Isprinsessan

För andra betydelser, se Isprinsessan (olika betydelser).

Isprinsessan
Författare	Camilla Läckberg
Originalspråk	Svenska
Land	Sverige
Genre	Kriminalroman
Förlag för förstautgåvan	Forum bokförlag
Utgivningsår	2003
Huvudpersoner	Patrik Hedström och Erica Falck
Del i serie
Ingår i serie	Fjällbacka-serien
Efterföljs av	Predikanten

Isprinsessan (ISBN 91-86425-41-2) är en roman från 2003 av Camilla Läckberg. Det är den första i serien om Erica och poliserna i Tanumshede.

Handling

I det lilla samhället Fjällbacka i Bohuslän råder lugn fram tills den vinterdag då den unga kvinnan Alexandra Wijkner hittas död i sitt badkar. Husets värmepanna har gått sönder och huset är totalt utkylt. Mordoffret ligger därför i ett badkar som är täckt av is. Polisen misstänker först självmord men senare visar det sig vara ett mord. Alexandra visar sig ha levt ett dubbelbottnat liv, där det inte finns någon som känner till allt om vad hon har upplevt tidigare eller vilka hemligheter hon har för sin närmaste omgivning. När personer som har känt henne under olika perioder jämför sina intryck blir bilden ännu mer komplicerad.

Den som hittar Alexandra är författarinnan Erica Falck som återvänt till Fjällbacka efter sina föräldrars död. När hon följer med Alexandras föräldrar och make till polisen träffar hon sin ungdomskärlek, kriminalinspektören Patrik Hedström.

Det visar sig att en alkoholiserad konstnär, Anders Nilsson, har haft ett förhållande med Alexandra. Han har också kommit in i hennes hus medan hon ligger död i badkaret. Förhållandet förbryllar omgivningen, eftersom de är så totalt olika, men är Anders också en del av hennes mystiska förflutna?

Erica Falck tampas också i boken med problemet med föräldrarnas hus, som hon vill behålla men däremot hennes syster Anna som bor i Stockholm inte vill. Anna i sin tur har problem med sin make som misshandlar henne.

Originalutgåvan av Isprinsessan gavs ut av Bokförlaget Warne, Forum köpte senare över rättigheterna och har givit ut efterföljande titlar.

Kuriosa

Enligt vad Camilla Läckberg berättade i radioprogrammet Sommar i P1 trodde hon medan hon skrev boken att det inte längre fanns någon polisstation i Tanums kommun. Först hade hon inte heller tänkt ha några poliser med i handlingen, men det visade sig svårt att undvika. Hon hittade då på en uppsättning poliser där några av dem beskrevs som ganska patetiska figurer (lata, självgoda och allmänt egensinniga). När en representant för bokförlaget sedan frågade om hon hade kontaktat polisstationen och frågat om lov, blev hon plötsligt medveten om att det fanns en polisstation i Tanumshede. Hon lät då personalen läsa igenom manuset och fick höra att vissa av beskrivningarna stämde på pricken med några av deras kollegor...^{[källa behövs]}