Hoppa till innehållet

Herzliya

Från Wikipedia
Herzliya

stad
Flygbild över Herzliya.
Flygbild över Herzliya.
Flagga
Kommunvapen
Land Israel Israel
Distrikt Tel Aviv
Höjdläge 20 m ö.h.
Koordinater 32°09′20″N 34°50′32″Ö / 32.1556°N 34.8422°Ö / 32.1556; 34.8422
Yta 21,585 km² (-)[1]
Folkmängd 110 884 (2024)[2]
Grundad
Tidszon IST (UTC+2)
 - sommartid IDT (UTC+3)
Postnummer 46100–46160
Geonames 294778
OSM-karta 1382820
Detaljkarta
Detaljkarta
Detaljkarta
Webbplats: Herzliya

Herzliya (hebreiska: הֶרְצְלִיָּה, Hertzliya) är en välbärgad stad med 110 884 invånare (2024)[2] belägen vid Israels centrala kust, i den norra delen av Tel Aviv-distriktet. Staden grundades den 13 december 1924 och är uppkallad efter Theodor Herzl, grundaren av den moderna sionismen.[3] Herzliya täcker en yta på cirka 21,6 km² och är omtalat för sin höga levnadsstandard, sitt högteknologiska näringsliv och sin startup-kultur.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Grundandet och de första åren (1924–1926)

[redigera | redigera wikitext]
Det första vattentornet på Grundarnas höjd (Givat HaMeissdim), 1926.

Herzliya grundades den 23 november 1924 som ett jordbrukssamhälle (moshav) uppkallat efter Theodor Herzl, den sionistiska rörelsens grundare.[3] Yehoshua Hankin köpte inledningsvis cirka 16 km² (16 000 dunam) mark från de arabiska markägarna i byarna Ajjalin (Jalil) och Al-Haram (Sidna Ali) på uppdrag av organisationen Palestine Land Development Company (Hachsharat HaYishuv).[5] Det amerikansk-sionistiska bolaget American Zion Commonwealth (Kehilat Zion Amerikanit), som arbetade med markförvärv och judisk bosättning i Brittiska Palestinamandatet, köpte i sin tur 14 km² (14 000 dunam) av marken och sålde tomterna vidare till judiska köpare i USA, Europa och Palestina.[5]

De sju första nybyggarna som klev iland och slog sig ner på platsen den 23 november 1924 var Yehoshua Avni, Yosef David Bohakov och Moshe Kahani (från Litauen), Yitzhak Binder (från Tyskland), Yaakov Gutherz (från Galizien), Nehemiah Ginzburg (från Palestina) samt Shimon Ze'ev Levin (från USA).[5] Levin utsågs av American Zion Commonwealth till att leda markförsäljningen i Palestina och förvalta den nya bosättningen. Kort efter de sju första anlände den första familjen, familjen Lanczet från Ungern. På platsen där de första nybyggarna reste sin första träbarack uppfördes 40 år senare ett minnesmärke på det som idag är Weizman-gatan.[6]

År 1925 anslöt sig gruppen "Bnei Binyamin", som bestod av jordbrukare från äldre, etablerade moshaver. Under de första åren valde de att bilda ett separat kvarter i bosättningen. Tack vare sin tidigare jordbrukserfarenhet blomstrade deras jordbruk jämfört med övriga nybyggare.

American Zion Commonwealth anlitade arkitekten Richard Kaufmann för att utforma bosättningens första stadsplan.[7] Kaufmanns plan delade in området i fyra zoner:

  • Zon A: Kustremsan i väster, avsedd för turism, strandliv och hotell.
  • Zon B: Området öster om Zon A, avsett för exklusiva bostäder utformade som en trädgårdsstad. (Zon A och B utgör idag stadsdelen Herzliya Pituach).
  • Zon C: Den kalksandstensrygg (kurkar) som löper längs kusten öster om Zon B (inklusive dagens Nordau-gata), vilken avsågs bli en kommersiell stadskärna.
  • Zon D: Den östra delen av bosättningen (dagens stadskärna), som avsattes för jordbruk.

