Heinrich Siegel
| Heinrich Siegel | |
.jpg) | |
| Född | 13 april 1830[1] Ladenburg, Tyskland |
|---|---|
| Död | 4 juni 1899[2] (69 år) Wien |
| Medborgare i | Österrike och Tyskland |
| Utbildad vid | Bonns universitet  |
| Sysselsättning | Rättshistoriker, historiker[1], universitetslärare, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Niederösterreichs lantdag (1878–1879) Ledamot av herrehuset (1891–) | |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Justus-Liebig-Universität Gießen |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich Siegel, född den 13 april 1830 i Ladenburg (Baden), död den 4 juni 1899 i Wien, var en tysk-österrikisk rättslärd.
Siegel blev 1853 privatdocent i Giessen samt 1857 extra ordinarie och 1862 ordinarie professor i Wien. Hans omfattande, högt ansedda författarskap faller till övervägande delen inom den tyska rättshistoriens område; särskilt känd är hans Deutsche Rechtsgeschichte (1886; 3:e upplagan 1895). Ledamot av vetenskapsakademien i Wien från 1862, offentliggjorde han i densammas "Sitzungsberichte" ett flertal rättshistoriska forskningsresultat. Han var även verksam som utgivare av äldre österrikiska rättskällor (weisthümer). En civilrättslig avhandling Das Versprechen als Verpflichtungsgrund im heutigen Recht (1873) tillvann sig mycken uppmärksamhet. År 1891 blev Siegel ledamot av österrikiska herrehuset.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Siegel, Heinrich, vol. 34, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 247.[källa från Wikidata]
- ^ Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, läs online, läst: 22 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- Siegel, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
|