Hjalmar Mehr

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjalmar Mehr
Mehr.jpg
Född19 november 1910[1]
S:t Matteus församlingSverige
Död26 december 1979 (69 år)
Adelsö församlingSverige
BegravdMosaiska kyrkogården Norra begravningsplatsen[2] Blue pencil.svg
NationalitetSvensk
SysselsättningPolitiker
BefattningKommunalråd Blue pencil.svg
ArbetsgivareHandelshögskolan i Stockholm Blue pencil.svg
Politiskt partiSocialdemokraterna Blue pencil.svg
Hjalmar Mehrs gravvård på Judiska norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Hjalmar Leo Mehr, född 19 november 1910 i S:t Matteus församling, Stockholm, död 26 december 1979Adelsö, Ekerö, var en svensk socialdemokratisk politiker.

Mehrs föräldrar – Sara Mobschebna Matles och Bejnes (Bernhard) Abraham Isak Meyerovitj (1877–1938) – var judiska immigranter från Tsarryssland som träffades i Stockholm 1905.[3]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Mehr var finansborgarråd i Stockholms stad 1958–1966 och 1970–1971, Kommunförbundets förste ordförande, samt landshövding i Stockholms län 1971–1977. Han medverkade i Vårbyaffären, en markaffär 1961 då Huddinge kommun och Stockholms kommun köpte mark av varandra och kommungränsen drogs om.

Mehr var ett av de sex namnen i det PM över potentiella säkerhetsrisker som spelade en central roll i Geijeraffären. Han var även ordförande i den statliga utredningen om löntagarfonderna 1976, och kvarstod till 1979 då ordförandeskapet lämnades över till Allan Larsson.[4]

Norrmalmsregleringen[redigera | redigera wikitext]

Mehr var mycket aktiv i genomförandet av Norrmalmsregleringen i centrala Stockholm. Han blev föremål för mycket av den kritik som växte fram mot framförallt de omfattande rivningar av Klarakvarteren som blev följden under hans tid som finansborgarråd. Mehr förblev emellertid en stark försvarare av förändringarna:

Vad är det för romantik i Nedre Norrmalm? Vasastan? Kungsholmen? Nedre Norrmalms fastighetsbestånd var ju uppruttet, uppsmällt under tider av spekulationshausser av privata byggherrar. De smällde upp hyreskaserner. Jag är ju nästan den ende av alla som diskuterar det här som bott där hela tiden. Min mamma flyttade vart och vartannat år. Stora omoderna lägenheter med torrklosett och råttor på gården och djävligt och dant. Alltså saneringsmogna fastigheter. Romantiken är för dem som bor bra. Sedan ska fattigt folk bo kvar i uppruttnade bostäder hur länge som helst. Det fastighetsbestånd man har haft där har ju inte haft några estetiska arkitektoniska eller kulturhistoriska värden.
[5]

Efter Almstriden kallades han nedsättande för "Almar Ner" av sina kritiker.[6] Mikael Wiehe besjöng honom i sin låt "Trädet" (1992). I texten sägs bland annat "Det fanns en man, en potentat, jag säger inte mehr, men allt han såg i Stockholms stad, det skulle rivas ner...".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hjalmar L Mehr, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 9233
  2. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  3. ^ Hjalmar L Mehr Riksarkivet (sok.riksarkivet.se)
  4. ^ Löntagarfonderna och näringslivets reaktion; från kompromiss till konflikt
  5. ^ Ahlman, Robert (2002). ”Minns du den stad… Saneringstänkandet i Visbyområdet 1947-74”. D-uppsats i historia. Högskolan på Gotland. sid. 17. http://mainweb.hgo.se/Forskning/kulturarv2001.nsf/e87d0871264c3011c1256ac6003dedd0/905b4669e8680737c1256cad0053e979/Body/M2/Elektroniska%20texter,%20Minns%20du%20den%20stad.doc. 
  6. ^ Tehuset och almarna. Striden satte djupa spår i svensk planering. Arkiverad 31 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges Arkitekter

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Erik Huss
Finansborgarråd i Stockholms stad
1958–1966
Efterträdare:
Per-Olof Hansson
Företrädare:
Per-Olof Hansson
Finansborgarråd i Stockholms stad
1970–1971
Efterträdare:
Albert Aronsson
Företrädare:
Zeth Höglund
Ordförande för Svenska stadsförbundet
1956–1968
Efterträdare:
sig själv, som ordförande för Kommunförbundet
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Ordförande för Svenska Kommunförbundet
1969–1971
Efterträdare:
Inge Hörlén
Företrädare:
Allan Nordenstam
Landshövding i Stockholms län
1971–1977
Efterträdare:
Gunnar Helén