Hugues de Lionne
| Hugues de Lionne | |
 | |
| Född | 11 oktober 1611[1][2][3] Grenoble, Frankrike |
|---|---|
| Död | 1 september 1671[4][1][2] (59 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Befattning | |
| Frankrikes ambassadör vid Heliga stolen Frankrikes ambassadör i Preussen Kungariket Frankrikes utrikesminister | |
| Barn | Jules-Paul de Lionne (f. 1647) Artus de Lionne (f. 1655) |
| Utmärkelser | |
| Officer av Helgeandsorden Riddare av Mikaelsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Hugues de Lionne, född 11 oktober 1611, död 1 september 1671, var en fransk statsman.
Lionne tillhörde parlamentsadeln och var systerson till Abel Servien, i vars följe han gjorde sina första diplomatiska lärdomar. Han lyckades snart tilldra sig Jules Mazarins uppmärksamhet och utförde med stor skicklighet flera diplomatiska uppdrag, särskilt i Italien. År 1659 blev han "statsminister", och vid Mazarins död på dennes rekommendation Ludvig XIV:s utrikesminister, även om han fick titeln först 1663. De stora franska utrikespolitiska framgångarna berodde till stor del på de Lionne. Hans sista stora verk var fördraget i Dover 1670. Lionne var som diplomat vidlyftig i sina kostnader och privat en passionerad hasardspelare.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 354
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Hugues de Lionne, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Hugues de Lionne, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Hugues Lionne.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
|