Fram till mitten av 1926 koncentrerade American Zion Commonwealth dock hela sin uppbyggnad och infrastrukturutveckling till Zon D. Först från mitten av 1926 började de första invånarna slå sig ner i Zon C, medan Zon A och B förblev outvecklade och öde under bosättningens tidiga år.

Vid folkräkningen 1931 uppgick befolkningen till 1 217 invånare fördelade på 306 hus.[8]

Relationer med arabiska grannar och ekonomiskt utbyte (1924–1948)

[redigera | redigera wikitext]

I området runt Herzliya bodde cirka 4 100 arabiska bybor samt omkring 1 100 beduiner under decennierna före staten Israels bildande.[9] De huvudsakliga arabiska byarna och beduinstammarna i Herzliyas omedelbara närhet var:

  1. Arab al-Qur'an: En beduinstam på cirka 150 personer som bodde i tält på dynerna strax söder om Tel Michal.[9] Vissa arbetade i apelsinodlingarna i Shaykh Muwannis, medan andra transporterade grus och vattenmeloner på kameler.
  2. Al-Awasat (Arab al-Asuat): En beduinklan på cirka 150 personer ledd av Hajj Ibrahim Al-Awasi, bosatt mellan Abu Kishk och Shubaki (i området för dagens stadsdel Neve Amal).[10]
  3. Arab Abu Gandil (Arab al-Hajjajwi): En beduinklan på cirka 80 personer bosatta vid kanten av våtmarken (Bassa) nedanför kurkar-ryggen.
  4. Arab al-Abasheh (Arab al-Akabshe): En beduinstam på cirka 100 personer med tältläger nordost om Kefar Shemaryahu.[10]
  5. Shubaki (Shitake): En beduinstam på cirka 50 personer i området för dagens stadsdel Yad HaTsha'a (Shaviv).[9][10]
  6. Al-Haram (Sidna Ali): En by intill Sidna Ali-moskén vid kusten nordväst om Herzliya (som gränsade till Kefar Shemaryahu). Bybefolkningen uppgick till cirka 800 personer och leddes av mukhtaren Al-Karim.[10]
  7. Abu Kishk: En beduinstam norr om Yarkonfloden upp till östra Ramat HaSharon och Herzliya.[9] Stammen leddes av shejk Shaker och hans söner. Den del af stammen som bodde i Herzliya-området uppgick till cirka 300 personer.
  8. Jalil (Ijlil al-Qabliyya och Jalil al-Shamaliyya): Två byar belägna sydväst om Herzliya.[10]
Kamelkaravan i Herzliya, 1920-talet.

Relationerna mellan Herzliyas judiska nybyggare och den lokala arabiska befolkningen präglades inledningsvis av ekonomiskt samarbete och upparbetade grannskapsrelationer.[10] Under de första åren köpte Herzliyas grundare färskvatten från byn Jalil (Ijlil) och transporterade byggmaterial, såsom sand och grus, med hjälp av lokala arabiska bybor och kamelkaravaner från Jalil och Sidna Ali.[10] Lokala hantverkare från Sidna Ali arbetade även med uppförandet av de första permanentbyggnaderna i Herzliya.[10]

I lokalarkivet i museet Beit Rishonim ("Grundarnas hus") i Herzliya finns dokument och fotografier bevarade som vittnar om kontakterna. Blands dessa finns inbjudningskort skrivna på både hebreiska och arabiska från shejk Ahmad Shaqar Abu Kishk till Herzliyas invånare i samband med hans brors bröllop, samt gratulationsbrev från Herzliyas lokalstyre till mukhtaren i Västra Jalil, Hajj Hussein Al-Assi.[10]

Historiker och forskare inom israelisk historiografi – däribland Eytan Bronstein från organisationen Zochrot samt historikerna Benny Morris, Ilan Pappé och Walid Khalidi – har uppmärksammat den spänning som finns i hur Herzliyas tidiga historia har skildrats.[10][11]

Å ena sidan framhävs i lokala minnesmärken och museer berättelsen om hur nybyggarna anlände till en "ödemark" och "gjorde landet blomstrande". Å andra sidan visar historiska kartor, fotoarkiv och bygdestudier att området i själva verket var omgivet av etablerade arabiska byar, olivlundar och beduinstammar, vilkas råvaror, mark och arbetskraft spelade en avgörande roll i uppbyggnaden av Herzliyas tidiga infrastruktur.[10][12]

