Immunonkologi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Immunonkologi (I/O) är en typ av cancerbehandling som går ut på att använda och förstärka immunsystemets egen förmåga att angripa tumörceller[1].

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Immunterapi har använts i mer än ett sekel[2] och innebär att man med olika behandlingsmetoder använder kroppens eget immunförsvar[3] för att behandla eller förebygga en sjukdom[4]. Ett sådant exempel är vaccin.[2]

Att som vid immunonkologi utnyttja kroppens eget immunsystem mot cancerceller, är däremot en ny behandlingsmetod som är på stark frammarsch. [5]

Immunonkologi (I/O) använder immunsystemets inneboende kraft för att förebygga, målsöka, kontrollera och eliminera cancer. Genom att använda immunterapi kan man lära immunsystemet att känna igen och attackera specifika cancerceller, man kan boosta immunceller för att hjälpa dem att eliminera cancer och att förse kroppen med ytterligare komponenter för att öka den immuna responsen. [6]

Nobelpriset till immunonkologi[redigera | redigera wikitext]

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2018 tilldelades James P Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckter inom cancerbehandling genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer [7]. De två forskarna gjorde sina upptäckter oberoende av varandra [1]. Amerikanen James P Allison studerade det redan kända proteinet CTLA-4 som sitter på ytan av T-celler och som bromsar immunsystemet. Han insåg vad det skulle innebära att blockera på bromsen med en antikropp [7] och låta immunsystemet aktiveras och angripa tumörceller [8]. På andra sidan Stilla havet upptäckte japanen Tasuku Honjo ett protein inne i immuncellerna som även det fungerar som en broms. [1] Dessa upptäckter lade grunden för en helt ny behandlingsprincip [1], det vill säga immunonkologin, och anses vara en milstolpe i kampen mot cancer.[av vem?] [8],[1]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Kategorier I/O-behandlingar[redigera | redigera wikitext]

Cancer Research Institute (CRI) delar in I/O-terapier i sju olika kategorier:[9]

  • Checkpoint-hämmare och immunmodulerande läkemedel

    Checkpoint-hämmare binder till T-lymfocyter, lättar på bromsen och aktiverar därmed immunsystemet [11] vilket medför att tumörcellerna blir känsliga för immunsystemets celler. Immunmodulerande behandling påverkar immunsystemets celler i stället för att attackera själva tumörcellerna. [12]

  • Terapeutiska cancervaccin

    Bygger på immunförsvarets förmåga att lära sig att identifiera substanser som är farliga för kroppen och sedan försvara kroppen mot dylika substanser. Det är dock svårt att ta fram vacciner som riktar sig direkt mot cancermolekyler [5].

  • Immunterapi med onkolytiska virus

    En variant av förkylningsvirus anpassas så att det kan tränga in i tumörcellen och spränga den inifrån. Material från de sprängda cellerna exponeras för immunsystemets celler som kan döda kvarvarande tumörceller. [13]

  • Adaptiv T-cells överföring

    T-celler tas från patienten och manipuleras [5]. De förses med en mottagare som kallas CAR [14] för att de ska kunna identifiera en specifik molekyl som finns i cancerceller. T-cellerna återförs till patienten så att de kan leta reda på och döda tumörcellerna. Metoden kallas CAR-T. [5]

  • Cytokiner

    Signalmolekyler som bland annat har till uppgift att upprätthålla balans mellan cellväxt och celldöd. Vissa cytokiner (interleukiner och interferoner) kan användas för att aktivera cancerdödande T-celler. [5]

  • Adjuvant immunterapi

    Förstärker kroppen immunreaktion på antigen. Kan användas i kombination med vaccin med syfte att stärka immunförsvaret mot olika typer av cancer. [5]

Det finns dock ett fåtal av dessa kategorier representerade på marknaden och enligt BioStock har monoklonala antikroppar (mAbs) och checkpoint-hämmare hittills visat sig vara de mest effektiva. Båda behandlingarna riktar in sig på specifika antigener som antingen aktiverar cancerdödande T-celler eller hämmar checkpoint-molekyler som i vanliga fall hindrar T-cellerna från att attackera cancerceller.

