Hasardspel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Roulette är ett klassiskt hasardspel som styrs av slumpen.

Hasardspel (från franska hasard, slump, tillfällighet) är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet.[1] En hasardspelare inlåter sig på riskabla företag och litar på tur och lycka. Hasardspel är ofta synonymt med spel om pengar, och innefattar då någon form av vadslagning, även om det är möjligt att spela om annat såsom tändstickor, eller bara "ära".

Ett hasardspel är ursprungligen ’en sorts tärningskast’, ’en sorts tärningsspel’, möjligen ytterst av arabiskt ursprung, och ett spel om pengar eller annan egendom.[2] Några typer av spel som kan vara hasardspel är lotterier, kortspel, tärningsspel, och bingo. På kasinon spelas typiska hasardspel.

Hasardspelande, oftast i kombination med vadslagning kan leda till problemspelande eller spelberoende med störst risk av snabba och lättillgängliga spel som de i spelautomater eller på internet i form av nätpoker, nätkasino eller nätbingo. Lotteri-spel är mindre benäget att utvecklas till ett beroende.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hasardspelens historia är ytterst gammal, och man har påträffat fynd av tärningar från Ur, från omkring 2 500 f.Kr. såväl som i gravar från folkvandringstiden. Astragaler användes som tärningar under antiken, och under 1300-talets slut blev spelkort vanliga.[2] Olika religioners syn på hasardspel har sammanblandats. Både katolska och judiska traditioner har tillägnat vissa dagar åt hasardspel.[4] Många religiösa auktoriteter har dock ogillat hasardspel, bland annat de äldre judiska, som till och med diskvalificerade professionella spelare från att vittna i rätten.[5] Hasardspel har ofta ansetts ha sociala konsekvenser. Vissa islamiska nationer förbjuder hasardspel. De flesta andra länderna reglerar det.[6][7]

Många av de spel som idag spelas på kasinon kommer från Europa och Kina. Craps, baccarat, roulette och Black Jack kommer från olika delar av Europa. En variant av keno, som är ett antikt kinesiskt lotterispel, spelas på kasinon över hela världen.[8]

Fusk och falskspel[redigera | redigera wikitext]

I vissa hasardspel finns spelare som manipulerar sin motståndare för egen vinning. Vissa hasardspel är rent lurendrejeri till sin natur, men falskspel kan också gå ut på att fuska i konventionella, ärliga hasardspel. Även kasinon utsätts för bedragare. Ett av de mer välkända exemplen är Ronald Dale Harris, en programmerare som under 90-talet använde sin expertis till att manipulera spelautomater, och senare Keno-spel, i Las Vegas, USA.[9]

Problemspelande och beroende[redigera | redigera wikitext]

Spel om pengar kan, liksom droger och alkohol, ge upphov till allt från enstaka negativa konsekvenser (spelproblem) till diagnostiserat spelberoende.[3] Spelproblem innebär att man har svårt att kontrollera spelandet och att spelandet ger negativa konsekvenser som ohälsa, ekonomiska problem eller sociala problem. Spelberoende är ett allvarligt tillstånd med en ökad risk för förtidig död och suicid.[3]

En svensk befolkningsundersökning från 2015 fann att 6 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år har någon grad av spelproblem och att 0,4 procent av dessa uppfyllde kriterier för spelberoende. Män spelar mer, satsar högre belopp, spelar under mer riskabla former och utvecklar oftare spelproblem.[3]

De flesta spel kan ge spelproblem, men vissa spel är mer riskabla än andra. Vadslagningsspel tillhör de med stört risk och lättillgängliga och snabba spel som spelautomater, kasinospel och internetspel som nätkasino, nätpoker och nätbingo är värst. Mindre riskabla spel är t.ex. lotterier.[3]

Hasardspel för vetenskapen[redigera | redigera wikitext]

Sannolikhetsteori och beslutsteori har mycket att tacka hasardspelen. Gerolamo Cardano skrev 1526 en bok som handlade om tärningsproblem, och Antoine Gombaud formulerade de Mérés problem, vilket ledde till en diskussion om spelproblem samt en modernisering av synen på sannolikheter. John von Neumann och Oskar Morgenstern utvecklade spelteorin under 1950-talet.[2] Vidareutveckling av denna har två gånger lett till nobelpriset i ekonomi; 1994 och 2005.

