Gnesta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gnesta (olika betydelser).
Gnesta
Tätort · Centralort
Gnesta sett från Frösjön.
Gnesta sett från Frösjön.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län, Stockholms län
Kommuner Gnesta kommun, Södertälje kommun
Koordinater 59°2′51″N 17°18′44″Ö / 59.04750°N 17.31222°Ö / 59.04750; 17.31222
Area 385,94 hektar (2010-12-31)[1]
 - i Gnesta kommun 363 hektar (2010-12-31)[1]
 - i Södertälje kommun 23 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 5 562 (2010-12-31)[1]
 - i Gnesta kommun 5 478 (2010-12-31)[1]
 - i Södertälje kommun 84 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 14,41 inv./hektar
 - i Gnesta kommun 15,09 inv./hektar
 - i Södertälje kommun 3,65 inv./hektar
Grundad 1883 (som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gnesta
Postnummer 646 XX
Riktnummer 0158
Tätortskod 0752
GeoNames 2711798
Gnestas läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Gnestas läge i Södermanlands län.
Wikimedia Commons: Gnesta
Flygfoto över Gnesta 1934.
Gnesta från Gnestahöjden. Järnvägsstationen rakt fram. Frustuna kyrka längst upp.

Gnesta är en läns- och kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Gnesta kommun i Södermanlands län men även innefattande en del av Södertälje kommun i Stockholms län. Gnestadelen av tätorten utgör centralort i Gnesta kommun. Gnesta är beläget mellan Södertälje och Nyköping, längs Västra stambanan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det moderna Gnesta uppstod som stationssamhälle i samband med att järnvägen byggdes. Namnet kommer från den by på vars mark stationshuset uppfördes. Byn omnämns första gången 1383 som Gnytlistum, men var sannolikt då sedan länge etablerad, av namnet att döma är den från järnåldern. Då järnvägen kom hit bestod byn av tre gårdar.

Gnesta station öppnades 1861, men det stationshus vi kan se i dag är byggt 1907. [2] Orten växte snabbt till sig i Gnestavisan från 1870-talet omnämns 30 olika yrken och arbetsplatser i Gnesta. När Gnesta 1883 blev municipalsamhälle fanns här 774 innevånare.[3]

Järnvägshotellet uppfördes 1891 och 1908 flyttades tinget för Daga härad från Gåsinge till Gnesta och ett nytt tingshus uppfördes. 1914 uppfördes vattentornet och samhället fick ett vatten- och avloppssystem.[3]

I Gnesta har det tidigare funnits såväl cigarrfabrik och borstfabrik som gästgivaregård varifrån det skjutsades till Aspa, Blacksta, Björnlunda, Pilkrog och Svärdsbro.[4] Vidare har här också funnits läkare, apotek, veterinär, bryggeri och ett avdelningskontor från Södermanlands Enskilda Bank.[5]

Befolkningen uppgick 1906 till 966 invånare[6] och 1923 till 1 388 invånare.[7]

Tidigare hölls också en torgdag varje månad då det förekom "liflig handel med kreatur".[5]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Gnesta var och är en ort i Frustuna socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Frustuna landskommun och i denna inrättades den 13 augusti 1883 municipalsamhället Gnesta som omfattade orten. 1952 uppgick landskommunen med municipalsamhället i Gnesta landskommun som 1955 med municipalsamhället ombildades till Gnesta köping dit även Kattnäs socken/landskommun fördes. Köpingskommunen, där Gnestas bebyggelse bara upptog en mindre del av ytan, ombildades 1971 till Gnesta kommun med Gnesta som centralort. 1974 uppgick denna i Nyköpings kommun, men utbröts återigen 1995.[8] Efter expansion ligger numera en del av tätorten, öster om Sigtunaån, i Södertälje kommun.

Gnesta tillhörde till 1959 Frustuna församling, som då utökades och bildade Frustuna-Kattnäs församling, vilken 1992 namnändrades till Frustuna församling. En mindre del av tätorten tillhör numera Vårdinge församling.[9]

Orten ingick till 1948 i Daga tingslag, därefter till 1971 i Nyköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Nyköpings tingsrätts domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gnesta 1900–2010[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
912
1960
  
2 269
1965
  
2 494
1970
  
2 908
1975
  
3 891
1980
  
4 137
1990
  
4 683 344
1995
  
5 130 365
2000
  
5 082 372
2005
  
5 208 377
2010
  
5 562 386

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Gnestas stadsbild är starkt präglad av järnvägen och det stationssamhälle som växte fram i slutet av 1800-talet. Det finns trots detta betydelsefulla byggnader från alla Gnestas tidsepoker. Hit hör järnvägsstationen (1907), Gnesta bryggeri (1903) och den så kallade tvålfabriken (1950), ritad av Ralph Erskine.

