Funktionsnedsättning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Funktionsnedsättning innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 2011 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Som en kommentar till definitionen anges att "en funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur."[1] Den fastslagna definitionen ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används den också i samhällsinformation till allmänheten.[2]

En funktionsnedsättning är, med en annan formulering, en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också ha en kvalificerad funktionsnedsättning om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller anses ha en funktionsnedsättning baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar.

Gränsdragningar[redigera | redigera wikitext]

Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar. Termen "psykisk störning" infördes i och med nuvarande tvångslagstiftning, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 1991/92. Psykiska störningar inom specialiteten psykiatri avser personlighetsstörningar som skiljs från psykiska sjukdomstillstånd. Intresseföreningarna RSMH och Schizofreniförbundet förespråkar termen psykisk funktionsnedsättning som de uppfattar som mindre stigmatiserande och som inordnar ohälsan i begreppet om funktionsnedsättningar.

Huruvida störningen bör betraktas som en funktionsnedsättning regleras för närvarande av WHO:s International classification of impairments, disabilities and handicaps från 1980. Socialstyrelsen står för den officiella översättningen av ICD, och har behållit begreppet 'sjukdom' samt ibland översatt disorder med "syndrom".[3]

En del förespråkare invänder mot att beskriva vissa tillstånd (bland annat dövhet och autism) som "funktionsnedsättningar", och hävdar att det är mer lämpligt att betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället.

En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och fullständig förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln.

Arbetsfunktionsnedsättning innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning som gör att personer har svårare att utföra vissa arbetsmoment.

Begreppen[redigera | redigera wikitext]

Handikapp används i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Det stämmer dock inte med rekommenderat och officiellt språkbruk. Ordet handikapp uppfattas dessutom av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.

Svenska socialstyrelsens terminologiråd tog 2007 beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår fullständigt ur vokabulären.[1]

I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.[1] För båda termerna avråds handikapp som synonym. En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför blir funktionshindrande.

Inom tillgänglighetsrörelsen används också begreppen crip[4], funkis, och funktionsvariation[5]. Det förekommer allt oftare att ordet funktionsnedsättning byts ut mot funktionsvariation i avdramatiserande och utjämnande syfte. Orden är däremot inte synonymer[6] och det förekommer kritik att sådant bruk riskerar att förminska de hinder och behov som finns, varför viss försiktighet bör iakttas.

Skillnaden mellan begreppen kan sammanfattas "En person kan ha en funktionsnedsättning, miljön kan vara funktionshindrande men vi har alla en unik funktionsvariation" [7].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 21 mars 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Funktionsnedsättning och funktionshinder, användning av begreppen”. http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3. Läst 12 december 2016. 
  2. ^ 1177.se. ”Funktionsnedsättning” (på sv-SE). www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Funktionsnedsattning/. Läst 12 december 2016. 
  3. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 11f
  4. ^ ”Funkis är inget hinder”. 23 februari 2015. http://www.unt.se/leva/funkis-ar-inget-hinder-3577632.aspx. Läst 14 mars 2017. 
  5. ^ ”Funkis, funktionsvariation och funkofobi” (på sv). www.sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2002-2015/2015-05-19-funkis-funktionsvariation-och-funkofobi.html. Läst 14 mars 2017. 
  6. ^ ”Funktek”. http://www.funktek.se/ordlista/. Läst 9 mars 2018. 
  7. ^ ”Faktablad om funktionsnedsättning, funktionshinder eller funktionsvariation”. http://www.sverigeskonsumenter.se/Global/Med%20r%C3%A4tt%20att%20handla%20-%20utb.material/Faktablad%202.pdf. Läst 9 mars 2018. 

Läs mera[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]