Hasardspel efter land[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Redan i Magnus Erikssons stadslag reglerades spelandet, och från lotterilagen (1982:1011) regleras anordnande av lotterier. En del anordnande och tillåtande av sådana spel faller under dobbleri, som är kriminaliserat. Beskattningen är också beskattad.[2] Det finns ett statligt ägt företag, Svenska Spel, och några privatägda företag, som ATG, Folkspel (Bingolotto) och Spero. Åldersgränsen för att spela hasardspel i Sverige är 18 år, men man måste vara minst 20 år för att gå på kasino.

En hel del utländska företag opererar inom Sverige främst via Internet, till exempel Betsson, Ladbrokes, LeoVegas och expekt. Dessa bolag har vanligtvis sina säten på kasino ön Malta då det för stunden inte är tillåtet att driva kasinoverksamhet från Sverige.

I januari 2019 kommer dock svenska hasardspel operatörer välkomnas hem till Sverige i samband med omregleringen där statliga Svenska Spel inte längre innehar ett monopol.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Finska lottokuponger.

I Finland utanför Åland har företaget Veikkaus Ab det lagliga monopolet för alla penningspel. Upp till slutet av 2016 hade Veikkaus Ab monopolet för att anordna vadslagnings- och lotterispel, och Penningautomatföreningen hade monopolet för att praktisera penningautomat- och kasinospelverksamhet. På Åland driver Ålands Penningautomatförening det lagliga spelmonopolet.

Veikkaus spelens vinster används till stöd för undervisning, social- och hälsovård samt kulturverksamhet. Lotterilagen leder penningspelverksamheten i Finland. Det är kriminaliserat att ordna penningspel utan tillstånd. Åldersgränsen för att spela penningspel är 18 år.[10]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Emedan det verkar enkelt att koppla ihop hasard med det engelska ordet hazard (risk, eller fara) finns det dokumentation som tyder på att ordet ursprungligen kommer från det arabiska ordet för tärning, zar med artikel azzar.[11]

Typer av spel[redigera | redigera wikitext]

Ej kasino-spel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hasard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  2. ^ [a b c d] hasardspel i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 augusti 2011.
  3. ^ [a b c d e] ”Att förebygga problem med spel om pengar”. Rapport 299, SBU Bereder. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 29 mars 2019. sid. 3–4. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/att-forebygga-problem-med-spel-om-pengar/. Läst 28 augusti 2019. 
  4. ^ Barlow, Rich (2 december 2007). ”Gambling had role in religious history”. The Boston Globe. http://www.boston.com/news/local/articles/2007/12/01/gambling_had_role_in_religious_history/. 
  5. ^ Berel Wein. ”Gambling”. torah.org. Arkiverad från originalet den 16 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100616112335/http://torah.org/features/secondlook/gambling.html. Läst 20 juli 2010. 
  6. ^ International Association of Gaming Regulators: Members Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Illegal Betting in Australia Due for Clampdown by Authorities: 2001 Interactive Gambling Act”. Australian Online Casino. 19 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160808165917/http://auscasinos.com.au/illegal-betting-clapdown-australian-authorities/. Läst 23 juli 2016. 
  8. ^ ”Gambling History, from the beginning.”. Gambling Info. Arkiverad från originalet den 12 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110612203552/http://www.gamblinginfo.com/1_History_of_Gambling.htm. Läst 23 juni 2011. 
  9. ^ ”Ronald Dale Harris” (på en-GB). Bigwinboard.com. 11 december 2017. https://www.bigwinboard.com/ronald-dale-harris/. Läst 6 oktober 2019. 
  10. ^ ”Lotterilag 23.11.2001/1047”. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20011047. 
  11. ^ Hasard i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)