Nämnvärda byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Järnvägsstationen. Den 1 oktober 1861 invigdes järnvägen Järna-Gnesta och därmed också det första stationshuset som kom att bli förebild för många andra genom den så kallade Gnestamodellen. Det nuvarande stationshuset uppfördes 1907 och ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall. Stationen, som är typisk för tiden kring sekelskiftet, är byggd i sten och tegel. SJ:s trafik lades ned 1968 men återupptogs 2007.[2] Intill stationshuset står också en vattenhäst som är en av de få bevarade utmed Västra stambanan.[11]
  • Det gamla vattentornet. Fram till 1800-talet hämtade Gnestaborna sitt dricksvatten från brunnar, men 1897 invigdes en vattencistern på Gnestahöjden dit vatten pumpades från Frösjön via ett pumphus på Östra Storgatan. I takt med att Gnesta växte och flertalet nya industrier öppnades ökade också behovet av vatten och 1914 invigdes så vattentornet, som ritades av Helge Gustaf Torulf. Byggmästare var Gnestabon Edvard Blomberg. I samband med invigningen av det nya vattentornet ersattes också det gamla pumphuset med ett nytt i Visbohammar. Tack vare sin synliga placering på Gnestahöjden har det också blivit en symbol för orten och har utsetts till "alla tiders bästa byggnad i kommunen" i en omröstning 2002. Det 28 meter höga vattentornet ersattes av ett nytt 1977.[12]
  • Gnesta bryggeri. Gnesta bryggeri upprättades på 1870-talet, men de lokaler som kan ses i dag uppfördes kring sekelskiftet 1900. När produktionen led av ekonomiska svårigheter köptes det upp av Wårby Bryggerier 1953. Verksamheten på bryggeriet lades ned tio år senare, 1963.[13]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Gnesta har en förbindelse med Södertälje via Stockholms pendeltåg (SL). Regionaltåg mellan Stockholm och Hallsberg (den så kallade Sörmlandspilen) stannar i Gnesta sedan augusti 2007, då även den nya stationen invigdes. I anslutning till järnvägen ligger även ortens busstation.[14]

Vägar i anslutning till Gnesta är riksväg 57 som går genom Mölnbo om man åker österut, åker man västerut åker man igenom Björnlunda. Och länsväg 224.

Vängsö flygplats är en mindre flygplats nära Gnesta.[15]

Kulturella referenser[redigera | redigera wikitext]

Musikern Rune Gnestadius, mer känd som "Gnesta-Kalle", föddes i Gnesta och antog 1960 efternamnet Gnestadius med anknytning till orten.[16]

Pressbyråkiosken i Gnesta är ombesjungen i den kända sången "Husvagn" av Galenskaparna och After Shave.

Lasse Åbergs rollfigur Stig Helmer Olsson kliver av misstag på ett lastbilsflak i filmen SOS – en segelsällskapsresa och hamnar i Gnesta. Han och sonen Karl-Helmer får åka taxi hem vilket "kostar femhundra kronor" enligt ett citat från filmen.

Filmen Män som hatar kvinnor är till vissa delar inspelade i Gnesta, som får utgöra den fiktiva orten Hedestad.[17]

Konstnären Lars Hillersberg föddes i Gnesta (formellt i Flen) 1937 och tillbringade också sina sista år i Gnesta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 2. Tack vare stationen
  3. ^ [a b] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
  4. ^ rosenberg / 1 / 0529.html Gnesta, Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige i Carl Martin Rosenberg, Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige (1882–1883)
  5. ^ [a b] nfbi / 0712.html Gnesta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  6. ^ sj50 / 1 / 0439.html Nationalekonomisk historik, Statens Järnvägar 1856-1906 i Projekt Runeberg
  7. ^ nfcp / 0021.html Gnesta i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Önnerfors, Trolle. Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventering 1996-2007).
  11. ^ Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 4. Vatten till ångloken
  12. ^ Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 23. Dricksvatten från hög höjd
  13. ^ Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 26. Det berömda ölet
  14. ^ Gnesta kommun
  15. ^ ”SJ glömde bort Gnesta”. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19850596.ab. Läst 13 november 2014. 
  16. ^ Gnesta kommun
  17. ^ Gnesta kommun

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]