Inuiter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förmodad inuitkvinna, ca 1907.
Inuitman

Inuiter (inuktitut inuk 'människa, folk') är ett arktiskt folk som lever i norra Kanada (särskilt Nunavut), Alaska, och på Grönland. Inuiterna, som har en språklig gemenskap, är en av de två större folkgrupper som man brukar syfta på när man talar om eskimåer; den andra är yupikerna som lever i de arktiska delarna av Ryssland och i Alaska, och som tillhör en annan språkgrupp.

Inuiternas ursprungliga livsmönster och mytologi tillhör de mest väldokumenterade. Inuiternas språk kallas inuit eller inuktitut. Anorak 'tunn vindjacka med kapuschong', igloo 'ishus', kajak 'mansbåt' (jämför umiak 'kvinnobåt') och parkas 'knälång vindjacka med pälskantad kapuschong' är inuitiska lånord i svenskan.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Ordet inuit (för en person inuk, för två personer inuuk) kommer från språket inuktitut och betyder 'människor'. Enligt en föråldrad teori fick de beteckningen eskimåer av indianer som lever granne med inuiter, till exempel cree eller algonkin. Ordet eskimå har på dessa språk trotts betyda ungefär 'de som äter rått kött', en tolkning som idag dock är vetenskapligt ifrågasatt. Inuiter i framförallt Kanada och på Grönland betraktar dock fortsatt ordet eskimå i denna betydelse som nedsättande. I Nordamerika, med undantag av Alaska, och på andra ställen av jorden minskar användandet av ordet eskimå allt mer. Det beror troligtvis på det stegrade intresse för inuiter som finns sedan 1950-talet.

I Alaska används inte termen inuit, utan oftare eskimå, eftersom där både bor yupiker, som inte ingår i begreppet inuit, och inupiater (som definitionsmässigt är inuiter). Inuit används där vare sig specifikt för inupiater eller som generell benämning.

Kulturella ändringar[redigera | redigera wikitext]

Inuiternas möten med den västliga kulturen är dokumenterade, men ofta med skrifter som är påverkade av ideologi i olika former. Ofta är dessa skrifter förkortade, så att viktig information fattas.

Sedan andra världskriget har stora förändringar pågått i inuiternas territorium. Sedan 1960-talet lever merparten av inuiterna inte längre som nomader. De flesta bor i hus av trä som på grund av permafrosten står på pålar. Husen värms med olja och färskvattnet kommer i en stor tank på en lastbil. Även spillvattnet transporteras med lastbil och många hushåll är utrustade med moderna kommunikationsinstrument.

Slädhundarna har ersatts med snöskoter och istället för kajak och umiak används fabrikstillverkade båtar med motor. Jakten på grönlandsvalen förekommer bara tillfälligtvis för att bevara den gamla traditionen. Även handeln med päls av sälar och rävar eller med elfenben av valross eller narval minskar på grund av skyddsåtgärder för dessa djur.

1 april 1999 bildades territoriet Nunavut i nordöstra Kanada. Inuiterna har självstyre i Nunavut och kan vårda sina gamla traditioner.

Det finns även internationella rörelser, till exempel Inuit Circumpolar Conference (ICC), som koordinerar politiska aktiviteter av inuiter. Många inuiter ser ett stort problem i den pågående uppvärmningen av jordens atmosfär som påverkar djur- och växtlivet i deras region. Därför har regeringen i territoriet Nunavut med Paul Okalik i spetsen stort intresse av vidareutvecklingen av Kyotoprotokollet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]