halmstad. Höganäs Halmstadverken (före detta Halmstads järnverk) tillverkar atomiserat järn som sedan vidareförädlas i Höganäs. Fabriken i Höganäs tillverkar även järnsvamp.

Järnpulver används till många olika saker, men främst till att sintra (pressa) kugghjul och metalldetaljer till exempelvis växellådor och symaskiner. Höganäs AB säljer även järnpulver till järnberikning av mat, järnpulver till svetstillsatsmaterial, flamsprutningspulver med mera. I varje personbil finns det några kilo järnpulverdetaljer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Höganäskeramik Konst- och bruksföremål 1832-1926 Ann-Charlotte och Torsten Weimarck
  2. ^ Höganäskeramik Konst- och bruksföremål 1832-1926 Ann-Charlotte och Torsten Weimarck

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]