Internationella matematikerkongressen 1900

Från Wikipedia
 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-05)
Motivering: Maskinöversättning
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
Internationella matematikerkongressen 1900
Café Voltaire
PlatsParis, Frankrike
KoordinaterInternational Mathematical Union
Datum6 augusti till 12 augusti 1900
Relaterade händelserInternationella matematikerkongressen 1897 Internationella matematikerkongressen 1904

Internationella matematikerkongressen 1900 var den andra Internationella matematikerkongressen som hölls i Paris, Frankrike, från 6 augusti till 12 augusti 1900.[1]

Henri Poincaré var kongressens chef.[2] Kongressen samlade totalt 250 medlemmar.[3]

Även om det mesta av denna kongress var på franska, fanns det en diskussion om matematiska problem publicerade på olika språk.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Det första mötet ägde rum på Café Voltaire, den 5 augusti, klockan 20:30 innan kongressens officiella invigning, och tillät flera av dess medlemmar att knyta kontakter och förnya vänskap.[4]

Delegaterna träffades den 7 augusti för en lunch, serverad på École Normale Supérieure, vars direktör, Georges Perrot, vänligt försåg arrangörerna med Salle des Acte. Jules Tannery gick nådigt med på att göra utmärkelserna. Perrot, Moritz, Cantor och Darboux talade i följd.[5]

Kongressdelegaterna mottogs den 10 augusti 1900 av Frankrikes president Émile Loubet,[6][7][8] och den 11 augusti, tillsammans med sina kollegor i fysikkongressen, av prins Roland Bonaparte, vars generösa hängivenhet för vetenskapliga aspekter är välkänd.

Slutligen, efter kongressens slut, träffades flera medlemmar vid middagstid för en bankett. Tyvärr var kongresspresidenten för trött för att delta.

Många skålar höjdes, först av Darboux, som ursäktade Henri Poincaré, sedan av Carl Friedrich Geiser, på de utländska delegaternas vägnar, av Jules Tannery som föreslog de frånvarandes hälsa och av Cyparissos Stephanos och Nikolai Vasíliev; Darboux talade slutligen igen i sitt eget namn och improviserade ett charmigt tal, där han betonade hur nära matematiker borde känna sig, eftersom det inte finns några vetenskapsmän vars arbete är mer ointresserade, inte mindre benägna att erövra världens massor.

Några kongressledamöter träffades på kvällen på Operan, under en galakväll för vilken ministern för offentlig undervisning och konst, Georges Leygues, reserverade platser för medlemmarna i kongressen för Internationella matematikerkongressen.

Logik[redigera | redigera wikitext]

Logiken under artonhundratalet kulminerade magnifikt med den första Internationella filosofiska kongressen och den andra Internationella matematikerkongressen som hölls samtidigt i Paris.[9]

Överlappningen mellan de två kongresserna var omfattande och lyckosam för framtiden för logik och filosofi.[10]

Giuseppe Peano, Alessandro Padoa, Cesare Burali-Forti, Ernst Schröder, Georg Cantor, Richard Dedekind, Gottlob Frege, Felix Klein, Ladd Franklin, Louis Couturat och Henri Poincaré ingick i organisationskommittén för den filosofiska kongressen, vilket var viktigt för den filosofiska kongressen. utveckling av matematisk logik. Bertrand Russell var kanske hans viktigaste assistent.[11]

Hilbertproblemen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hilbertproblemen

I en kort föreläsning presenterade David Hilbert en lista med 23 olösta matematiska problem.[12][13]

Ibland beskrivs det som en plenarföreläsning och ibland inte. Detta beror på att när David Hilbert blev inbjuden att hålla en plenarföreläsning för kongressen, kunde han inte bestämma sig för vad han skulle prata om.[14]

Prata med Hermann Minkowski och Adolf Hurwitz. Han bestämde sig till slut för att diskutera några utestående matematiska problem, men det tog lång tid för honom att skriva sin föreläsning. Programmet för 1900 års kongress publicerades innan Hilbert var redo, så hans tal tillkännagavs inte som en plenarföreläsning.[15] Den levererades sedan till kongressen under en gemensam session av utbildningssektionen och historiesektionen (på grund av tidsbrist diskuterade Hilbert bara cirka 10 av sina 23 frågor på konferensen, även om alla 23 problem förekommer i publikationen).[16] Det var den 8 augusti, klockan 9 på morgonen, som David Hilbert höll sin föreläsning. Den fick titeln On Future Problems in Mathematics.[17]

