Helfrid Kinmansson
| Helfrid Kinmansson | |
 Helfrid Kinmansson, 1861 | |
| Född | Helfrid Torsslow 15 januari 1831 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 mars 1906 (75 år) Stockholm, Sverige |
| Make | Gustaf Kinmansson (1853-?) |
Helfrid Kinmansson, född Torsslow 15 januari 1831 i Stockholm, död 12 mars 1906, Stockholm, var en svensk skådespelare aktiv 1848–95.
Biografi
Hon var dotter till Olof Ulrik Torsslow och Sara Torsslow, gift med Gustaf Kinmansson (1853) och faster till Valborg Moberg. Hon anställdes 1848 vid Mindre teatern, där hon tillbringade hela sin karriär förutom en kort tid vid Dramaten 1857–1858, tills hon pensionerade sig 1895.
Hon var en karaktärsskådespelare som användes flitigt i så kallade borgerliga pjäser. Bland hennes roller nämns Julia i »Romeo och Julia», Valborg i »Axel och Valborg», Prinsessan Cecilia i »Solen sjunker», Karin i »Ur Carl den tolftes ungdom», Jolanta i »Kung Renés dotter», Alice i »Börd och förtjänst» , Polixena i »Konst och natur», Laura i »De nygifta», Antoinette i »Klädeshandlaren och hans måg», Lelia i »Sullivan», Karin Månsdotter i »En krona», Sally i »Evas systrar», Mabel i »En arbetare», Agnes i »Fruntimmersskolan», Fru Rey i »Två enkor», Caroline i »Marquis de Villemére», Stafva i »Majorens döttrar», Fru Guerin i »Notarien Guerin» och Fru Lebrueil i »Markisinnan».
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1871 | Jungfru Olsen | De skenhelige J. Wibe |
Kungliga Dramatiska Teatern[1] | |
| 1876 | Grevinnan Ulla Ahlefelt-Kamph | Också en förlovning Johan Grönstedt |
Kungliga Dramatiska Teatern[2] | |
| Agnes | Under toffeln Alrun Leifsson |
Kungliga Dramatiska Teatern[3] | ||
| Fru Sten, länsmansänka | Dagtingan Frans Hedberg |
Kungliga Dramatiska Teatern[4] | ||
| Fru Ewald | Pastorsadjunkten Anne Charlotte Leffler |
Kungliga Dramatiska Teatern[5] | ||
| Maria Brunner | Svart i röd Oscar Wijkander |
Kungliga Dramatiska Teatern[6] | ||
| 1895 | Markisinnan | Dora Victorien Sardou |
Mindre teatern[7] |
Referenser
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-24/1928/3. Läst 6 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-16/3390/3. Läst 10 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-15/3414/3. Läst 11 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/3. Läst 13 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-29/3578/3. Läst 15 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-08/3612/3. Läst 17 augusti 2015.
- ^ Ord och Bild 1895 s. 6
- Helfrid Kinmansson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Helfrid Kinmansson i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Vidare läsning
- Hedberg, Frans (1888). På ömse sidor om ridån: minnen och bilder ur teaterlifvet. Stockholm: Lamm. sid. 162-172. Libris 98196. http://runeberg.org/fhsvsk/0168.html