Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning, äldre benämning handikapp, innebär att en människa har en partiell eller total nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen.
Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2011 levde över 1 miljard människor (drygt 15 procent av världsbefolkningen) med en funktionsnedsättning, varav 20-40 miljoner (2-4 procent av de funktionsnedsatta) upplevde allvarliga funktionella svårigheter.[1]
Olika ord (i svenskan)
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Historiskt har en mängd olika ord använts för personer och deras nedsatta (kroppsliga) funktioner. Förändringen av rekommenderade ordval hör delvis ihop med en förändrad syn på mänskliga rättigheter, framväxten av ett jämlikt samhälle och förbättrade möjligheter för individer trots nedsatta funktioner agera som fullvärdiga individer i samhället. Från medeltiden och fram till 2000-talet har synen på maktfördelning mellan människor successivt förändrats, och sedan 1700-talet har demokratiska värderingar lyfts fram genom olika politiska revolutioner, allmän rösträtt, yttrandefriheter och samhälleliga stöd till personer med kroppsliga utmaningar.
Under samma tid har slaveriet avskaffats, rasideologier kommit ur mode och kampen för jämställdhet mellan könen blivit en naturlig del av många länders politik. Även en öppnare syn på sexuella olikheter har i många fall (exempelvis i Sverige) ersatt en tidigare sjukdomsstämpel eller kriminalisering av "avvikande" sexuella uttryck.[2] Detta inkluderar även en förändrad samhällssyn på det som ses som "normalt" eller "avvikande".[3]
Utveckling av terminologin
[redigera | redigera wikitext]I synen på personer med fysiska, kroppsliga (eller intellektuella) hinder har de rekommenderade ordvalen i Sverige allteftersom förändrats. Här listas olika historiska exempel, någorlunda kronologiskt sorterade:
- Vanför, 'ur stånd att röra sig; orkeslös', i svensk skrift sedan 1200-talet (Västgötalagen).[4] Jämför ordet vanartig, 'dålig, avvikande'.[5]
- Lyte, för 'ett medfött eller förvärvat kroppsfel', i svensk skrift sedan 1555. Ursprungligen betydde ordet 'fulhet'.[6] För intellektuella nedsättningar var sinnesslö ett tidigare vanligt ord.[3]
- Invalid, 'person som genom olycka, sjukdom eller krig blivit oduglig/oförmögen till arbete', i svensk skrift sedan 1734.[7] Ordet är en substantivering av adjektivet invalid, hämtat från franskan och med en ursprunglig betydelse av 'svag, sjuklig'[8] (jämför franskans valide, 'värd').
- Handikapp, 'belastning, hinder',[9] ett ord hämtat från idrottsspråket (sedan 1600-talet) och använt för allmän kroppslig nedsättning först sedan 1916. Ordet har engelskt ursprung och syftade ursprungligen på en sorts kompensation så tävlingshästar blir mer jämbördiga i sin inbördes tävlan.[10] Ordet används i den här betydelsen än idag inom golf, med dess handicap-system för amatörgolfare med olika förutsättningar. På 1950-talet började handikappad ersätta de tidigare orden vanför och invalidiserad. Senare har betydelsen av ordet mer kopplats samman med problem i miljön, inte hos personen själv.[9][a] Sedan 2007 avråder Socialstyrelsen användning av ordet, eftersom det anses stigmatiserande.[2]
- Funktionsnedsättning, 'nedsatt förmåga hos människa att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt'. Ordet finns i svensk skrift sedan 1953.[11]
- Funktionshinder, 'begränsning som en funktionsnedsättning innebär i en viss miljö'. Ordet finns i svensk skrift sedan 1970[12] och har sedan 2003 ersatt handikapp i offentlig svensk skrift.[9] I modern svenska menas att en funktionsnedsättning kan medföra funktionshinder, och funktionshindret anses inte vara knutet till individen utan till situationen.[13][a]
- Funktionsvariation, 'variation i individers samlade uppsättning förmågor och funktionssätt'. Detta ord finns i svensk skrift sedan 2012.[14] Senare nyord med liknande innebörd är funktionsuppsättning[3] och handikapabel.[2]
Utvecklingen av terminologin har lett till allt mindre användande av ord som syftar på en mindervärdighet, "fulhet", "skada" eller "fel". Istället har allt mer av orden kommit att utgå från huvudpersonernas egna perspektiv och deras möjligheter att klara av vardagliga sysslor.[2] Ibland ses dock utvecklingen av terminologin som ett politiskt korrekt döljande av hindret, ett döljande av samhällets begränsningar.[15] Jämför med hur lågstatusyrket städare/städerska blivit lokalvårdare blivit hygientekniker,[16] eller hur utvecklingsstörning blivit intellektuell funktionsnedsättning.[17]
I ett modernt och demokratiskt samhälle med tillräckliga resurser kan personer med kroppsliga, intellektuella eller kognitiva hinder få olika slags hjälp för att hantera sin vardag, där dövtolkning eller dövtextning av TV-program, ledarhundar för synskadade (se även servicehund), utvecklingen av parasport (tidigare handikappidrott), hjälpmedelscentraler och tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik är några exempel.
