Vasaplatsen, Göteborg
 Vasaplatsen i Göteborg med Torgny Segerstedtmonumentet i förgrunden. | |
| Namn efter | Vasagatan, namngiven efter Vasaätten |
|---|---|
| Anlagt | Färdigställt 1897 |
| Namngivet | 1882 |
| Läge | |
| Plats | Vasastaden och Lorensberg, Göteborg |
| Anknyter till | Vasagatan, Aschebergsgatan, Vasaparken |
| Betydelse | |
| Monument | Torgny Segerstedtmonumentet |
| Känt för | mindre knutpunkt för kollektivtrafiken |
Vasaplatsen, är belägen i stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg i Göteborg.[1] Den fungerar som en mindre knutpunkt för kollektivtrafiken. Vasaplatsen fick sitt namn år 1882, och färdigställdes 1897. Området vid och kring Vasaplatsen kallades för Flygarns Haga, efter poliskommissarien Anders Fredrik Flygare som ännu i slutet av 1850-talet ägde hus på tomten nr 112 i 12:e roten, på platsen för nuvarande Vasaplatsen 9. Han bedrev där även en lukrativ handelsrörelse.[2][3] Platsen har en areal av cirka 6 500 kvadratmeter.[4]
Söder om Vasaplatsen ligger Vasaparken som anlades 1892 på initiativ av Josef Andrén, Ernst Bring och Pontus Fürstenberg, till en kostnad av 16 000 kronor. Området söder om Vasaplatsen kallades förr Skojarebacken.[1] År 1897 fick Vasaplatsen sin fontän.[5]
Den 31 mars 1955 invigdes Torgny Segerstedt-monumentet i Vasaplatsens norra del, av landshövding Malte Jacobsson. Monumentet är en tio meter hög, trekantig monolit av granit från Hunnebostrand. Konstnär är Ivar Johnsson.[6][7]
På sockeln står följande text:
- De fria fåglarna plöja sin väg genom rymden.
- Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål.
- Stor sak i det. De dö fria.
Segerstedt skrev dessa ord i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 9[8] oktober 1940 — ett nummer som blev beslagtaget efter ett regeringsingripande.
År 1992 inträffade en omfattande spårvagnsolycka vid Vasaplatsen, då tretton personer omkom.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.303-304
- ^ Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1998, s. 80
- ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 210, 938
- ^ Eniro kartor, Rita & Mät
- ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.227
- ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.54
- ^ Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Bengt A Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2004 ISBN 91-7029-565-4 s.84
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 124
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 33-35. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6
- Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 100-103. Libris 17831487. ISBN 9789186853907
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||
