Ilja Ehrenburg

Från Wikipedia
Ilja Ehrenburg
Ilja Grigorjevitj Ehrenburg 1943.

Ilja Grigorjevitj Ehrenburg (ryska: Илья́ Григо́рьевич Эренбу́рг, IPA: [ɪˈlʲja ɡrʲɪˈɡorʲɪvɪtɕ erʲɪnˈburk]), född 27 januari 1891 i Kiev, Lillryssland, Kejsardömet Ryssland (i dagens Ukraina), död 31 augusti 1967 i Moskva, Sovjetunionen, var en rysk författare och journalist.

Ehrenburg relegerades från gymnasiet och satt fem månader i fängelse för socialistiska aktiviteter, varefter han emigrerade till Paris 1908. Han var korrespondent för ryska tidningar under första världskriget. Under spanska inbördeskriget och andra världskriget reste han oavbrutet mellan de platser där det hände saker av intresse för att skriva om händelserna. Hans roman Vårbrytning som gavs ut i två delar 1954 och 1956 fick ge namn åt epoken det ryska tövädret (på andra språk är uttrycken mer lika.)

Från 1950 till sin död hade Ehrenburg ett kärleksförhållande med Liselotte Mehr, hustru till den svenska socialdemokraten Hjalmar Mehr, något som Hjalmar accepterade och själv också upprätthöll vänskapliga förbindelser med ryssen.[1]

Bilarnas liv brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

I Leninismens grunder från 1924 nämner Josef Stalin Ehrenburg:

En rysk författare, Ilja Ehrenburg, har i berättelsen »Uskomtjel« (rysk förkortning av »Den fullkomliga kommunistiska människan«) skildrat typen av en »bolsjevik«, som led av denna sjukdom och som föresatte sig att göra upp ett schema för en idealisk, fullkomlig människa och … »drunknade« i detta »arbete«. Berättelsen innehåller mycken överdrift, men att den beskriver sjukdomen mycket bra, det är otvivelaktigt.

Bibliografi (utgivet på svenska)

  • Tretton pipor (Trinadcat' trubok) (anonym översättning, Geber, 1925)
  • Stormen, [1], Förhärjaren (Burja) (översättning Eddy Gjötterberg, 1928)
  • Michail Lykov: roman från revolutionsårens Sovjet-Ryssland (Rvač) (översättning Axel Claëson, Tiden, 1930)
  • Bilarnas liv: en nutidskrönika (10 L.S.) (översättning Axel Claëson, Tiden, 1931)
  • De heligaste ägodelarna: roman ur storfinansens värld (Edinyj front) (översättning från tyska Ture Nerman, Ljungberg, 1931)
  • Österrike: hjältar och bödlar (översättning Leif Björk, Clarté, 1934)
  • Eld-dopet: en skildring från spanska frihetskriget (Ispanija) (översättning Elisabeth Pähn-Palm och Sture Bohlin, Arbetarkultur, 1939)
  • Ryska motståndets hemlighet (okänd översättare, Arbetarkultur, 1942)
  • Paris fall (Padenie Pariža) (översättning Vladimir Semitjov, Bonnier, 1944)
  • Skådespelerskan (okänd översättare, 1944)
  • Med Röda armén mot Berlin: reportage från det rensade Östpreussen (anonym översättning, Inapress, 1945)
  • Stormen (Burja) (översättning Eddy Gjötterberg, Ljus, 1948-1949) [1, Förhärjaren -- 2, Befriaren]
  • Den nionde vågen (Devjatyj val) (översättning Eddy Gjötterberg, Arbetarkultur, 1953-1954)
  • Vårbrytning (Ottepelʹ) (översättning Sven Vallmark, Tiden, 1955)
  • Tjechov läst på nytt (Perečityvaja Čechova) (översättning Vladimir Semitjov, Tiden, 1960)
  • Minnen: omvälvningar, utblickar, återspeglingar (översättning Vladimir Semitjov, Tiden, 1962)
  • I livets ström: människor, minnen, år (översättning Vladimir Semitjov, Tiden, 1962)
  • Berättelsen om de sällsamma öden och äventyr, vilka Julio Jurenito och hans lärjungar... (Neobyčajnye pochoždemija Chulio Churenito ...) (översättning Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1979)

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Björn Elmbrandt: Stockholmskärlek – En bok om Hjalmar Mehr (Atlas, 2010).


Mall:Författarstub-Ryssland