International Institute for Democracy and Electoral Assistance

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Map of International Institute for Democracy and Electoral Assistance.png

IDEA, International Institute for Democracy and Electoral Assistance, är en mellanstatlig organisation med huvudkontor på Strömsborg i Stockholm. IDEA bildades av representanter för 14 grundarstater vid en konferens i Stockholm 27 februari 1995 och har i dag 28 medlemsländer från alla kontinenter (2015)[1]. IDEA:s mandat är att främja demokrati och demokratisering genom produktion av databanker med jämförande material, handböcker och expertkunnande. IDEA föreskriver inte vilken lösning som är bäst, utan ger kunskap om en mängd olika institutionella lösningar. Arbetet fokuserar på frågor kring val, politiska partier, medborgardelaktighet, demokratiutveckling och konflikthantering. Organisationen har sammanlagt 14 globala, kontinentala och nationella kontor världen över med inriktning på utvecklingsländer i Asien, Afrika, Sydamerika och Oceanien.[2]

Organisationens huvudkontor finns på Strömsborg i Stockholm. Generalsekreterare sedan 4 juni 2014 är Yves Leterme.

Styrning[redigera | redigera wikitext]

IDEA styrs av ett råd som består av alla medlemsländer med en ordförandepost som roterar årligen mellan medlemsländerna. Schweiz är ordförande för rådet under 2015. Rådet utser de övriga organen: Styrelsekommittén, Finans och revisionskommittén och övriga arbetsgrupper.

I organisationen ingår även en grupp rådgivare och ett sekretariat.

Fokusområden[redigera | redigera wikitext]

Förbättra val och valprocesser[redigera | redigera wikitext]
  • Fungera som värd för och underlätta kunskapsutbyte kring valprocesser: ACE, NEEDS, BRIDGE ”electoral cycle" ett synsätt på valprocesser som kompletterar ett tidigare fokus på valobservatörer och själva valdagen
  • Stöd till reformer av valsystem
  • Skydda och stärka integriteten i valprocesser - Global Commissionon Elections, Democracy and Security
  • Förbättra riskbedömningar och hanteringen av konflikter och säkerhet i valprocesser (ERMTool)
  • Öka förståelsen av sambanden mellan sociala medier, traditionella medier och valprocesser
Politiskt deltagande och representation[redigera | redigera wikitext]
  • Stödja och utveckla politiska partiers kapacitet
  • Stödja dialoger inom partier som syftar till att skapa politiskt stöd för demokratiska reformer stöd till politiska reformer
  • Främja kvinnors politiska deltagande
  • Förbättra regleringen av parti- och kandidatfinansiering
Konstitutionella processer[redigera | redigera wikitext]
  • Fungera som reformpartner konstitutioner och grundlagar
  • Stärka den konstitutionella kulturen och det folkliga deltagandet i konstitutionella förändringsprocesser [3]
Demokrati och utveckling[redigera | redigera wikitext]
  • Stärka politiska institutioners lyhördhet och engagemang i socioekonomiska policyprocesser
  • Lyfta demokratins roll i det multilaterala och bilaterala utvecklingsbiståndet
  • Främja möjligheterna till ansvarsutkrävande för medborgare kring statlig och kommunal service och tjänstesektor
  • Stödja utformningen av demokratiska politiska system som underlättar en hållbar ekonomisk tillväxt
  • Påverka FN:s Post-2015 Development Framework (de nya SDG-målen efter 2015
Genomgående prioriteringar[redigera | redigera wikitext]
  • Genus/jämställdhet
  • Konflikthänsyn
  • Mångfald

Medlemsländer[redigera | redigera wikitext]

Australien (1995), Barbados (1995), Belgien (1995), Botswana (1997), Chile (1995), Costa Rica (1995), Dominikanska republiken (2011), Filippinerna (2013), Finland (1995),Ghana (2008), Indien (1995), Indonesien (2013), Kanada (1997), Kap Verde (2003), Mauritius (1999), Mexiko (2003), Mongoliet (2011), Namibia (1997), Nederländerna (1995), Norge (1995), Peru (2004), Portugal (1995), Sydafrika (1995), Spanien (1995), Sverige (1995), Schweiz (2006), Tyskland (2002) och Uruguay (2003). Japan har observatörsstatus i organisationen och Brasilien har ansökt om medlemskap och förväntas bli medlem under hösten 2015[4]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Under flera år har kritik och debatt uppstått i relation till organisationen och dess generösa förmåner och för hur man hanterar skattemedel, bland annat i tidningen OmVärlden och uppmärksammat av "Slöseriombudsmannen".[5][6][7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Overview | International IDEA”. www.idea.int. http://www.idea.int/about/. Läst 2015-06-23. IDEA, Statuter och grundande
  2. ^ IDEA, Kontorsöversikt
  3. ^ ”Supporting Constitution Builders Globally | ConstitutionNet”. www.constitutionnet.org. http://www.constitutionnet.org/. Läst 2015-06-23. 
  4. ^ ”Brazil to join International IDEA”. http://www.idea.int/news/brazil-to-join-idea-2015.cfm. Läst 2015-06-23. 
  5. ^ OmVärlden 4 mars 2014, "Ideas löneförmåner får skarp kritik"
  6. ^ Slöseriombudsmannen 25 juni 2012, "Skattefrihet för den politiska adeln på IDEA"
  7. ^ Svenska Dagbladet 24 oktober 2012, "Regeringen fryser stöd till Idea"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]