Hassela Solidaritet

Hassela Solidaritet är en förbundsorganisation för lokalföreningar och enskilda medlemmar, som vill motverka missbruk, kriminalitet och utanförskap bland unga människor. Förbundet är en ideell organisation som bedriver förebyggande arbete i samarbete med föreningar, skolor och enskilda, samt fortbildning för personer som arbetar med unga, samt olika projekt och verksamheter inom brotts- och drogprevention.

I övrigt är man delaktig i samhällsdebatten när det gäller droger, ungdomar och kriminalitet.

Hasselarörelsen är ett samlande namn för Hassela Solidaritet och de sociala företag som vuxit ur K-A Westerbergs erfarenheter på Hasselakollektivet. Dessa sociala företag bedriver behandlingshem och i vissa fall öppenvård. Hassela Solidaritet är en ideell organisation som är fristående från dessa företag.

Hasselarörelsen har periodvis haft ett visst inflytande i svensk narkotikapolitik. Den socialdemokratiske riksdagsmannen Widar Andersson, med erfarenheter från Hasselarörelsen, fungerade som narkotikapolitiskt sakkunnig under regeringen Persson. En annan central person i Hasselarörelsen är Torgny Peterson som står bakom en narkotikapolitisk blogg och är skribent till många publikationer från Hasselarörelsen. Rörelsen ser drogproblematik som i huvudsak en konsekvens av samhälleliga tillkortakommanden och förespråkar politiska lösningar och nolltolerans samt behandlingsmetoder som bygger på en stark relation mellan den unga och behandlaren.

Behandlingshemmen har fått kritik för kränkande behandling, tillmälen, misstänkta övergrepp och pennalism.

Hassela Skåne AB är ett fristående företag som idag inte har något med den ursprungliga Hasselarörelsen att göra.

Verksamhet

Kollektiven

Till Hasselarörelsen hör en serie kollektiv, i praktiken är de dock rörelsedrivna behandlingshem inom ramen för LVU-lagstiftningen, organiserade som aktiebolag. De som bor där är ungdomar på väg in i ett liv av kriminalitet och droger samt en medlevande vårdpersonal.

Målet med behandlingshemmet är inte primärt att bota ungdomarna från droger eller kriminalitet, istället vill man om-utbilda ungdomar till ett vanligt liv. Detta sker över en period av mellan 12 och 15 månader som sedan följs av en 12 månader lång uppföljningsperiod. Man försöker leva ihop i en storfamilj och mycket vikt läggs vid att vårdpersonal skall dela villkor med de missbrukande ungdomarna, delta i gemensamma uppbyggliga aktiviteter och agera förebilder med värderingar i enlighet med Hasselarörelsens.

• Hasselakollektivet i Hassela bildades 1969 av K-A Westerberg. Kollektivet har ett 60-tal platser för ungdomar i åldern 16-21 år.
• Hassela Gotland bildades 1982 och har idag enheter i Klintehamn, Bockes och i Vänge. Enheterna har tillsammans 48 platser för ungdomar i åldern 14-20 med alkohol/narkotikaproblematik och/eller psykosocial problematik. Behandlings/Utrednings- och akutplaceringar.

Öppenvård

Inom Hasselarörelsen bedrivs öppenvård i olika former.

"Kamratstöd i Skolan"

Hassela Solidaritet arbetar för att förebygga droger, kriminalitet och utanförskap bland ungdomar. Mest känt är Hasselas "Kamratstöd i Skolan". Hasselarörelsen var enligt uppgift först med att införa kamratstöd i skolan.^{[källa behövs]} Österholmsskolan i Skärholmen i södra Stockholm var den första skolan med kamratstödjare. Dessa kamratstödjare var unga, arbetslösa vuxna som fick gå Hasselas ledarutbildning och sedan verka som positiva förebilder på skolan. Verksamheten spred sig till andra skolor runtom i landet.

När ungdomsarbetslösheten gick ner försämrades möjligheterna att driva denna typ av kamratstöd som en arbetsmarknadsåtgärd. Istället utvecklades så kallat elevkamratstöd, där vanligtvis två elever i varje klass utses till kamratstödjare, får utbildning och handledning för att sedan fungera som förebilder på skolan.

Övergrepp

Efter en serie intervjuer med tidigare Hassela-klienter publicerade socialarbetaren Kristian Tilander 1991 boken Bakom vår blindhet : röster från Hassela, i vilken anklagelser om övergrepp, pennalism och kränkningar presenteras. Ungdomar säger sig bland annat ha blivit slagna, knuffade och strypta av personalen. Det ska också har förekommit psykologiska övergrepp - ungdomarna ska ha blivit verbalt kränkta, isolerade från varandra och kollektivt bestraffade. Pennalism ska ha uppmuntrats av personalen - ungdomar som rapporterade regelbrott hos andra ska ha blivit belönade. Flickor ska ha kallats "horor" och blivit kränkta med grund i sina erfarenheter av prostitution. I boken vittnas om åtminstone ett fall av fysiskt sexuellt övergrepp. Ungdomar ska ha tvingats klä av sig nakna för att basta, för att sedan bli fotograferade av personal.

Karl-Arne Westerberg och Widar Andersson svarade på kritiken i en artikel vid namn "Är det fel att ha framgång?" i Dagens Nyheter. Bland annat ansågs att det är lätt att kritisera Hassela som utomstående, men att man i det dagliga arbetet måste ta ansvar och göra kompromisser.

Litteratur

• Hasselakollektivet - 54 bilder om hasselapedagogiken, K-A Westerberg, 2004, ISBN 9789197523103
• Hassela, beroenden och politik - istället för memoarer, K-A Westerberg, 2003, ISBN 9789197336468
• Utan en tanke, Lotta Thell 2002, ISBN 978-91-85505-51-7
• Bakom vår blindhet: röster från Hassela , Kristian Tilander, 1991, ISBN 91-7798-448-X
• Hasselapedagogiken: förändring eller anpassning?, Ingela Kåhl, 1989, ISBN 91-86980-04-1
• Hasselakollektivet: en rapport om vårdinnehåll och vårdideologi på ett hem för unga narkomaner, Anna Thelander, 1979, ISBN 91-518-1343-2
• Bergsprängardottern som exploderade: dokumentärroman, Lo Kauppi, 2007, ISBN 91-1-301566-4 (har även funnits som pjäs)
• Människovärdet vi fordra tillbaka. Utbildning av unga drogmissbrukare, Gunnar Bergström, 1982, Stockholm: Norstedts
• Hasselas nya roll. En granskning av K-A Westerbergs agerande i narkotikafrågan, Gunnar Bergström, 1983, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle

Externa länkar

• Hasselakollektivet i Hassela
• Hassela Gotland