Howard Fast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Howard Melvin Fast, född 11 november 1914 i New York i New York, död 12 mars 2003 i Greenwich i Connecticut, var en amerikansk författare, främst känd för den historiska romanen Spartakus. Han härstammade från ukrainsk-judiska invandrare. Hans tidiga historiska romaner (I frihetens namn, Sista gränsen och Frihetens väg) hälsades som mästerverk av kritikerna. Eftersom hans romaner hyllade friheten, utsågs han 1942 till huvudförfattare för Voice of Americas radiosändningar till det ockuperade Europa. 1945 reste han som krigskorrespondent i Asien. Men 1947 kallades han som vittne inför kongressens utskott för oamerikansk verksamhet. Han vägrade att namnge andra kommunistsympatisörer och blev då fängslad.

Efter fängelsestraffet ville inget förlag publicera hans romaner. Spartakus tvingades han publicera på eget förlag. Han var fortfarande aktiv kommunist. Han grundade World Peace Movement och var 1950-1954 ledamot av World Peace Council och mottog 1954 Stalins internationella fredspris. Först efter Ungernupproret 1956 bröt Fast med kommunistinternationalen.

Under pseudonymen E.V. Cunningham skrev Fast psykologiska thrillerromaner.

Verk översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

  • I frihetens namn, 1941 (Conceived in liberty)
  • Tom Paine, 1945 (Citizen Tom Paine)
  • Amerikanen: Roman från mellanvästern, 1948 (The American)
  • Strejken i Clarkton: roman, 1949 (Clarkton)
  • Frihetens väg, 1950 (Freedom road)
  • Mina ärorika bröder, 1951 (My glorious brothers)
  • Spartakus, 1953 (Spartacus)
  • Sista gränsen, 1956 (The last frontier)
  • Immigranterna, 1978 (The immigrants)
  • Arvtagarna, 1979 (Second generation)
  • De framgångsrika, 1980 (The establishment)
  • Arvet, 1982 (The legacy)
  • Max, 1983 (Max)
  • Immigrantens dotter, 1986 (The immigrant's daughter)

Under namnet E.V. Cunningham:

  • Ingen nåd för Shirley, 1966 (Shirley)
  • Till varje pris, Penny, 1967 (Penelope)
  • Bränn inte fingrarna, Lydia!, 1967 (Lydia)
  • Sylvia, 1967 (Sylvia)
  • Stå ditt kast, Helen, 1968 (Helen)
  • Alice, 1968 (Alice)
  • Säg sanningen Susanne, 1969 (Phyllis)
  • Bara lånta fjädrar, 1971 (Margie)
  • Falska försäkringar, 1971 (Cynthia)
  • Mördaren som gav upp, 1972 (The assasin who gave up his gun)
  • Du ska dö, Sally, 1972 (Sally)
  • Mördande konkurrens, 1972 (Samantha)
  • Ett farligt bud, 1974 (Millie)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

John-Henri Holmberg: Dunkla drifter och mörka motiv, 2001 (ISBN 91-7018-467-4)

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

  • 1948 Kvinnan i vildmarken, byggd på Fasts novell Rachel and the stranger, regisserad av Norman Foster och med Loretta Young i huvudrollen
  • 1960 Spartacus, regisserad av Stanley Kubrick och med Kirk Douglas i titelrollen
  • 1963 Man in the Middle, byggd på romanen "The Winston affair", regisserad av Guy Hamilton
  • 1965 Sylvia, regisserad av Gordon Douglas och med Carroll Baker i titelrollen
  • 1965 Mirage, byggd på romanen "Fallen angel", regisserad av Edward Dmytryk och med Gregory Peck i huvudrollen
  • 1966 Penelope... min tjuvaktiga fru, byggd på romanen "Penelope", regisserad av Arthur Hiller och med Natalie Wood i titelrollen