Tidaholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Tidaholm (olika betydelser).
Tidaholm
Tätort · Centralort
Stadshotellet i Tidaholm.
Stadshotellet i Tidaholm.
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Tidaholms kommun
Distrikt Tidaholms distrikt,
Baltaks distrikt
Koordinater 58°10′46″N 13°57′36″Ö / 58.17944°N 13.96000°Ö / 58.17944; 13.96000
Area
 - tätort 617 hektar (2018)[3]
 - kommun 522,95 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 8 228 (2018)[3]
 - kommun 12 873 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 13,335 inv./hektar
 - kommun 25 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Tidaholm
Postnummer 522 30-37
Riktnummer 0502
Tätortskod T5460[4]
GeoNames 2669113
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Tidaholm
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Gamla Vulcans tändsticksfabrik.
Gamla Torget den 22 augusti 2006.

Tidaholm uttal är en tätort i Västergötland och centralort i Tidaholms kommun, belägen 30 km öster om Falköping och 32 km söder om Skövde vid ån Tidan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det var på ön i ån Tidan vid vattenfallen allt började när gården Tidaholm fick järnbruksrättigheter 1799 och Tidaholms bruk skapades. Det var ett järnbruk, valsverk, vagnmakeri och lastbilstillverkare. Under 1800-talets senare del tillkom Vulcans tändsticksfabrik som med sin storlek lade grunden till staden Tidaholm. Med hjälp av Tändsticksfabrikens förmögenhet uppfördes ett bildningshus vid ån Tidan. Det kombinerade skolhuset och företagsbiblioteket blev en plats för lärande och kultur för de anställda och övriga i staden. Numera är denna byggnad Tidaholms Stadsbibliotek.

Vulcanön är Tidaholms kulturcentrum. Där ligger historia, konst och matkultur vägg i vägg. Allt i gamla byggnader, var och en med sin historia. Där finns Tidaholms museum, Tidaholms turistbyrå, VinContoret, Konstlitografiska verkstaden och Marbodal Center.

På Turbinhusön finns smedstugor och bruksbostäder som är inredda i sekelskiftesstil från slutet av 1700-talet.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Tidaholm var belägen i Agnetorps socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Agnetorps landskommun. Orten utbröts ur denna landskommun 1895 och bildade Tidaholms köping som 1910 ombildades till Tidaholms stad. År 1971 uppgick Tidaholms stad i Tidaholms kommun där Tidaholm sedan dess är centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten före 1900 tillhört Agnetorps församling och därefter till Tidaholms församling.[6]

Orten ingick till 1913 i Dimbo tingslag, därefter till 1971 i Vartofta och Frökinds domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Tidaholm i Falköpings domsaga för att sedan ingå i Skövde domsaga. Orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tidaholm 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
6 727
1965
  
6 996
1970
  
7 663
1975
  
8 039
1980
  
8 057
1990
  
8 317 546
1995
  
8 352 558
2000
  
7 938 567
2005
  
7 920 567
2010
  
8 027 570
2015
  
8 175 600

Hellidens slott[redigera | redigera wikitext]

Hellidsberget i utkanten av Tidaholm ligger Hellidens slott som byggdes som bostad åt Hans Henric von Essen men nu inrymmer Hellidens folkhögskola med elever från hela Sverige. Folkhögskolan drivs av Blåbandsrörelsen och erbjuder bland annat utbildningar i konsthantverk och grafik. Vid folkhögskolan finns även Konstlitografiska museet som är den enda konsthall i Sverige som specialiserat sig på litografisk konst.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Tidaholm ligger vid länsväg 193. Riksväg 26 passerar strax väster om staden.

Idag finns ingen järnvägsanslutning till Tidaholm. Den första järnvägen till Tidaholm byggdes 1876 och var en sidobana till Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ). Då detta var en smalspårig bana, ville stadens industrier också ha en normalspårig anslutning till stambanenätet. Under namnet Tidaholms Järnväg (TJ) stod en sådan färdig 1906. Denna ledde från Tidaholm till Vartofta vid dåvarande Södra stambanan (nuvarande Jönköpingsbanan). Tidaholmsdelen av före detta HSJ (som tagits över av staten och alltså var en del av SJ), lades ned 1956. På TJ (som blivit en del av SJ redan 1939) lades persontrafiken ned 1970 och den sista godstrafiken 1989. Banan revs slutgiltigt upp i augusti 1995.[9]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Tidaholm ligger Sveriges enda tändsticksfabrik, Vulcan, med ett par hundra anställda. Det var år 1868 som Hans Henric von Essen beslöt att i samarbete med grosshandlaren Charles Bratt anlägga en tändsticksfabrik på holmen i Tidan. Detta lade grunden till staden Tidaholm. Företaget hade i början av 1900-talet 1400 anställda. De var på 1800-talet världsledande inom tändsticksproduktion.

Även kökstillverkaren Marbodal/Nobia har sin fabrik i staden, liksom Dometic Seitz, AnVa Titech System AB med flera. I denna tätort finns även Tidaholmsanstalten som tillhör säkerhetsklass 1.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Tidaholm har två grundskolor, Forsenskolan och Hökensåsskolan. Det finns ytterligare tre grundskolor i kommunen: Ekedalens skola i Ekedalen, Fröjereds skola i Fröjered och Valstads skola i Folkabo. Forsenskolan har även grundsärskola, innan dess hade Hökensåsskolan denna roll.