Utbrottet av kriget 1948 och avfolkningen

[redigera | redigera wikitext]

Relationerna mellan samhällena försämrades gradvis under det arabiska upproret i Palestina 1936–1939, vilket tvingade Herzliya att vidta säkerhetsåtgärder och bygga ut sina lokala försvarsverk.[10]

Inför utbrottet av 1948 års arabisk-israeliska krig ställdes de lokala byarna inför ökande spänningar. I mars 1948 genomförde medlemmar ur den judiska utbrytargruppen Lehi en attack mot beduinstammen Shubaki, vilket skapade stor skräck och panik bland befolkningen i de närliggande byarna.[10] Rädsla för ytterligare sammandrabbningar, i kombination med nyheterna om Deir Yassin-massakern och striderna kring Jaffa, ledde till att befolkningen i Jalil, Al-Haram och omgivande beduinläger flydde från området i mars och april 1948.[10]

Det finns skilda historiska perspektiv kring händelseförloppet under flykten. Den officiella lokala historiebeskrivningen i Herzliya uppger att stadens ledare försökte övertala arabiska representanter att stanna kvar och garanterade deras säkerhet.[10] I sina memoarer beskriver Ben Zion Michaeli (en av Herzliyas grundare och senare borgmästare) ett möte med ledaren för Jalil där försök gjordes att övertala byborna att inte ge sig av. Enligt Michaeli uppgav byledaren att invånarna var skräckslagna på grund av nattliga skjutningar och kände sig tvingade att tillfälligt lämna sina hem.[10] Michaeli noterade även i sina minnesanteckningar att det ur ett judiskt säkerhetsperspektiv ansågs fördelaktigt om lokalbefolkningen stannade kvar, för att förhindra att övergivna byar användes som baser eller vägvisare för fientliga arabiska styrkor utifrån.[10]

De flesta bybor flydde mot Tulkarm, Tayibe och Qalqilya. Efter krigets slut förhindrades de från att återvända. Deras mark och egendom förklarades som statlig egendom i enlighet med en israelisk lag om frånvarande ägares egendom (Absentees' Property Law) från 1950, och införlivades i kommunerna Herzliya och Ramat HaSharon.[10]

Självständighetskriget och staten Israels bildande

[redigera | redigera wikitext]

Under Israels självständighetskrig 1948 anlades ett provisoriskt flygfält i Herzliya (i stadsdelens norra delar, väster om Gan Rashal) som den primära basen för det israeliska flygvapnets 101:a skvadron och dess första stridsflygplan (av modellen Avia S-199). Flygfältet upprättades i hemlighet bland apelsinodlingarna strax bakom frontlinjen efter att den tidigare basen vid Ekron (Tel Nof) ansetts ligga för nära stridslinjen.[13]

När Israel förklarade sig självständigt i maj 1948 hade Herzliya 5 300 invånare. Inom två år fördubblades befolkningen till cirka 12 000 invånare till följd av den omfattande invandringen (alija).[5] Kommunens jurisdiktionsområde utökades västerut ända till havskusten och över den övergivna byn Jalil.

På platsen för Jalil upprättades invandrarlägret Ma'abarat Gelilot (även kallat Gelilot/Jalil), som vid sin topp rymde över 5 700 invånare i nära 1 400 familjer.[14] Lägret införlivades formellt i Herzliya 1954.[14][15] Ett annat stort invandrarläger, Ma'abarat Sidna Ali (även kallat Reshef), upprättades nära Nof Yam och införlivades i Herzliya 1952. Allteftersom nya permanenta bostadskvarter uppfördes – såsom Shikun Weizman, Neve Amal och Yad HaTsha'a – avvecklades lägren gradvis fram till 1960.[14][16]

Den 11 april 1960, när befolkningen uppnått 26 000 invånare, förklarades Herzliya officiellt som stad av Israels inrikesministerium.[5]

Utveckling från 1960-talet

[redigera | redigera wikitext]

Till följd av ett stort ekonomiskt underskott upplöste inrikesministern i december 1967 stadsfullmäktige och borgmästaren och tillsatte en tillfällig statlig förvaltningskommitté (Va'ada Krou'a) för en tvåårsperiod.[5] Kommittén leddes av Yaakov Shreiboom (tidigare stadsrevisor i Jerusalem). Under denna period inleddes den snabba utvecklingen av Herzliya Pituach som ett exklusivt bostadsområde för diplomater och förmögna israeler.