Senare tid
[redigera | redigera wikitext]Sedan år 2007 avråder Socialstyrelsen från att använda ordet handikapp eftersom det anses ha en negativ laddning. Istället rekommenderas funktionsnedsättning eller funktionshinder.[18]
Funktionsnedsättning definieras enligt följande:
nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga[19]
Som en kommentar till definitionen anges:
En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.[19]
Funktionshinder definieras:
begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen[20]
med kommentaren:
Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen.[20]
De fastslagna definitionerna ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används de också i samhällsinformation till allmänheten.[21]
En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person är eller har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför blir funktionshindrande. Skillnaden mellan begreppen kan sammanfattas "En person kan ha en funktionsnedsättning, miljön kan vara funktionshindrande men vi har alla en unik funktionsvariation".[22][a]
Viktigt är att notera att intellektuell funktionsnedsättning inte är samma sak som kognitiv funktionsnedsättning. Skillnaden kan beskrivas som att det förra innebär problem att tänka och det senare problem att förstå.
Inom funktionshinderrörelsen används också begreppen crip,[23] funkis och funktionsvariation[24]. Det förekommer allt oftare att ordet funktionsnedsättning byts ut mot funktionsvariation i avdramatiserande och utjämnande syfte. Orden är däremot inte synonymer[25] och det förekommer kritik att sådant bruk riskerar att förminska de hinder och behov som finns, varför viss försiktighet bör iakttas.
Handikapp används ibland i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Det stämmer dock inte med rekommenderat och officiellt språkbruk. Ordet handikapp uppfattas dessutom av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.
Invaliditet
[redigera | redigera wikitext]Invaliditet hos en person är en skada eller ett tillstånd (fysiskt eller psykiskt) som helt eller delvis begränsar möjligheten att arbeta eller utföra vardagssysslor.
Gränsdragningar
[redigera | redigera wikitext]Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar. Termen "psykisk störning" infördes i och med nuvarande tvångslagstiftning, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 1991/92. Psykiska störningar inom specialiteten psykiatri avser personlighetsstörningar som skiljs från psykiska sjukdomstillstånd. Intresseföreningarna RSMH och Schizofreniförbundet förespråkar termen psykisk funktionsnedsättning som de uppfattar som mindre stigmatiserande och som inordnar ohälsan i begreppet om funktionsnedsättningar.
Huruvida störningen bör betraktas som en funktionsnedsättning regleras för närvarande av WHO:s Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa från 1980. Socialstyrelsen står för den officiella översättningen av ICD, och har behållit begreppet "sjukdom" samt ibland översatt disorder med "syndrom".[26]
En del förespråkare invänder mot att beskriva vissa tillstånd (bland annat dövhet och autism) som "funktionsnedsättningar", och hävdar att det är mer lämpligt att betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället.
