Funktionshinderforskning
Funktionshinderforskning är ett tvärvetenskapligt och mångvetenskapligt forskningsfält som behandlar olika dimensioner av funktionshinder och funktionsnedsättning eller med ett gammalt ord, handikapp. Funktionshinderforskning kallas även forskning om funktionshinder och hämtar kunskap från ett flertal områden, såväl medicinsk vetenskap och teknik som beteendevetenskap och kulturvetenskap. Enheter för funktionshinderforskning finns bland annat på universiteten i Uppsala[1], Umeå[2], Malmö[3], Örebro[4] och Linköping[5].
Historik[redigera | redigera wikitext]
1965 års handikapputredning var ett viktigt initiativ för att bygga upp mer kunskap om handikappades möjligheter och begränsningar. Den kom att ge ut ett antal utredningar som kartlade situationen för personer som lever med funktionsnedsättningar och kom med många nydanande förslag till förbättringar.[6][7][8][9] Utredningen bidrog till att Sveriges första professur i handikappvetenskap inrättades vid Göteborgs universitet 1970. Förste innehavare var Sven-Olof Brattgård.[10].
Begrepp[redigera | redigera wikitext]
Sedan år 2007 avråder Socialstyrelsen från att använda ordet handikapp eftersom det anses ha en negativ laddning. Istället rekommenderas funktionsnedsättning eller funktionshinder[11][12].
Forskningsfältet funktionshinderforskning betecknades tidigare handikappvetenskap eller handikappforskning.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Centrum för forskning om funktionshinder vid UPPSALA UNIVERSITET”. https://www.cff.uu.se. Läst 7 maj 2024.
- ^ ”Umeå centrum för forskning om funktionshinder”. https://www.umu.se/umea-centrum-for-funktionshinderforskning/. Läst 7 maj 2024.
- ^ ”Forskning inom funktionshinder- och rehabiliteringsområdet, Malmö universitet”. https://mau.se/forskning/forskargrupper/fure/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Funktionsnedsättning och samhälle, Örebro universitet”. https://www.oru.se/forskning/forskningsamnen/funktionsnedsattning-och-samhalle/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Funktionsnedsättning och samhälle, Linköpings universitet”. https://liu.se/ihv/. Läst 8 maj 2024.
- ^ SOU 1967:53 - Kommunerna och den sociala omvårdnaden - rapport och förslag av handikapputredningen. Regeringen, Socialdepartementet. 1967-08-01. http://weburn.kb.se/metadata/781/SOU_8208781.htm. Läst 3 december 2017
- ^ SOU 1967:60 - Bättre hjälpmedel för handikappade - förslag av handikapputredningen. Regeringen, Socialdepartementet. 1967-10-01. http://weburn.kb.se/metadata/052/SOU_8210052.htm. Läst 3 december 2017
- ^ SOU 1969:35 - Bättre utbildning för handikappade - förslag av Handikapputredningen. Regeringen, Socialdepartementet. 1969-06-25. http://weburn.kb.se/metadata/241/SOU_8207241.htm. Läst 3 december 2017
- ^ SOU 1970:64 - Bättre socialtjänst för handikappade - Förslag av Handikapputredningen om bättre färdmöjligheter för handikappade och bättre samordning i handikappfrågor. Regeringen, Socialdepartementet. 1970-10-14. http://weburn.kb.se/metadata/968/SOU_597968.htm. Läst 3 december 2017
- ^ ”Nya professorer”. Svenska Dagbladet: s. 11. 6 juni 1970. Läst 15 augusti 2017.
- ^ ”Socialstyrelsens termbank om handikapp”. https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=819&SrcLang=sv. Läst 9 maj 2024.
- ^ ”Socialstyrelsens termbank om handikapp”. https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=814&SrcLang=sv. Läst 9 maj 2024.