Hans Eklund (tonsättare)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hans Eklund (musiker))
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Eklund
Tonsättare
Född1 juli 1927
Sandviken, Sverige Sverige
Död8 mars 1999 (71 år)
Stockholm

Hans Eklund, född 1 juli 1927 i Sandviken, död den 8 mars 1999 i Stockholm, var en svensk tonsättare. Eklund invaldes 1975 som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Eklund studerade komposition under Lars-Erik Larsson och Ernst Pepping och fick sitt genombrott med ett beställningsverk för dåvarande Radioorkestern, Musik för orkester (1959). Sina stilideal hämtade han framför allt hos Paul Hindemith och inspirationen ofta från naturupplevelser som Bocetos espagnoles (1961) och Sinfonia rustica (1968).

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Eklund: Stråkkvartett nr 3. Norrköpingskvartetten. Swedish Society Discofil SLT. Svensk mediedatabas. LP C70-0203/CD SCD 1038.
  • Eklund, Hans m. fl., Dikt och musik. Caprice 1974. Svensk mediedatabas LP DC74-0021.
  • Eklund Hans, Requiem. Norrköpings symfoniorkester. Storkyrkans kör, Stockholms motettkör. STIM. Svensk mediedatabas CD CD99-0645, LP C84-1016.
  • Eklund, Hans, Sånger av stål. En kantat till Sandvikens Jernverks 100-årsjubileum 1962. Prouducent: Sandvikens orkesterförening. LP.
  • Eklund, Hans, Symfoni nr 6. Stockholms filharmoniska orkester, dir. Yuri Ahronovitch. Swedish Society Discofil SLT 33270.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Nyström, P., Kyhlberg-Boström A., Elmquist A-M., Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien, 1996, Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84. ISSN 0347-5158. ISBN 91-85428-99-X. Libris 7749167.
  • Åstrand, H.(red)., Sohlmans musiklexikon. 2: Campra-Fue. Stockholm: Sohlman. 2., rev. och utökade uppl., 1975. S. 416. ISBN 91-7198-022-9.
  • Boltenstern, T. (red)., Musiklexikon. Svensk 1900-talsmusik från opera till pop. Stockholm: Natur & Kultur, 1978. S. 73. ISBN 91-27-28188-4.
  • Bra Böckers lexikon,1974