Herzliyas största tillväxtfas inträffade under 1970-talet. Massiv bostadsbyggnation skedde på de tidigare jordbruksfälten, vilket ledde till att befolkningen fördubblades under 1970- och 1980-talen. På 1990-talet invigdes köpcentrumet Seven Stars Mall (Kanyon Shiv'at HaKochavim), industriområdet i väster omvandlades till ett högteknologiskt centrum och nöjesdistrikt, och motorvägen Ayalon (Motorväg 20) drogs fram till staden år 2000. Under 2020-talet har nya stadsdelar som Glil Yam och Herzliya Hills bebyggts i området mellan stadskärnan och Ayalon-motorvägen.

Ekonomi och stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Israels statistiska centralbyrå hör Herzliyas invånare till de mest välbärgade i Israel, med hög medianinkomst.[3] Staden är medlem i Forum 15, en sammanslutning av självförsörjande israeliska kommuner.

Herzliya Pituah

[redigera | redigera wikitext]
Herzliya Marina i Herzliya Pituah.

Den västliga, kustnära stadsdelen heter Herzliya Pituah och utgör ett av Israels mest exklusiva bostadsområden. Här finns lyxvillor, flera utländska ambassader och ambassadörsresidens, finare hotell samt Herzliya Marina (Israels största marina). I området ligger även ett betydande högteknologiskt industriområde som utgör en viktig del av Israels "Silicon Wadi".[17]

Utbildning och kultur

[redigera | redigera wikitext]

I staden ligger Reichman University (tidigare känt som Interdisciplinary Center Herzliya, IDC), Israels första privata universitet.[18]

I staden ligger även Israels största tv- och filmstudio, Herzliya Studios (Ulpanei Herzliya). Kulturutbudet omfattar Herzliya Cinematek samt Herzliya Museum of Contemporary Art, beläget i minneskomplexet Yad Labanim.

I den nordvästra delen av Herzliya, på kalksandstensryggen direkt ovanför Medelhavet, ligger det historiska området Apollonia–Arsuf (idag skyddat som Apollonia nationalpark).[19] Intill nationalparken ligger platsen för den tidigare arabiska byn Al-Haram (även känd som Sidna Ali), vilken avfolkades under kriget 1948.[12]

Sidna Ali-moskén vid kusten i nordväst.

Byns centrala landmärke, Sidna Ali-moskén, uppfördes ursprungligen på 1200-talet av mamlukerna till minne av helgonet Ali ibn Al-Alim (död 1081), som föll i strid mot korsfararna. Moskén är med sitt höga minaret och sina karakteristiska valv fortfarande en aktiv islamisk helgedom och utgör ett betydande pilgrimsmål i regionen.[20]

Herzliyakonferensen

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2000 arrangeras årligen Herzliyakonferensen, som är ett toppmöte mellan inflytelserika israeliska och internationella ledare. Konferensen besöks av ministrar, parlamentariker från Knesset, försvarstjänstemän, akademiker och diplomater.[21]

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

Herzliya har en stark tradition inom framför allt fotboll, basket och vattensport. Staden representeras främst av fotbollsklubbarna Maccabi Herzliya och Hapoel Herzliya, som båda spelar sina hemmamatcher på Herzliya kommunala stadion med en kapacitet på cirka 8 100 åskådare. Maccabi Herzliya har under flera säsonger spelat i landets högsta division, Ligat HaAl, och vann den israeliska ligacupen Toto Cup säsongen 2006/2007.

Basketklubben Bnei Herzliya, som under en period slogs ihop med Raanana under namnet Bnei HaSharon, spelar i den högsta israeliska basketligan och har sin hemmaplan i sportsalen Yovel Hall. Klubben har vunnit den israeliska statscupen två gånger, senast 2022.[22]

Bnei Herzliya har även framgångsrika sektioner inom handboll där både dam- och herrlaget tillhör landets elitserie.

