Henning Hammarlund

Från Wikipedia
Henning Hammarlund.

Henning Hammarlund, född 30 december 1857 i Varalöv, Strövelstorps socken, idag Ängelholms kommun, död 25 april 1922 i Båstad, var en svensk fabrikör, urmakare och författare. Han är känd som grundare av Halda Fickursfabrik, som senare också skulle tillverka taxametrar och skrivmaskiner. Han var bror till folkskolläraren och politikern Emil Hammarlund.[1]

Biografi

Redan som barn visade Hammarlund intresse för mekanik och förfärdigade efter tidningsbeskrivningar urkonstruktioner i trä. Hanss yrkesmässiga liv inleddes på Helsingborgs Mekaniska Verkstad, men han kom dock ganska snart i lära hos en urmakare i Ängelholm, och blev därefter urmakargesäll i både Lund och Kristianstad. Hammarlund kom sedan att ägna ett år åt studier i Stockholm innan han gav sig ut på en resa vilken skulle vara i hela sju år och föra honom till ett otal olika städer i Europa och USA. Hans långa utbildning avslutades med studier vid urmakarakademin i Genève, då världens förnämsta skola inom facket. Henning Hammariund var hela tiden en aktiv nykonstruktör och förbättrare av olika urkonstruktioner vilket ledde till erkännande ute i Europa både med olika priser vid utställningar och i fackpress.

Vid hemkomsten till Sverige hade Hammarlund visionen att starta urtillverkning i egen regi. Han började söka efter en lämplig plats för sin fabrik och valde slutligen Svängsta i nuvarande Karlshamns kommun i Blekinge. I Svängsta fanns tillgång till järnväg, dessutom var tomtpriserna relativt billiga. Närheten till Karlshamn med dess hamn spelade säkerligen också en avgörande roll. De första fickuren från Halda Fickursfabrik ("Halda" var en ordlek med bokstäver ur "Hammarlund"), Haldauren presenterades 1889. Det var emellertid inte bara fråga om tillverkning av själva fickuren, utan också om framställning av verktyg och maskiner för urfabrikationen. Det fanns nämligen vid detta laget ingen annan sådan produktion av större mått i Sverige. Henning Hammarlund kom att ha en patriarkalisk inställning till de anställda vid fabriken, vilket bl.a. tog sig uttryck i att han engagerade sig i deras boendeförhållanden och sociala liv utanför arbetsplatsen. Hans förhållningssätt gentemot arbetarna ledde emellertid också till att han lyckades stoppa dessa från att bilda en fackförening i samband med storstrejken 1909.

Under första världskriget, då fickursförsäljningen sjönk, inledde Henning Hammarlund offensiva satsningar på utbyggnad av fabriken för en beräknad marknad för skrivmaskiner efter krigets slut. Fabriken skulle då kriget var över stå klar med plats för 300 arbetare. Denna optimism delades dock inte av företagets långivare som i början av 1917 nekade vidare krediter. Detta ledde till att Hammarlund till sist blev tvungen att lämna ifrån sig sitt livsverk. Den 8 november 1918 lämnade han så Svängsta och urfabriken. Hans hälsa var tidvis därefter sviktande och han kom att bosätta sig i Båstad i västra Skåne, där han också avled 25 april 1922.

Bibliografi

  • Fickuren : Kort beskrifn. öfver desamma jämte vägledning för deras inköp, vård och underhåll 1893
  • Skrifmaskinen : Kort redogörelse jämte anvisning att vid snabbskrifning systematiskt använda tangenterna 1900
  • Urens historia 1904
  • Båstad och Bjärebygden. Några bidrag till dessa trakters historia. 1922

Källor

  1. ^ Henning Hammarlund i Svenskt biografiskt lexikon band 18 (1969-1971), sida 160.