En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och fullständig förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln.
Arbetsfunktionsnedsättning innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning som gör att personer har svårare att utföra vissa arbetsmoment.
På 1950-talet växte barn med funktionsnedsättning ofta upp på institutioner avskurna från sin familj skriver Rörelsehindrade Barn och Ungdomar[27] och de hade inte ens en lekplats som de kunde leka i. Detta gjorde att de blev en osynlig grupp i samhället. Idag växer däremot nästan alla barn med funktionsnedsättningar upp med sin familj. Det finns än idag ett glapp mellan barn med funktionsnedsättning och andra barn, de har inte samma möjligheter i dagens samhälle helt enkelt. Skola och lekplatser är få av dem. Det är få lekplatser som verkligen anpassar sig till olika funktionedsättningar. Det dock finns några företag eller kommuner som försöker träffa deras behov. Tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar innebär bland annat att det underlättar om ytorna du rör dig över är jämna, utan höjdskillnader som trappor eller trösklar och att det finns utrymme att svänga runt en rullstol eller liknande.
Hälsoeffekter och hälsofrämjande insatser
[redigera | redigera wikitext]Mellan 2016 och 2017 rapporterades att drygt 6 procent av befolkningen i Sverige har nedsatt rörelseförmåga. Denna grupp är mindre fysiskt aktiv än befolkningen i övrigt. Andelen personer med fysiska funktionsnedsättningar ökar med åldern.[28]
En ökad ohälsa hos personer med fysisk funktionsnedsättning är till stor del relaterad till brist på inflytande, sämre ekonomi, diskriminering och brist på tillgänglighet till bland annat lokaler. Alla dessa processer eller faktorer minskar dessutom livskvaliteten, vilket bland andra Svenska Parasportförbundet beskrivit. Det är viktigt att förändra dem för att personer med fysisk funktionsnedsättning ska kunna få en bättre hälsa.[28] I en kommentar till en meta-analys från 2018 fann Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att beteendeförändrande tekniker kan öka fysisk aktivitet för personer med fysiska funktionsnedsättningar.[29][28]
I mars 2023 stämde Diskrimineringsombudsmannen (DO) en kommun i Östergötland för bristande tillgänglighet för en skolelev med funktionsnedsättning. [30]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Det relativa handikappbegreppet
- Diskriminering av personer med funktionsnedsättning
- Funktionsvariation
- Internationella funktionshinderdagen
- ICF
- Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
- Servicehund
- Psykisk störning
- Utvecklingsstörning
- Handikappidrott
- Handikappombudsmannen
- Handikapphjälpmedel
- Funktionshinderforskning
- Omsorg
- Crip
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Läs mer om handikappbegreppets sammankoppling med personens omgivning i artikeln Det relativa handikappbegreppet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”World Report on Disability 2011”. WHO. https://www.who.int/teams/noncommunicable-diseases/sensory-functions-disability-and-rehabilitation/world-report-on-disability.
- ^ [a b c d] ”Ordlista”. GIL Personlig assistans. https://www.gil.se/ordlista/. Läst 26 november 2025.
- ^ [a b c] Wallsten, Anna (2017). ”Från lyte till funktionsvariation – begreppens förändring över tid”. alltom.srf.nu. https://alltom.srf.nu/p/tidningen-perspektiv/2017-02-20/a/fran-lyte-till-funktionsvariation/2145/296409/16547839. Läst 26 november 2025.
- ^ ”vanför | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?sok=vanf%C3%B6r&pz=1. Läst 26 november 2025.
- ^ ”van- | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=V_0001-0292.8HNB&pz=7. Läst 26 november 2025.
- ^ ”lyte | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=L_1275-0172.9ntB&pz=7. Läst 26 november 2025.
- ^ ”invalid | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=I_1071-0015.25Vc&pz=7. Läst 26 november 2025.
- ^ ”invalid | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=I_1071-0016.9eI8. Läst 26 november 2025.
- ^ [a b c] ”handikapp”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/handikapp. Läst 26 november 2025.
