Indisk skarv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Indisk skarv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Phalacrocorax fuscicollis -Ranganthittu-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtIndisk skarv
P. fuscicollis
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax fuscicollis
AuktorStephens, 1826
Utbredning
Phalacrocorax fuscicollis map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Indisk skarv[2] (Phalacrocorax fuscicollis) är en asiatisk fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Denna art är en rätt liten (63 cm) och slank svart skarv med ganska lång stjärt och en lång, tunn näbb. Jämfört med storskarven är den tydligt mindre och slankare, men större än småskarven med både längre hals och längre näbb.[4][5]

Indisk skarv är bronsbrun i fjäderdräkten, fjälligt svart ovan, saknar tofs och har ett litet och något spetsigt huvud med lång och tunn näbb med krokig spets. Ögat är blått och i ansiktet syns bar gul hud utanför häckningstid. Under häckningen har den en kort, vit örontofs. I vissa dräkter har den vit strupe, men detta är till skillnad mot hos storskarven begränsat till under mungipan. Könen är lika, men fåglar utanför häckningstid och ungfåglar är brunare.[6]

Adult i häckningsdräkt.
Vinterdräkt.

I häckningskolonierna hörs korta och hårda "grk" och "kit", ofta i accelererande serier.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Indisk skarv förekommer som namnet avslöjar på Indiska halvön, men även på norra delen av Sri Lanka, mot nordost till Assam och lokalt vidare österut till Thailand, Burma och Kambodja.[7][8][9][10] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. DNA-studier visar att den är systerart till den sydostligare sotskarven (P. sulcirostris).[11]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Indisk skarv förekommer i olika vattenmijöer, både utmed kusten vid flodmynningar och mangroveträsk (dock ej utmed exponerade kuster) och inåt land vid floder och i stora våtmarker. Den lever mestadels av fisk som den dyker efter och jagar på typiskt skarvmanér, ofta på bred front i samarbetande grupper. Häckningssäsongen varierar kraftigt efter region, monsun och lokala vattentillstånd. Äggläggning sker huvudsakligen mellan juli och februari. Den häckar i kolonier med andra fågelarter och bygger ett kvistbo i en grenklyka. Däri lägger den tre till fem blågröna ägg. Arten är huvdúdsakligen stannfågel.[4][6][7]

Koloni med indiska skarvar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till 30.000 individer.[12]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Phalacrocorax fuscicollis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Orta, J., Christie, D.A., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Indian Cormorant (Phalacrocorax fuscicollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52630 21 januari 2019).
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ [a b] Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 52. 
  7. ^ [a b] Ali S; SD Ripley (1978). Handbook of the birds of India and Pakistan. Volume 1 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 39–41. 
  8. ^ Thomas WW; CM Poole (2003). ”An annotated list of the birds of Cambodia from 1859 to 1970”. Forktail 19: sid. 103–127. Arkiverad från originalet den 2011-06-10. https://web.archive.org/web/20110610223531/http://www.orientalbirdclub.org/publications/forktail/19pdfs/Thomas-Cambodia.pdf. Läst 21 januari 2019. 
  9. ^ Sashikumar, C (1991). ”Occurrence of the Indian Shag Phalacrocorax fuscicollis Stephens in Kerala”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 88 (3): sid. 442. https://biodiversitylibrary.org/page/48673878. 
  10. ^ Kannan, V; R Manakadan; P Rao; KK Mohapatra; S Sivakumar; V Santharam (2008). ”The waterbirds of Pulicat lake, Andhra PRadesh-Tamil Nadu, India, including those of the adjoining wetlands and heronries”. Journal of the Bombay Natural History Society 105 (2): sid. 162–180. https://biodiversitylibrary.org/page/48379051. 
  11. ^ Martyn Kennedy, Sampath S. Seneviratne, Nicolas J. Rawlence, Shakila Ratnayake, Hamish G. Spencer (2018) The phylogenetic placement of the enigmatic Indian Cormorant, Phalacrocorax fuscicollis (Phalacrocoracidae). Abstract Molecular Phylogenetics and Evolution.
  12. ^ Delany, S.; Scott, D. 2006. Waterbird population estimates. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]