Herman Schück

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Herman Schück
Född5 april 1925
Död24 december 2015 (90 år)
BegravdUppsala gamla kyrkogård[1]
NationalitetSverige[2]
SysselsättningHistoriker
ArbetsgivareStockholms universitet
UtmärkelserAxel Hirschs pris (2002)
Redigera Wikidata

Herman Erik Schück, född 5 april 1925 i Stockholm, död 24 december 2015, var en svensk medeltidshistoriker. Han var professor i historia vid Stockholms universitet 1978–1990.

Schück studerade historia vid Stockholms högskola och blev 1959 filosofie doktor på den över 600-sidiga avhandlingen Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa. Schücks eget forskningsarbete efter disputationen gällde huvudsakligen statsmaktens successiva framväxt under medeltiden och kyrkans roll i den processen. Hans publicerade arbeten handlar bland annat om riksrådets verksamhet, riksdagens framväxt och den medeltida statsmaktens arkivbildning. Som professor ledde Schück också ett stort forskningsprojekt (Stockholm blir huvudstad) om Stockholms utveckling till en modern europeisk huvudstad under 1600-talet. Inom projektet disputerade ett flertal framstående historiker med olika ämnen inom temat, bland andra Lars Ericson Wolke.

Schück invaldes 1963 som ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och blev 1985 ledamot av Vitterhetskademien.

Herman Schück var son till Adolf Schück och Ruth Josephson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Det medeltida Öland (Uppsala 1953)
  • "Olof Jonssons i Högsrum ättlingar – en öländsk frälsesläkt" i Personhistorisk tidskrift 1955
  • Gustaf III:s statsvälvning 1772 (licentiatuppsats, 1955)
  • Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa (doktorsavhandling, Stockholm 1959)
  • Rikets brev och register. Arkivbildande, kansliväsen och tradition inom den medeltida svenska statsmakten (Stockholm 1976)
  • Riksdagens framväxt: tiden intill 1611 i Riksdagen genom tiderna (Stockholm 1985)
  • Engelbrektskrönikan. Tillkomsten och författaren (Stockholm 1994)
  • Minnesord över bortgångna ledamöter i Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande skandinaviens historia 1981–1995 (2000)
  • Hans Forssell: historiker, publicist, statsråd (Stockholm 2001)
  • Kyrka och rike – från folkungatid till vasatid (Stockholm 2005)
  • Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280–1480 (Stockholm 2005)
  • Ecclesia Lincopensis. Rättelser och tillägg samt person- och ortregister (Stockholm 2008)
  • Ture Jönsson (Tre rosor); den siste medeltida stormannen (Stockholm 2013)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor och litterautr[redigera | redigera wikitext]

  • Schück, Herman i Vem är det 1993
  • Rolf Torstendal, "Herman Schück." Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 2017, s. 17–24.
  1. ^ Schück, Herman Erik, SvenskaGravar.se, läst: 28 juni 2017
  2. ^ general catalog of BnF, läst: 26 mars 2017