- ^ ”handikapp | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?sok=handikapp&pz=1. Läst 26 november 2025.
- ^ ”funktionsnedsättning | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?sok=funktionsneds%C3%A4ttning&pz=1. Läst 26 november 2025.
- ^ ”funktionshinder | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=122237&pz=7. Läst 26 november 2025.
- ^ ”funktionsnedsättning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/funktionsneds%C3%A4ttning. Läst 26 november 2025.
- ^ ”funktionsvariation | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?sok=funktionsvariation&pz=1. Läst 26 november 2025.
- ^ ”Ordet 'funktionsvariation' döljer orättvisan”. Arbetet. 17 maj 2022. https://arbetet.se/2022/05/17/ordet-funktionsvariation-doljer-orattvisan/. Läst 26 november 2025.
- ^ ”Gammalt jobb får nytt namn”. SVT Nyheter. 1 juli 2010. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/gammalt-jobb-far-nytt-namn. Läst 26 november 2025.
- ^ ”utvecklingsstörning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utvecklingsst%C3%B6rning. Läst 26 november 2025.
- ^ ”Socialstyrelsens termbank om handikapp”. https://termbank.socialstyrelsen.se/article.php?tid=819&src_lang=swe. Läst 9 maj 2024.
- ^ [a b] ”Socialstyrelsens termbank om funktionsnedsättning”. https://termbank.socialstyrelsen.se/article.php?tid=812&src_lang=swe. Läst 9 maj 2024.
- ^ [a b] ”Socialstyrelsens termbank om funktionshinder”. https://termbank.socialstyrelsen.se/article.php?tid=818&src_lang=swe. Läst 9 maj 2024.
- ^ 1177.se. ”Funktionsnedsättning”. www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Funktionsnedsattning/. Läst 12 december 2016.
- ^ ”Faktablad om funktionsnedsättning, funktionshinder eller funktionsvariation. Sveriges Konsumenter.”. https://www.sverigeskonsumenter.se/media/ruhnf0mp/faktablad_alla.pdf. Läst 2 juli 2019.
- ^ ”Funkis är inget hinder”. 23 februari 2015. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160822082645/http://www.unt.se/leva/funkis-ar-inget-hinder-3577632.aspx. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Funkis, funktionsvariation och funkofobi”. www.sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2002-2015/2015-05-19-funkis-funktionsvariation-och-funkofobi.html. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Funktek”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180310010626/http://www.funktek.se/ordlista/. Läst 9 mars 2018.
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 11f
- ^ ”Historia” (på svenska). RBU. https://rbu.se/oganisation/historia/. Läst 14 december 2022.
- ^ [a b c] ”Beteendeförändrande tekniker för att öka fysisk aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning”. www.sbu.se. 16 april 2020. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/beteendeforandrande-tekniker-for-att-oka-fysisk-aktivitet-vid-fysisk-funktionsnedsattning/. Läst 26 oktober 2020.
- ^ Ma, Jasmin K.; Martin Ginis, Kathleen A. (2018-07). ”A meta-analysis of physical activity interventions in people with physical disabilities: Content, characteristics, and effects on behaviour” (på engelska). Psychology of Sport and Exercise 37: sid. 262–273. doi:. ISSN 1878-5476. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1469029217304624. Läst 26 oktober 2020.
- ^ ”DO stämmer en kommun för bristande tillgänglighet”. TT. https://via.tt.se/pressmeddelande/do-stammer-kommun-for-bristande-tillganglighet?publisherId=1029896&releaseId=3343249. Läst 24 mars 2023.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Svensk rädsla – att tala om funktionshinder och sex SvD 26 maj 2015
- ”Funktionshindrade bör få skydd i lagen” SvD 23 november 2015
- Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - artikelsamling SvD 7 oktober 2016
- https://uniquepower.se/funktionsnedsattning-och-funktionsvariation-vad-ar-bast-att-saga/
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör funktionsnedsättning.
Scholia har publikationer om Funktionsnedsättning
|