Leif Björk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Leif Björk
Strindar Leif Björk.png
FöddStrindar Björk
29 maj 1907[1]
Johannes församling, Stockholm
Död9 juni 2000 (93 år)
Bromma församling, Stockholm
BegravdKungsholms kyrkogård[2]
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningNationalekonom, författare, översättare, debattör
MakaKarin Boye
(g. 1929–1933; skild)
Marianne Hellström
(g. 1940–1950; skild)
Siv Elisabeth Björk
(g. 1956–2000; han avled)
BarnJan-Erik Björk (f. 1942)
FöräldrarAdolf Björk
Eva Jancke-Björk
SläktingarKaj Björk (bror)
Jan-Erik Björk (son)
Redigera Wikidata

Strindar Leif Björk, ursprungligen Strindar Björk, född 29 maj 1907 i Johannes församling, Stockholm, död 9 juni 2000 i Bromma,[3] var en svensk nationalekonom, författare, översättare och debattör.[4] Björk var en viktig person i författarinnan Karin Boyes liv[5] – med vilken han var gift. Tillsammans med Boye var han aktiv inom den socialistiska organisationen Clarté.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år och studier[redigera | redigera wikitext]

Leif Björk var son till psykiatern Adolf Björk och konsthantverkaren Eva Jancke-Björk (1882–1981), samt bror till ambassadören och riksdagsmannen Kaj Björk. Björk kom att studera vid Uppsala universitet, där han blev filosofie licentiat. Han påbörjade studier i ryska 1929.[7]

1927 utsågs han till sekreterare i Stockholms Clartésektion.[8]

Yrkeskarriär[redigera | redigera wikitext]

Björk var verksam som förste aktuarie från 1953 vid Socialstyrelsen[9] där han var anställd 1936–1963. Därefter var han anställd vid Statistiska centralbyrån 1963–1973.[10]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Björk var författare till en rad publikationer, utgivna under över 50 års tid, framför allt inom nationalekonomiska ämnen. Han gjorde också ett stort antal översättningar under samma tidspann. Som översättare översatte han utgivna verk på danska, engelska, franska, spanska och tyska till svenska. Han översatte bland andra Världsekonomin som författades av Gunnar Myrdal.

Den privata sfären[redigera | redigera wikitext]

Relationen till Karin Boye[redigera | redigera wikitext]

Björk var gift första gången 1929–1935 med den sju år äldre författarinnan Karin Boye (1900–1941).[11][12] De gifte sig borgerligt den 6 juli 1929. Bröllopsvittnen var Signe Boye och Eva Jancke Björk.[13] Från år 1932 ingick Boye längre inte i en relation med Leif Björk.[14]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Björk var andra gången gift 1940–1950 med avdelningsdirektören Marianne Hellström (1919–2016), dotter till professor John Hellström och Lisa Claréus samt omgift Arvidsson. I äktenskapet föddes sonen Jan-Erik Björk (1942–2019). Tredje gången var han gift från 1956 till sin död med Siv Elisabeth Björk (1918–2007)[3] och de fick två söner tillsammans (födda 1956 och 1959).[15]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1936 – Sparande och sparpropaganda: en studie utarbetad i anledning av Svenska sparbanksföreningens avdelnings för sparpropaganda 10-åriga verksamhet
  • 1937 – Svensk socialpolitik 1933–1937
  • 1939 – Det svenska samhället
  • 195? – Karakteristiska drag i Sovjetunionens ekonomiska utveckling efter 1921[16]
  • 1952 – Löner, priser och sociallagstiftning i Sovjetunionen
  • 1978 – Värderings- och mätningsproblem
  • 1979 – Georges Sorel – kort biografi
  • 1990 – Om subjektivismen inom Stockholmsskolan
Översättningar (urval)
  • Anželika Balabanova: Minnen och upplevelser (Erinnerungen und Erlebnisse) (Tiden, 1927)
  • Walter Schönstedt: Skjuten vid flyktförsök: en SA-roman (översatt tillsammans med Arnold Ljungdal, Clarté, 1934)
  • Gerhart Seger: Koncentrationslägret (Tiden, 1934)
  • Norman Angell: Vägen till fred (Prefaced to peace) (Tiden, 1935)
  • Jurij Semenov: Jordens rikedomar: om varornas ursprung och den ekonomiska utvecklingens banbrytare (Kooperativa förbundets bokförlag, 1938)
  • Frederick Allen: Kan kapitalismen bestå? (Can capitalism last?) (Tiden, 1939)
  • Lewis Mumford: Stadskultur (The culture of cities) (översatt tillsammans med Åke Malmström, KF, 1942)
  • Lionel Robbins: Nationalekonomin inför dagens problem (The economist in the twentieth century) (Natur och kultur, 1954)
  • Martin Gardner: Vetenskap och humbug (In the name of science) (Natur och kultur, 1955)
  • Gunnar Myrdal: Världsekonomin ("översatt från författarens engelska manuskript", Tiden, 1956)
  • Wolfgang Leonhard: Revolutionens barn (Die Revolution entlässt ihre Kinder) (Tiden, 1957)
  • John Kenneth Galbraith: Överflödets samhälle (The affluent society) (översatt tillsammans med Roland Pålsson, Tiden, 1959)
  • Gilman M. Ostrander: Förenta staternas historia (Natur och kultur, 1965)
  • José Luis Sampedro: Världsekonomins kraftlinjer (Las fuerzas deciaívas de la economía mundial) (Aldus/Bonnier, 1967)
  • Introduktion till den moderna sociologin (översatt tillsammans med Nils Sjödén, Rabén & Sjögren, 1972)
  • Célestin Freinet: För folkets skola: en praktisk vägledning för den allmänna skolans materiella, tekniska och pedagogiska organisation (Pour l'école du peuple) (Wahlström & Widstrand, 1975)
  • Max Weber: Kapitalismens uppkomst (Ratio, 1986)
  • Knut Wicksell: Om en ny princip för rättvis beskattning (Über ein neues Prinzip der gerechten Besteuerung) (Ratio, 1987)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAAA2RxA, omnämnd som: Strindar Leif Björk, läst: 11 februari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravar.se, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  4. ^ Karin Boye ur "relief" - författarporträtt av Crister Enander på Karin Boye Sällskapets webbplats. Åtkomst 2 januari 2012.
  5. ^ Svedjedal 2017, s. 216.
  6. ^ Abenius.
  7. ^ Svedjedal 2017, s. 611.
  8. ^ Svedjedal 2017, s. 236.
  9. ^ Björk, Strindar Leif i Svenskt författarlexikon 3. 1951–1955
  10. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 42
  11. ^ Hammarström 1997, s. 90.
  12. ^ Boye, Karin Maria i Svenskt författarlexikon 1. 1900–1940
  13. ^ Svedjedal 2017, s. 269.
  14. ^ Hammarström 1997, s. 253.
  15. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  16. ^ Libris Läst 2 januari 2013

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]