Hyperinflation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
500 miljoner mark-sedel från Danzig 1923

Hyperinflation innebär en extremt hög inflation. Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet, men en tumregel är minst 50 % inflation per månad. Till skillnad från kronisk inflation är en hyperinflation ofta förbunden med en allmän kollaps av ett lands grundläggande finansiella system. Sedlar kan tryckas i nominella valörer i miljoner och miljarder och därutöver.

Hyperinflation uppkommer när allmänhetens förtroende för staten och dess institutioner kollapsar. Det minskat förtroende får regeringen att öka penningmängden för att möta sina utgifter.[1][2] Den ökade penningmängden minskar värdet på valutan och orsakar en prisökning i nominella termer.

Historiskt har förtroendet för staten och dess institutioner orsakats av:

  • Kollaps av produktion
  • Korruption inom statsförvaltningen
  • Krigsförluster
  • Rädslan för regimskifte eller regimkollaps
  • Krediter av monetär suveränitet via en fast växelkurs eller utländsk skuldsättning

När hyperinflationen gått riktigt långt är det svårt för regeringen att förbättra situationen genom att trycka mer pengar. Folk övergår då till utländska valutor, skapar nya valutor eller bedriver byteshandel.

Historiska exempel[redigera | redigera wikitext]

En av de mest kända episoderna av hyperinflation är inflationen i Tyskland på 1920-talet. En dollar (som tidigare hade varit värd 42 mark) var värd 4,2 miljoner mark, och alla tidigare besparingar blev därmed i det närmaste värdelösa. En limpa som förut kostat 0,63 mark kostade 201 miljarder mark. Varje dag tillverkades 400 biljarder tyska mark.

Möjliga förklaringar till hyperinflationen i Tyskland:

  • Efter förlusten i första världskriget hade Tyskland stora behov av pengar då det fanns ett behov att bygga upp samhället igen och betala av de enorma krigsskadestånd de segrande makterna i kriget ålagt landet. För att lösa detta tryckte Tyskland ständigt nya sedlar, vilket resulterade i hyperinflation.
  • Den Tyska novemberrevolutionen 1918 inspirerad av den Ryska revolutionen 1917 kom att innebära att Tyskland under ett år befann sig i ett tillstånd inbördeskrig. Rädslan för kommunistiskt styre resulterade i minskad ekonomisk aktivitet inom Tyskland då allmänheten skickade kapital till andra platser in världen. Detta fick som följd att Weimarrepubliken var tvingad till att trycka pengar för att betala krigsskadestånden, vilket resulterade i hyperinflation.[3][4][5]

Ungern drabbades av hyperinflation 1945–1946, då den dåvarande valutan pengön förlorade drastiskt i värde. Den högsta nominella valören som gavs ut var 100 triljoner pengő. Det ledde till att forinten blev ny valuta i Ungern.

Jugoslavien råkade ut för hyperinflation 1993–1994, då den jugoslaviska dinaren gavs ut i sedlar med den nominella valören 500 miljarder. På många håll, särskilt i självstyrande provinser, gick man över till D-mark, och har behållit den fram till övergången till euro.

Zimbabwe drabbades under Robert Mugabes styre av hyperinflation. I juli 2008 var inflationstakten uppe i 2,2 miljoner procent och den 29 juli 2008 kostade en brödlimpa i Harare 200 miljarder zimbabwiska dollar. Nya sedlar med högre valörer gavs ut hela tiden. Rekordet var en sedel med valören 100 biljoner dollar gavs ut 2008, men redan veckan efter beslöts att från 1 augusti 2008 genomföra en valutareform som innebar att 10 nollor ströks från sedlarna. Således blev 10 miljarder gamla dollar lika med en ny zimbabwisk dollar.[6] Hyperinflationen fortsatte dock, och priset för en limpa var 9 januari 2009 uppe i ungefär 25 miljarder nya zimbabwiska dollar, motsvarande 2,5·1020 dollar från perioden fram till juli 2008.[7] Den 2 februari 2009 ströks ytterligare 12 nollor ur den zimbabwiska valutan, det vill säga en biljon dollar motsvarar en ny dollar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Venezuelan Hyperinflation | Armstrong Economics” (på en). www.armstrongeconomics.com. https://www.armstrongeconomics.com/international-news/south_america/venezuelan-hyperinflation/. Läst 14 september 2017. 
  2. ^ Roche, Cullen O. (2011-03-30). Hyperinflation - It's More than Just a Monetary Phenomenon. https://papers.ssrn.com/abstract=1799102. Läst 14 september 2017. 
  3. ^ ”The Untold Truth About The German Hyperinflation | Armstrong Economics” (på en). www.armstrongeconomics.com. https://www.armstrongeconomics.com/uncategorized/the-untold-truth-about-the-german-hyperinflation/. Läst 14 september 2017. 
  4. ^ ”BBC - GCSE Bitesize - Weimar - crisis of 1923”. http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/history/mwh/germany/crisis1923rev_print.shtml. Läst 14 september 2017. 
  5. ^ Mall:MetaTags.title” (på en). INKspire. https://inkspire.org/post/hyperinflation-in-post-world-war-i-germany/-KpcKyYEAtaERskm6s1i. Läst 14 september 2017. 
  6. ^ Dagens Nyheter 31 juli 2008: Nollorna blir färre i Zimbabwe
  7. ^ CNN.com 10 januari 2009: Zimbabwe introduces new $50 billion note

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]