I Proceedings beslutade arrangörerna att de, på grund av dess betydelse, skulle placera Hilberts artikel i sektionen för plenarkonferensen.[18]

Strax efter Hilberts utläggning sa Giuseppe Peano att Alessandro Padoas efterföljande kommunikation skulle ta upp problem nr. 2. Rudolf Mehmke minns att han föreslog vissa monografiska representationer inom vars utrymme en lösning av den allmänna ekvationen för sjunde graden kunde resultera.[19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Curbera, Guillermo P. (2010). ”The International Congress of Mathematicians: a human endeavour”. Current Science 99 (3): sid. 2–7. ISSN 0011-3891. https://www.jstor.org/stable/24108275. Läst 28 februari 2023. 
  2. ^ Mazliak, Laurent (2013-06-01). ”Poincaré and probability” (på engelska). Lettera Matematica 1 (1): sid. 33–39. doi:10.1007/s40329-013-0004-2. ISSN 2281-5937. https://doi.org/10.1007/s40329-013-0004-2. Läst 28 februari 2023. 
  3. ^ ”Second International Congress of Mathematics | Paris, France | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Second-International-Congress-of-Mathematics. Läst 28 februari 2023. 
  4. ^ Everdell, William R. (1997-05-15) (på engelska). The First Moderns: Profiles in the Origins of Twentieth-Century Thought. University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-22480-0. https://books.google.cat/books?id=yVRb9sJ2KjEC. Läst 28 februari 2023. ”Café Voltaire men också det första mötet i den andra internationella matematikkongressen den 8 augusti.” 
  5. ^ American Mathematical Society (1900). The International Congress of Mathematicians in Paris. https://www.ams.org/bull/1900-07-02/S0002-9904-1900-00768-3/S0002-9904-1900-00768-3.pdf 
  6. ^ ”The Politicians of the Third Republic”. academic.oup.com. doi:10.1093/acprof:oso/9780198221777.003.0020. https://academic.oup.com/crawlprevention/governor?content=%2fbook%2f8548%2fchapter%2f154437860. Läst 28 februari 2023. 
  7. ^ Milhaud, G. (1903). ”LA SCIENCE ET L'HYPOTHÈSE: PAR M. H. POINCARÉ”. Revue de Métaphysique et de Morale 11 (6): sid. 773–791. ISSN 0035-1571. https://www.jstor.org/stable/40893383. Läst 28 februari 2023. 
  8. ^ (på engelska) Henri Poincaré. doi:10.1007/978-1-4614-2407-9. https://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4614-2407-9. Läst 28 februari 2023. ”Republiken Frankrikes president, Emile François Louvet, för att förolämpa honom” 
  9. ^ Moran, Dermot (2018). ”Philosophy in China: Reflections on the 24th World Congress of Philosophy”. Frontiers of Philosophy in China 13 (2): sid. 166–173. ISSN 1673-3436. https://www.jstor.org/stable/26571932. Läst 28 februari 2023. 
  10. ^ Lovett, E. O. (1901). ”Mathematics at the International Congress of Philosophy, Paris, 1900” (på engelska). Bulletin of the American Mathematical Society 7 (4): sid. 157–183. doi:10.1090/S0002-9904-1901-00779-3. ISSN 0002-9904. https://www.ams.org/bull/1901-07-04/S0002-9904-1901-00779-3/. Läst 28 februari 2023. 
  11. ^ ”Bertrand Russel superstar” (på franska). Books. 24 mars 2010. https://www.books.fr/bertrand-russel-superstar/. Läst 28 februari 2023. 
  12. ^ Weisstein, Eric W.. ”Hilbert's Problems” (på engelska). mathworld.wolfram.com. https://mathworld.wolfram.com/. Läst 28 februari 2023. 
  13. ^ Grattan-Guinness, I. (30 april 2000). ”A Sideways Look at Hilbert ’ s Twenty-three Problems of 1900” (på engelska). www.semanticscholar.org. https://www.semanticscholar.org/paper/A-Sideways-Look-at-Hilbert-%E2%80%99-s-Twenty-three-of-1900-Grattan-Guinness/6b4ba8107e7bb3eeabe0039f1b252cd8a4e4ec9e. Läst 28 februari 2023. 
