HMS Neptun (Nep)

Från Wikipedia
HMS Neptun
Neptun under bogsering till Kockums Karlskrona för översyn 2011.
Neptun under bogsering till Kockums Karlskrona för översyn 2011.
Allmänt
Typklass/KonstruktionUbåt
FartygsklassNäcken-klass
FartygsnummerNep
Operatör Svenska marinen
MottoRex Maris
(Havets konung)[1]
Historik
ByggnadsvarvKarlskronavarvet
Kockums Mekaniska Verkstad
Kölsträckt1976
Sjösatt6 december 1978
I tjänst6 december 1980
Utrangerad1998
ÖdeMuseifartygMarinmuseum i Karlskrona.
Tekniska data
Längd49,5 meter[1]
Bredd5,6 meter[1]
Djupgående5,5 meter i ytläge
Deplacement980 ton
Deplacement i u-läge1 050 ton[1]
Maximal hastighet12 knop
Fart i u-läge20 knop
Dykdjup300 m[2]
Besättning22 officerare och sjömän.[3]
Bestyckning6 x 53 cm torpedtuber[1]
2 x 40 cm torpedtuber[1]
12 Tunga torpeder
6 Lätta torpeder

HMS Neptun (Nep)ubåt är nummer två i Näcken-klassen, även kallad A14-klass. Hon är byggd i sektioner. Karlskronavarvet i Karlskrona tillverkade för- och akterskepp och Kockums Varv i Malmö byggde mittsektionen och satte samman den med övriga sektioner. Neptun sjösattes 1978 och togs i drift av svenska marinen 1980. Efter att hon tagits ur drift 1998 låg hon länge tillsammans med sitt systerfartyg HMS Najad i örlogshamnen i Karlskrona och väntade på sitt öde. Sedan sommaren 2013 har Neptun befunnit sig på land och är nu ett museifartyg. Tillsammans med svenska marinens första ubåt HMS Hajen ligger hon i en tillbyggnad till Marinmuseum i Karlskrona. Båda ubåtarna är viktiga delar i en utställning om det svenska ubåtsvapnet som öppnade sommaren 2014.[4]

Neptun var tillsammans med övriga ubåtar en viktig del i det svenska invasionsförsvaret och skulle i krigstid ligga i främsta ledet för att försöka stoppa en sovjetisk överskeppning av trupp över Östersjön. Liksom övriga ubåtar i Näcken-klass var Neptun försedd med åtta torpedtuber. Den främsta beväpningen utgjordes ursprungligen av Torped 618 som hade en spårlös bana och ett skjutavstånd på 10 000 till 20 000 meter.[5] I fredstid var ubåtarna ett viktigt spaningsinstrument. Främst utnyttjades sonarutrustningen för spaning. På Neptun testades en ny sonar. Det var en långbassonar som gav väsentligt utökade spaningsräckvidder. Denna sonar kom sedan att byggas in även i andra svenska ubåtar.[6]

Neptun spelade även en central roll vid den sovjetiska ubåten U 137:s grundstötning i Gåsefjärden 1981. Fartygschefen uppgav att Neptun stoppade en sovjetisk bogserbåt från att gå in på svenskt vatten och försöka dra loss U 137.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Lindstedt, Magnus (17 september 2012). ”Banbrytande ubåt blir museiföremål”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2012/09/banbrytande-ubat-blir-museiforemal/. Läst 2 oktober 2012. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190713180104/http://flottansman.se/uploads/forbundet/tidskriften/FM.Tidskrift.Nr.3-2012.pdf. Läst 31 juli 2020. 
  3. ^ HMS Neptun, Fakta HMS Neptun, Marinmuseum, Karlskrona.
  4. ^ ”Marinmuseums webbsida om HMS Neptun”. Marinmuseum. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203081851/http://www.marinmuseum.se/sv/Utstallningar/Neptun--ubat--pa--riktigt/?subId=7216. Läst 26 november 2013. 
  5. ^ Hofsten, Gustaf von; Rosenius, Frank, red (2009). Kustflottan: de svenska sjöstridskrafterna under 1900-talet. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405 ; 94Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 34. Stockholm: Kungliga örlogsmannasällskapet. sid. 192. Libris 11621245. ISBN 9789197797313 
  6. ^ Klintebo, Roderick, red (2004). Det svenska ubåtsvapnet 1904-2004. Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 9. Stockholm: Literatim. sid. 128. Libris 9421249. ISBN 91-973075-3-X 
  7. ^ Hamilton, Björn (2001). ”Incidenten med U 137 hade kunnat utvecklas på ett helt annorlunda sätt”. Tidskrift i Sjöväsendet (Kungl. Örlogsmannasällskapet) (nr 4): sid. 368-376. ISSN 0040-6945. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Wikimedia Commons har media som rör HMS Neptun.