Hjalmar Cornilsen

Hjalmar Algot Cornilsen^[1] född 5 april 1857 i Göteborgs Kristine församling, Göteborg, död (som Bergenholtz) 18 januari 1937 i Oscars församling, Stockholm^[2], var en svensk arkitekt.

Cornilsen läste vid Chalmerska slöjdskolan till 1875 och studerade även i Tyskland. Han var anställd hos Adrian C. Peterson i Göteborg 1875–90 och drev egen verksamhet i staden 1890–1928.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Kungsportsavenyen 1, Göteborg, 1882
Kvarteret Skutan, Linnégatan 3/Tredje Långgatan 5, Göteborg, 1886–88.
Vasaplatsen 1, Göteborg, 1889 ^[3]
Vulcans samtliga hus i Tidaholm, (bland annat bibliotekshus 1897).
Hörnfastigheten Södra Vägen 20/Berzeliigatan, Göteborg, 1897
Hörnfastigheten Södra Vägen 22-24/Tegnérgatan, Göteborg, 1898
"Gamla Tullen" Packhusplatsen 4, Göteborg, 1898
Storgatan 22, Göteborg, 1898
Hörnfastigheten Kungsportsavenyen 27/Kristinelundsgatan 9/Teatergatan 28, Göteborg, 1898
Hörnfastigheten Kristinelundsgatan 3/Chalmersgatan 23, Göteborg, 1900
Valbo-Ryrs kyrka, 1902–1903.
Haga Kyrkogata 26, Göteborg, 1903^[4]
Linnégatan 32, Göteborg, 1904^[5]
Gårdshus (utbyggnad av smidesverkstad) vid Tredje Långgatan 26, Göteborg, 1904
Villa, Storgatan 6, Tidaholm 1905, riven.
Tredje Långgatan 28, Göteborg, 1911
Erik Dahlbergsgatan 12, Göteborg, 1912^[6]
Ombyggnad av det så kallade Dähnska huset till Göteborgs folkbank, Västra Hamngatan 19, Göteborg 1914–15.
Haga Kyrkogata 28, Göteborg
Bankhus, Lysekil.
Lyckornas sommarrestaurant, Lysekil.
Åtskilliga privata byggnader och villor.