  14. ^ mireia.ribera.mitjans. ”"David Hilbert: la formación del genio (1888-1900)": conferència de cloenda Any Hilbert FME” (på katalanska). Facultat de Matemàtiques i Estadí­stica. https://fme.upc.edu/ca/noticies/david-hilbert-la-formacion-del-genio-1888-1900-conferencia-de-cloenda-any-hilbert-fme. Läst 28 februari 2023. 
  15. ^ Bayo, Ignacio Fernández (27 november 1999). ”Un siglo para resolver 23 problemas” (på spanska). El País. ISSN 1134-6582. https://elpais.com/diario/1999/11/28/sociedad/943743604_850215.html. Läst 28 februari 2023. 
  16. ^ ”Hilbert's problems Facts for Kids” (på amerikansk engelska). kids.kiddle.co. https://kids.kiddle.co/Hilbert%27s_problems. Läst 28 februari 2023. 
  17. ^ ”David Hilbert en París en 1900 y sus famosos 23 problemas” (på spanska). La Ciencia de la Mula Francis. 7 december 2009. https://francis.naukas.com/2009/12/07/david-hilbert-en-paris-en-1900-y-sus-famosos-23-problemas/. Läst 28 februari 2023. 
  18. ^ (på engelska) From Classical to Modern Algebraic Geometry. doi:10.1007/978-3-319-32994-9. https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-319-32994-9. Läst 28 februari 2023 
  19. ^ Smoryński, C. (1979-03). ”Mathematical problems” (på engelska). The Journal of Symbolic Logic 44 (1): sid. 116–119. doi:10.2307/2273711. ISSN 0022-4812. https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-symbolic-logic/article/abs/david-hilbert-mathematical-problems-lecture-delivered-before-the-international-congress-of-mathematicians-at-paris-in-1900-a-reprint-of-1084-english-translation-of-1087-by-mary-winston-newsom-mathematical-developments-arising-from-hilbert-problems-proceedings-of-the-symposium-in-pure-mathematics-of-the-american-mathematical-society-held-at-northern-illinois-university-de-kalb-illinois-may-1974-edited-by-felix-e-browder-proceedings-of-symposia-in-pure-mathematics-vol-28-american-mathematical-society-providence1976-pp-134-donald-a-martin-hilberts-first-problem-the-continuum-hypothesis-a-reprint-of-1084-english-translation-of-1087-by-mary-winston-newsom-mathematical-developments-arising-from-hilbert-problems-proceedings-of-the-symposium-in-pure-mathematics-of-the-american-mathematical-society-held-at-northern-illinois-university-de-kalb-illinois-may-1974-edited-by-felix-e-browder-proceedings-of-symposia-in-pure-mathematics-vol-28-american-mathematical-society-providence1976-pp-8192-g-kreisel-what-have-we-learnt-from-hilberts-second-problem-a-reprint-of-1084-english-translation-of-1087-by-mary-winston-newsom-mathematical-developments-arising-from-hilbert-problems-proceedings-of-the-symposium-in-pure-mathematics-of-the-american-mathematical-society-held-at-northern-illinois-university-de-kalb-illinois-may-1974-edited-by-felix-e-browder-proceedings-of-symposia-in-pure-mathematics-vol-28-american-mathematical-society-providence1976-pp-93130-martin-davis-yuri-matijasevic-and-julia-robinson-hilberts-tenth-problem-diophantine-equations-positive-aspects-of-a-negative-solution-a-reprint-of-1084-english-translation-of-1087-by-mary-winston-newsom-mathematical-developments-arising-from-hilbert-problems-proceedings-of-the-symposium-in-pure-mathematics-of-the-american-mathematical-society-held-at-northern-illinois-university-de-kalb-illinois-may-1974-edited-by-felix-e-browder-proceedi/64FD57C0647F250FDD0808DD1BCC14EF. Läst 28 februari 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Internationella_matematikerkongressen_1900&oldid=54300099”