Immunterapi är ännu inte en behandling som fungerar för alla och vissa typer av behandlingar har svåra, men hanterbara, biverkningar. Forskning pågår för att hitta nya tillvägagångssätt för att avgöra vilka patienter som sannolikt skulle svara på en viss behandling och vilka som inte skulle göra det. Den här forskningen förmodas leda till nya strategier för att öka antalet patienter som kan ha av nytta av immunterapi [8].

Tillgängliga behandlingar[redigera | redigera wikitext]

Den första immunonkologiska behandlingen som godkändes (2011) var checkpoint-hämmaren Yervoy® (ipilimumab) [15] som några år senare följdes av Opdivo® (nivolumab) [16] och Keytruda® (pembrolizumab). [17]

På den svenska marknaden finns idag ett flertal immunonkologiska läkemedel främst för behandling av hudcancer [15][16][17], lungcancer [16][17][18], huvud-och-hals cancer [16][17], njurcancer [15][16], klassiskt Hodgkins Lymfom [16][17], och cancer i urinblåsan eller urinvägarna [16][17][18].

Den monoklonala antikroppen Yervoy® (ipilimumab) är av IgG1-typ och blockerar antigen 4 på cytotoxiska T-lymfocyter. Det uttrycks på cellytan hos aktiverade CD4+ och DE8+ T-celler och hämmar på så sätt cellfunktionen. [19]

Antikroppen Opdivo® (nivolumab) är en human monoklonal antikropp av G4 (IgG4)-typ som binder till receptorn för programmerad celldöd, PD-1. Den blockerar därmed dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2 som uttrycks på antigenpresenterande celler, tumörceller eller andra celler nära tumören. [20]

Keytruda® (pembrolizumab) är en monoklonal antikropp som blockerar T-cellernas PD-1 receptorer. Istället för att bli inaktiverade av tumörernas PD-L1 och PD-L2 ligander kan i stället T-cellerna aktiveras och angripa tumörceller. [21]

Tecentriq® (atezolizumab) är en monoklonal antikropp mot liganden PD-L1 som är programmerad för celldöd, som binder till PD-1-receptorn. När PD-L1 neutraliseras uteblir inaktiveringen av PD-1-receptorn på T-celler vilket leder till att det antitumorala T-cellsmedierade immunsvaret förstärks. Mekanismen kallas även ”check point inhibition”. [22]

Den monoklonala antikroppen Imfinzi® (durvalumab) blockerar PD-L1, vilket leder till att T-cellsaktiveringen ökar, att antitumörimmunsvaret förstärks och till ökad tumörcelldöd. [23]

Utveckling och vidare forskning[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal kliniska studier pågår för närvarande där man testar checkpoint-behandling på olika cancersjukdomar. Man har även börjat prova nya checkpoint-molekyler som måltavlor för behandling. En del i den fortsatta forskningen, för att nå ännu bättre effekt, är att testa att kombinera olika checkpoint-inhibitorer med varandra. En annan del att kombinera dem med konventionell behandling. [11]