Staden är även ett populärt centrum för segling, surfning och vindsurfning. Yigal Allons olympiska skjutbana är också belägen i staden.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Herzliya utgör en central knutpunkt i den norra delen av Tel Avivs storstadsområde Gush Dan. Herzliya järnvägsstation är en av de mest trafikerade i Israel med regelbundna direktförbindelser till Tel Aviv (med en restid på omkring tio till femton minuter), Jerusalem via Yitzhak Navon-stationen, Haifa, Be'er Sheva och Ben Gurions internationella flygplats.[23] Staden genomkorsas av flera viktiga trafikleder där Kvish 20 (Ayalon-motorvägen) löper rakt genom staden och skiljer industri- och högteknologiområdet Herzliya Pituach i väster från stadskärnan i öster, samtidigt som kustvägen Kvish 2 löper parallellt. Dessutom ansluter Kvish 541 mot Raanana och Kfar Saba.

Herzliya flygplats, belägen i stadens södra delar och tagen i bruk 1948, används främst för allmänflyg, privatflyg, helikoptertransporter och pilotutbildning.

Den interna och regionala busstrafiken drivs främst av bolagen Metropoline och Egged, vilka binder samman staden med angränsande kommuner på Saronslätten.

Vänorter

[redigera | redigera wikitext]

