Bjuv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bjuv
Bjuv och Billesholm
Tätort
Centralort
Bjuvs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommuner Bjuvs kommun, Svalövs kommun
Koordinater 56°4′24″N 12°56′30″Ö / 56.07333°N 12.94167°Ö / 56.07333; 12.94167
Area
 - tätort 1 024 ha (2015)[5]
 - kommun 116,44 km²
 - Bjuvs kommun 1 022,440 ha (2015)[4]
 - Svalövs kommun 1,936 ha (2015)[4]
Folkmängd
 - tätort 10 970 (2017)[2]
 - kommun 15 455 (2018)[1]
 - Bjuvs kommun 10 598 (2015)[4]
 - Svalövs kommun (2015)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,713 inv./ha
 - kommun 133 inv./km²
 - Bjuvs kommun 10,365 inv./ha
 - Svalövs kommun 2,066 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Bjuv
Postnummer 267 XX
Riktnummer 042
Tätortskod T3352[6]
GeoNames 2721534
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Bjuv
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Bjuv är en tätort och centralort i Bjuvs kommun i Skåne län. Bjuv ligger öster om Helsingborg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Samhället växte snabbt under sent 1800-tal som en gruvort. Den sista kolgruvan i Bjuv stängdes 1981. I dag är kommunens gruvmuseum inrymt här. Dessutom kan man se spåren efter gruvorna, som sträcker sig under stora delar av Bjuv. På en del ställen syns det i husgrunder som spruckit, eller i olyckliga fall gruvgångar som rasat in, vilket dock inte är vanligt förekommande.

Gruvorna[redigera | redigera wikitext]

Det har funnits sex st. gruvschakt i Bjuv.

  • Schakt 1, sänkt 1873 och i drift till 1904. Efter 1904 använt som ventilationsschakt.
  • Schakt 2, sänkt 1872. Ventilationsschakt till 1905 och uppfordringsschakt 1905-1930.
  • Schakt 3, sänkt 1894 och i drift till 1979. Detta schakt benämndes även Greve Strömfelts schakt. Schakt 3 var det schakt som var i drift, längst tid inom hela kolfältet.
  • Schakt Tibbarp, 1931-1942. Enbart personbefordran.
  • Schakt Olstorp, 1942-1968. Enbart personbefordran.
  • Schakt Bjuvstorp, 1942-1946. Endast personbefordran.

I Schakt tres fd. maskinrum, finns idag ett museum som visar upp hur det såg ut på den tid det begav sig. Här finns bl.a. en modell av en gruvort och en lägenhet med tidstypiska möbler och redskap som fanns i ett gruvarbetarhem på nittonhundratalets början. Museet har öppet under sommarmånaderna. Ett liknande museum finns vid Nyvångs f.d. gruva, och det har också öppet under sommarmånaderna.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Bjuv var och är kyrkby i Bjuvs socken och ingick i Bjuvs landskommun. 25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle i landskommunen som omfattade orten. 1946 bildades Bjuvs köping som en ombildning av landskommunen och municipalsamhället och i vilken sedan ortens bebyggelse omfattade en mindre del av köpingens yta. Köpingen utökades 1952 med en del av Norra Vrams socken/landskommun och uppgick 1971 i Bjuvs kommun, där Bjuv sedan dess är centralort.[7]

Bjuv har hört och hör till Bjuvs församling med en mindre del i Norra Vrams församling.[8]

Orten ingick till 1971 i Luggude tingslag och ingår därefter i Helsingborgs domsaga.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bjuv 1900–2015[10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 476
1960
  
3 221
1965
  
4 617
1970
  
5 917
1975
  
6 800
1980
  
6 931
1990
  
6 627 512
1995
  
6 591 525
2000
  
6 228 535
2005
  
6 348 528
2010
  
6 832 544
2015
  
10 602 1 024
Anm.: Sammanvuxen med Olstorp 1965. Sammanvuxen med Billesholm, Gunnarstorp och Södra Vrams fälad 2015. och gavs då namnet Bjuv av SCB
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

På den tiden som stenkolsgruvorna i Bjuv var igång, byggdes det tjänstebostäder till dem som var anställda i bolaget (Höganäs-Billesholms AB, som var ägare till gruvorna). Bebyggelsen på "Platsen" började byggas på 1870-talet och bebyggelsen i kvarteret Freden (namn efter krigsslutet, första världskriget) byggdes 1918.

I Bjuv finns Bjuvs kyrka samt butiker, tandläkare/tandhygienist, restauranger, pensionat och kaféer.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bjuv ligger 15-20 minuters bilfärd från Helsingborg, 15 minuter från närmaste på/avfart längs E6:an och 10 minuter från närmaste på/avfart längs E4:an. Skånetrafikens Pågatåg trafikerar järnvägen genom Bjuv.

Till Bjuv går det även regionbussar. Regionbusslinje 230 med slutdestination Helsingborg på ena hållet och slutdestination Teckomatorp på andra hållet. Regionbusslinje 250 med slutdestination Landskrona går dagligen också med start i Bjuv.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid årsskiftet 2009 hade Bjuvs kommun 224 aktiebolag, varav 153 är fåmansföretag med mellan 0-4 anställda, och 688 andra bolag. Företagen omsatte 7 miljarder kronor och sysselsätter ca 5.000 personer. Tillverkningsindustrin stod för ca 40% av alla arbetstillfällen i kommunen. [källa behövs]

De största företagen 2009[redigera | redigera wikitext]

  • Findus Sverige AB, produktion av frysta färdigrätter och frysta ärtor. Barnmat och konserver var också en stor del av tillverkningen Lades ner 2017
  • Saint-Gobain Isover tillverkning av isoleringsmaterial.
  • Höganäs-Bjuf AB, tillverkning av eldfast tegel.
  • CC Höganäs Byggkeramik AB.
  • Cargotec (MacGregor Bulk AB).
  • Ceres i Skåne AB.
  • Ekeby Möbelaffär AB.


Kända personer från Bjuv[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer från Bjuv

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2018, Statistiska centralbyrån, 9 maj 2018, läs online
  2. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ [a b] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 31, läs online
  4. ^ [a b c d e f] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 1 juli 2017
  5. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 9 januari 2017
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 oktober 2013
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Domsagohistorik Luggude härads domsaga
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  13. ^ [a b c d e f] Enligt personartikeln
  14. ^ 628, First Vision Mediabyrå i Malmö AB - Tel: 040 80. ”Ceasars Palace i Las Vegas - Gallery of music & art - LOVEART .se” (på sv-SE). www.loveart.se. http://www.loveart.se/ceasars-palace-i-las-vegas-gallery-of-music-art/. Läst 29 oktober 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tre skånska gruvorter. Ett fertal författare. Utgiven av Bjuvs kulturnämnd i samarbete med Billesholmstraktens Hembygdsförening.