Det finns 26 olika immunonkologiska substanser godkända på marknaden idag och minst ett godkänt immunonkologiskt behandlingsalternativ för 17 olika typer av cancer [24]. Över 900 kliniska prövningar med immunterapier mot olika typer av cancer [25] inklusive den 10 vanligaste cancerformerna [26] pågår runtom i världen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Nobelpriset . i medicin 2018 till immunonkologi”. Biostock. https://www.biostock.se/2018/10/nobelpriset-i-medicin-2018-till-immunonkologi/. Läst 29 maj 2019. 
  2. ^ [a b] ”Immunterapi”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/immunterapi. Läst 29 maj 2019. 
  3. ^ ”Immunterapi - cancerbehandling”. Netdoktor. https://www.netdoktor.se/cancer/artiklar/immunterapi-cancerbehandling/. Läst 29 maj 2019. 
  4. ^ ”Immunotherapy”. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D007167/immunotherapy. Läst 29 maj 2019. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Lever svensk immunonkologi upp till hypen?”. Biostock. https://www.biostock.se/2019/01/lever-svensk-immunonkologi-upp-till-hypen/. Läst 29 maj 2019. 
  6. ^ ”What is immunotherapy?”. Cancerresearch.org. https://www.cancerresearch.org/immunotherapy/what-is-immunotherapy. Läst 29 maj 2019. 
  7. ^ [a b] ”Nobelprisbelönad upptäckt ett forskningsområde som utvecklas snabbt”. Karolinska Institutet. https://ki.se/nyheter/nobelprisbelonad-upptackt-ett-forskningsomrade-som-utvecklas-snabbt. Läst 29 maj 2019. 
  8. ^ [a b c] ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 till James P. Allison och Tasuku Honjo”. Karolinska Institutet. https://ki.se/nyheter/nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin-2018-till-james-p-allison-och-tasuku-honjo. Läst 29 maj 2019. 
  9. ^ ”Immunotherapy Treatment Types”. Cancerresearch.org. https://www.cancerresearch.org/immunotherapy/treatment-types. Läst 29 maj 2019. 
  10. ^ ”Monoclonal Antibodies (mAb)”. Cancerresearch.org. https://www.cancerresearch.org/immunotherapy/treatment-types/monoclonal-antibodies-mab. Läst 29 maj 2019. 
  11. ^ [a b] ”Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom”. Lakartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2017/05/Stora-framsteg-for-systemisk-behandling-vid-malignt-melanom/. Läst 29 maj 2019. 
  12. ^ ”Målinriktade läkemedel”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandling-med-malinriktade-lakemedel. Läst 29 maj 2019. 
  13. ^ ”Immunterapi får kroppens försvar att attackera cancern”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/nyheter/immunterapi-far-kroppens-forsvar-att-attackera-cancer. Läst 29 maj 2019. 
  14. ^ ”Imfinzi”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20170905000017&docType=6&scrollPosition=0. Läst 29 maj 2019. 
  15. ^ [a b c] ”Yervoy”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20100702000071&docType=6&scrollPosition=0. Läst 29 maj 2019. 
  16. ^ [a b c d e f g] ”Opdivo”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20141009000029&docType=6&scrollPosition=0. Läst 29 maj 2019. 
  17. ^ [a b c d e f] ”Keytruda”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20150808000062&docType=6&scrollPosition=0. Läst 29 maj 2019. 
  18. ^ [a b] ”Tecentriq”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20160430000118&docType=6&scrollPosition=0. Läst 29 maj 2019. 
  19. ^ ”Ipilimumab (Yervoy) för behandling av avancerat (inoperabelt eller metastaserande) melanom hos vuxna som genomgått tidigare behandling.”. Cancercentrum.se. https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/cancerlakemedel/sydost/regionala-lakemedelsregiomer/ipilimumabbedomning-slutversion-hl-121011_tillagg_140505.pdf. Läst 29 maj 2019. 
  20. ^ ”Opdivo (nivolumab) – ny indikation”. Läkemedelsverket. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-/Opdivo-nivolumab--ny-indikation-/. Läst 29 maj 2019. 
  21. ^ ”Keytruda (pembrolizumab) vid skivepitelial huvud- och halscancer”. Janusinfo.se. https://janusinfo.se/download/18.136bf378168518149892f4bb/1547734083597/Pembrolizumab-(Keytruda)-huvud-och-halscancer-190117.pdf. Läst 29 maj 2019. 
  22. ^ ”Tecentriq (atezolizumab) som andra linjens behandling av icke-småcellig lungcancer (NSCLC)”. Janusinfo.se. https://janusinfo.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c389d0/1535626616929/Atezolizumab-vid-NSCLC-tidig-bedomningsrapport-170922.pdf. Läst 29 maj 2019. 
  23. ^ ”Imfinzi (durvalumab) vid indikation icke småcellig lungcancer (NSCLC)”. Janusinfo.se. https://janusinfo.se/download/18.7c5fa521167c5a97383ed4d3/1546593790755/Imfinzi%202019-01-04.pdf. Läst 29 maj 2019. 
  24. ^ ”Många utvecklar läkemedel inom immunonkologi”. lakemedelsvarlden.se. https://www.lakemedelsvarlden.se/manga-utvecklar-lakemedel-inom-immunonkologi/. Läst 29 maj 2019. 
  25. ^ ”Immunotherapy: Disrupting the Cancer Treatment World”. American Cancer Society. http://www.cancer.org/research/acsresearchupdates/more/immunotherapy-disrupting-the-cancer-treatment-world. Läst 29 maj 2019. 
  26. ^ ”WHO. GLOBOCAN - Population Fact Sheets.”. International Agency for Research on Cancer. http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx. Läst 29 maj 2019.