Herzliya har följande vänorter:[24]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ hämtat från: tjeckiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 ”Population in Localities Numbering Above 2,000 Residents” (på hebreiska/engelska). Israels statistiska centralbyrå. 15 september 2024. https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_24.pdf. Läst 14 september 2026.
  3. 1 2 3 Shemes, Hen; Dattel, Lior (18 oktober 2008). ”Herzliya: For the Young at Heart, Not the Young”. Haaretz. Arkiverad från originalet den 16 september 2008. https://web.archive.org/web/20080916074532/http://www.haaretz.com/hasen/spages/1021009.html. Läst 14 september 2026.
  4. ↑ ”Herzliya – The Innovation Zone” (på engelska). Tel Avivs universitet. https://en-planetzero.tau.ac.il/toolbox/herzliya-case-study. Läst 14 september 2026.
  5. 1 2 3 4 5 6 ”מורשת העיר (Stadens kulturarv)” (på hebreiska). Herzliya kommun. https://www.herzliya.muni.il/%D7%9E%D7%95%D7%A8%D7%A9%D7%AA-%D7%94%D7%A2%D7%99%D7%A8/. Läst 14 september 2026.
  6. ↑ ”ראשי, בית ראשונים (Huvudsida, Beit Rishonim)” (på hebreiska). brishonim.org.il. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819222718/http://www.brishonim.org.il/. Läst 14 september 2026.
  7. ↑ Naor, Mordechai (1 november 2011). ”ריכארד קאופמן והתכנון המרובע של הרצליה (Richard Kaufmann och Herzliyas fyrdelade planering)” (på hebreiska). Council for Conservation of Heritage Sites in Israel. https://shimur.org/%D7%A8%D7%99%D7%9B%D7%90%D7%A8%D7%93-%D7%A7%D7%90%D7%95%D7%A4%D7%9E%D7%9F-%D7%95%D7%94%D7%AA%D7%9B%D7%A0%D7%95%D7%9F-%D7%94%D7%9E%D7%A8%D7%95%D7%91%D7%A2-%D7%A9%D7%9C-%D7%94%D7%A8%D7%A6%D7%9C%D7%99/. Läst 14 september 2026.
  8. ↑ Mills, E. (15 september 1932). ”Census of Palestine 1931. Population of Villages, Towns and Administrative Areas” (på engelska). Jerusalem: Government of Palestine. sid. 13. https://archive.org/details/CensusOfPalestine1931.PopulationOfVillagesTownsAndAdministrativeAreas. Läst 14 september 2026.
  9. 1 2 3 4 . doi:10.3390/genealogy8030107.
  10. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Bronstein, Eytan; Musih, Norma (25 november 2005). ”Alharam (Sidna Ali) in the Memory of Herzliya” (på engelska). The Electronic Intifada. https://electronicintifada.net/content/alharam-sidna-ali-memory-herzliya/5799. Läst 14 september 2026.
  11. ↑ Pappé, Ilan (2006) (på engelska). The Ethnic Cleansing of Palestine. Oneworld Publications. sid. 81, 108–109. ISBN 978-1851685554. https://yplus.ps/wp-content/uploads/2021/01/Pappe-Ilan-The-Ethnic-Cleansing-of-Palestine.pdf. Läst 14 september 2026
  12. 1 2 Khalidi, Walid (1992) (på engelska). All That Remains: The Palestinian Villages Occupied and Depopulated by Israel in 1948. Institute for Palestine Studies. sid. 239–241. ISBN 978-0887282249
  13. ↑ Mizokami, Kyle (26 november 2019). ”How Nazi Germany’s Fighter Planes Saved Israel” (på engelska). The National Interest. https://nationalinterest.org/blog/buzz/how-nazi-germanys-fighter-planes-saved-israel-17371. Läst 14 september 2026.
  14. 1 2 3 ”גלילות (Gelilot)” (på hebreiska). Ma'abarot – From Uprooting to Revival. https://maabarot-story.org/maabarot/%D7%92%D7%9C%D7%99%D7%9C%D7%95%D7%AA/. Läst 14 september 2026.
  15. ↑ ”Changes in Local Councils 1948-2004” (på hebreiska/engelska). Israels statistiska centralbyrå. https://www.cbs.gov.il/population/localities/changes_1948-2004.xls. Läst 14 september 2026.
  16. ↑ Jacobson, Michael (31 december 2012). ”סיבוב באיג'ליל / סינמה סיטי בצומת גלילות (Rundtur i Ijlil / Cinema City vid Gelilot-korsningen)” (på hebreiska). https://michaelarch.wordpress.com/2012/12/31/%D7%A1%D7%99%D7%91%D7%95%D7%91-%D7%91%D7%90%D7%99%D7%92%D7%9C%D7%99%D7%9C-%D7%A1%D7%99%D7%A0%D7%9E%D7%94-%D7%A1%D7%99%D7%98%D7%99-%D7%91%D7%A6%D7%95%D7%9E%D7%AA-%D7%92%D7%9C%D7%99%D7%9C%D7%95/. Läst 14 september 2026.
  17. ↑ ”Herzliya” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Herzliyya. Läst 14 september 2026.
  18. ↑ ”The Interdisciplinary Center (IDC) is officially recognized as a university” (på engelska). Reichman University. 17 augusti 2021. https://www.runi.ac.il/en/whats-up-lobby/news/official-announcement-as-a-university/. Läst 14 september 2026.
  19. ↑ ”Apollonia National Park” (på engelska). Israel Nature and Parks Authority. https://www.parks.org.il/en/reserve-park/apollonia-national-park/. Läst 14 september 2026.
  20. ↑ Petersen, Andrew (2001) (på engelska). A Gazetteer of Buildings in Muslim Palestine (Part 1). Oxford University Press. sid. 146–148. ISBN 978-0197270110. https://www.jstor.org/content/oa_book_monograph/jj.1176895
  21. ↑ ”Welcome to the Institute for Policy and Strategy and the Herzliya Conference” (på engelska). Herzliyaconference.org. Arkiverad från originalet den 23 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090123234549/http://www.herzliyaconference.org/Eng/_Articles/Article.asp?CategoryID=86&ArticleID=18. Läst 5 maj 2009.
  22. ↑ [(https://www.google.com/search?q=https://www.basket.co.il/team.asp%3FTeamId%3D977%26lang%3Den) ”Bnei Ofek Dist Herzeliya”] (på engelska). Israeli Basketball Super League. (https://www.google.com/search?q=https://www.basket.co.il/team.asp%3FTeamId%3D977%26lang%3Den). Läst 14 september 2026.
  23. ↑ ”Israel Railways Official Site” (på engelska). Israel Railways. https://www.rail.co.il/en. Läst 14 september 2026.
  24. ↑ ”ערים תאומות (Vänorter)” (på hebreiska). Herzliya kommun. https://www.herzliya.muni.il/twin-cities/. Läst 14 september 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herzliya&oldid=59668005”