Hagioskop
Hagioskop (från grekiskan hagios = helig, och skope = se, betrakta)
Förklaring
Inom arkitekturen använd benämning på titthål genom muren i medeltida kyrka, kapell eller dylikt, genom vilket man utifrån kan se altaret och ibland hela koret.
Avsikten var att ge möjlighet till en andaktsstund inför altaret även för dem som inte kunde eller fick komma in i kyrkorummet.
Exempel på hagioskop
- Atlingbo kyrka, Gotland: En bönekammare med hagioskop i tornets södra mur.
- Bro kyrka, Gotland: Bönekammare med hagioskop i vinkeln mellan långhusets västra gavel och tornets sydsida.
- Endre kyrka, Gotland: Bönekammare med hagioskop i vinkeln mellan långhuset och tornet.
- Granhults kyrka, Småland: Urtagning mellan två stockar i korets södra vägg.
- Husaby kyrka, Västergötland: I korets södra vägg.
- Martebo kyrka, Gotland: Bönekammare med hagioskop i en låg tillbyggnad vid tornets södra sida.
- Munktorps kyrka, Västmanland: I vapenhuset.
- Strängnäs domkyrka, Södermanland: Vårfrukoret.
- Valls kyrka, Gotland: En bönekammare med hagioskop i tornets södra mur.
- Vireda kyrka, Småland: Ett runt hål i långhusets sydvägg.
- Vreta klosters kyrka, Östergötland: Genom ett hagioskop i yttermuren till Stenkils gravkapell söder om klosterkyrkan kan man västerifrån se kapellets altare.
- Väskinde kyrka, Gotland: En liten bönekammare i den södra muren med en glugg in mot kyrkan varigenom man kunde följa gudstjänsten även om man inte fick komma in i kyrkan.
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Marian Ullén: Medeltida träkyrkor I - Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland, sid. 26-28 & 130-133, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1983, ISBN 91-7192-544-9
- Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus