HMS Hajen (1904)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se HMS Hajen.
Naval Ensign of Sweden (1844-1905).svg HMS Hajen
HMS Hajen på Marinmuseum i Karlskrona före inflyttningen i den nya ubåtshallen
HMS Hajen på Marinmuseum i Karlskrona före inflyttningen i den nya ubåtshallen
Allmänt
TypUbåt
FartygsnummerUb No 1
Historik
ByggnadsvarvStockholms örlogsvarv
Sjösatt16 juli 1904
I tjänst20 juli 1905
ÖdeTagen ur tjänst 25 augusti 1922. MuseifartygMarinmuseum i Karlskrona.
Tekniska data
Längd21,6 meter
23,4 meter (efter 1916)
Bredd3,64 meter
Djupgående3,2 meter
Deplacement111 ton
Deplacement i u-läge127 ton
Maskin1 x Fyr-cylindring Augustendal Avance fotogenmotor
200 hk 1 x Elektromotor 70 hk
Fart9,5 knop
Fart i u-läge7–8 knop
Dykdjup40 meter
Besättning8 man
Bestyckning1 × 45,7 cm torpedtub M/04 med tre torpeder ombord

HMS Hajen, senare Ub no 1, är svenska flottans första ubåt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen beslutade hösten 1902 att utveckla en ubåt. Uppdraget att verkställa beslutet gick till den svenske fartygskonstruktören Carl Richson, med ett förflutet i varvsindustrin i USA, bland annat vid örlogsvarvet i New York under 1890-talet. Ubåten byggdes under stor sekretess på Stockholms örlogsvarv och sjösattes den 16 juli 1904. Richsons erfarenheter från den amerikanska varvsindustrin har influerat Hajen, som bär tydliga likheter med den amerikanska flottans första ubåt, USS Holland, som konstruerades av den i USA verksamme irländaren John Philip Holland.

Den svenska riksdagen beviljade år 1902 ett anslag på 400 000 kronor för ubåtens anskaffande. Ritnings- och beräkningsmaterial fastställdes av kung Oscar II med kungligt brev den 28 november 1902. Periskopet tillverkades av firman Officine Galileo i Florens och installerades i Hajen före avgång från Galärvarvet i Stockholm. Hajen drevs ursprungligen av en fotogenmotor av typen tändkulemotor som via en generator gav ström åt en elmotor som i sin tur drev propellern. Generatorn laddade även batterierna, som användes för att driva ubåten under vattnet.

Även om USS Holland influerat Hajens design skilde den sig i ovan nämnda hänseenden från sin amerikanska förebild. Holland saknade periskop och måste därför då och då skjuta upp tornet över ytan för att orientera sig. Den drevs också av en bensinmotor snarare än en fotogen- eller dieselmotor vilket bland annat innebar större brandrisk och sämre bränsleekonomi. Slutligen saknade den också separat generator vilket innebar att både förbränningsmotorn och elmotorn måste kunna kopplas mekaniskt till propelleraxeln varvid elmotorn vid bensindrift kunde användas som generator för att ladda batterierna. Att Hajen försågs med periskop, fotogenmotor (sedermera ersatt av en dieselmotor) och separat generator innebar således att den i jämförelse med sin amerikanska förebild tog tre viktiga steg framåt mot vad som så småningom skulle visa sig bli den dominerande teknologin för konventionella ubåtar.

Det nya tillskottet till den marina arsenalen gjordes omgående redo för krig, då marinen var mitt uppe i förberedelser för en eventuell insats i samband med unionskrisen med Norge. Under första världskriget fungerade hon som plattform för utbildningar av nya ubåtsbesättningar.[1] Vid en ombyggnad 1916, då även skrovformen förändrades för att förbättra ubåtens ytegenskaper, byttes tändkulemotorn ut mot en dieselmotor.[2]

Hajen avrustades definitivt 1919 och utrangerades 1922. Numera är ubåten ett museifartyg och finns i en tillbyggnad till Marinmuseum i Karlskrona. Tillsammans med sin betydligt modernare vapensyster HMS Neptun är fartyget del i en utställning om det svenska ubåtsvapnet.

Två vitt skilda generationer av svenska ubåtar i ubåtshallen på Marinmuseum i Karlskrona: HMS Hajen, i tjänst 1905-1922, och HMS Neptun, i tjänst 1980-1998

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rick Forsling (2004). Ulf Petersson. red. ”Hajen var första ubåten i marinen”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (2): sid. 48. 1652-3571. 
  2. ^ Fredrik Granholm: Från Hajen till Södermanland. Svenska ubåtar under 100 år. Stockholm, 2003, s. 12.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rick Forsling (2004). Ulf Petersson. red. ”Hajen var första ubåten i marinen”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (2): sid. 48. 1652-3571. 
  • Granholm, Fredrik (2003). Från Hajen till Södermanland: svenska ubåtar under 100 år. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405 ; 89Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 7. Stockholm: Marinlitteraturfören. Libris länk. ISBN 91-85944-40-8 , s. 12.
  • Halldin Gustaf, Albe Gerhard, red (1963). Svenskt skeppsbyggeri: en översikt av utvecklingen genom tiderna. Malmö: Allhem. Libris länk , s. 321ff.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Klintebo Roderick, red (2004). Det svenska ubåtsvapnet 1904-2004. Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 9. Stockholm: Literatim. Libris länk. ISBN 91-973075-3-X , s. 15-23, 296-98, 300.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]