Tidigare fanns även skolan Kungsbroskolan (F-5), som var Tidaholms äldsta låg och mellanstadieskola. Skolan stängdes när Forsenskolan hade byggts om till F-9 skola, (tidigare hade denna skola haft årskurserna 6–9). Fram till år 2015 hade Kulturskolan Smedjan sitt kontor i skolans lokaler. Idag har verksamheten flyttats.

Rudbecksgymnasiet är Tidaholms enda gymnasieskola. Denna gymnasieskola har cirka 400 elever och 80 medarbetare och ligger på Vulcans väg på Vulcanön och på Smedjegatan (gymnasiesärskolan).

Sport och fritid[redigera | redigera wikitext]

Cykelklubben U6 arrangerar sedan 1977 Sveriges största etapplopp inom landsvägscykling, U6 Cycle Tour, som utgår från Tidaholm.[10] En av tävlingens etapper går som ett criterium i centrala Tidaholm. Tidaholm har två anrika fotbollsföreningar: Tidaholms G&IF och IFK Tidaholm. Tidaholms G&IF kvalade till allsvenskan 1945 och spelade 1991 i division 1, som då var landets näst högsta serie. För närvarande spelar IFK Tidaholm i division 3 och Tidaholms G&IF i division 4.

Personer med anknytning till orten[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 4 januari 2017
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ historiskt.nu Tidaholms Järnväg
  10. ^ Dags för U6 Cycle Tour i Tidaholm – Landsväg”. Landsväg. 7 juli 2017. https://scf.se/landsvag/u6-cycle-tour/. Läst 14 juli 2017. 
  11. ^ Evald Gillbrand, Kringla, med uppgifter från Riksantikvarieämbetet

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arbetarrörelsen i Tidaholm.. [Tidaholm]: [Arbetarnas bildningsförb. (distr.)]. 1984. Libris länk 
  • Persson Henry, red (1980-). Bilder från vår bygd. Tidaholm: Tidaholms fotoklubb. Libris länk 
  • Bondeminnen från Tidaholmsbygden. Tidaholm: Studieförb. Vuxenskolan. 1996. Libris länk 
  • Eklindh, Sture (1998). Från Store-Byggens hus till Grimmestorps herrgård: [ännu fler Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris länk. ISBN 91-972230-7-7 
  • Eklindh, Sture (1996). Tidaholm i gamla vykort. Förr i tiden. Zaltbommel: Europeiskt bibliotek. Libris länk. ISBN 90-288-6289-7 
  • Eklindh, Sture (1995). Tidaholmsprofiler: från Johan Papegoja till Simon i Härja. Skövde: Malmströmer. Libris länk. ISBN 91-972230-2-6 
  • Eklindh, Sture (1999). Ännu fler Tidaholmshus: [trettio Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris länk. ISBN 91-972230-9-3 
  • Eklindh, Sture (1995). Ännu fler Tidaholmsprofiler. Skövde: Malmströmer. Libris länk. ISBN 91-972230-3-4 
  • Ekman, Nils Gösta (1994). Bättre tider i Tidaholm: från 10-tal till 60-tal. [Tidaholm]: [Västgöta-bladet]. Libris länk. ISBN 91-630-3041-1 
  • Gustafsson, Per Erik (1974). Hans Henrik von Essen på Tidaholm: högreståndsväckelse och socialt ansvar i ett begynnande industrisamhälle. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen. II, Ny följd, 0491-6786 ; 22. Uppsala: förf. (distr.). Libris länk 
  • Holmström, Erik; Orebäck Krantz Elisabet (1989). Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Tidaholms kommun. Tidaholms kulturnämnds skriftserie, 1100-9152. Skara: Skaraborgs länsmuseum. Libris länk. ISBN 91-85884-60-X 
  • Industrimiljön på Ön i Tidaholm: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Planeringsavd., 0281-1464 ; 85:11. Mariestad: Länsstyr. i Skaraborgs län. 1985. Libris länk 
  • Kjellgren, Ernst (1977). Tidaholm: från sätesgård till industriort. [Tidaholm]: [Förf.]. Libris länk 
  • Persson, Bengt; Åkerblom Petter (1998). Stad och land i samverkan i Tidaholm. Stad & land (Alnarp. 1982), 0280-4549 ; 151. Alnarp: Movium. Libris länk. ISBN 91-576-5396-8 
  • Sjögren, Else-Marie; Jacobson Stig-Arne, Lindgren Lars-Göran (2010). Natur- och kulturguide: kultur, natur, vatten : Tidaholm. Tidaholm: Tidaholms kommun. Libris länk. ISBN 978-91-978314-4-4 
  • Ekwall, Roland, red (1994). Så här va dä på Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris länk. ISBN 91-972330-2-1 
  • Ekwall, Roland, red (1993). Varför blev det så här?: dokumentär om Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris länk. ISBN 91-630-2157-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]