Järnåkra-Nilstorp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Järnåkra sett från Margretedal i Lund april 2007

Järnåkra-Nilstorp är en administrativ stadsdel i södra Lund som omfattar bostadsområdena Järnåkra, Nilstorp och villaområdet öster om Stattenavägen och väster om Malmövägen.[1]. Mer specifikt begränsas området av Södra vägen-Ringvägen i norr, Stattenavägen i väster, Råbyvägen i öster, motorvägen E22 och Ruben Rausings väg, och Råbyholmsallén i söder. Järnåkra-Nilstorp hade 2007 5 648 invånare. Stadsdelens äldsta delar är villabebyggelse på Nilstorp. På Järnåkra är bebyggelsen från slutet av 1950-talet och består av högre hus samt ett område vid Malmövägen med fyravåningshus. Även i de nordöstra delarna av stadsdelen vid Råbyvägen finns några höghus.

Nilstorps historia[redigera | redigera wikitext]

"Rige-Nils" hette egentligen Nils Larsson och var ägare till Lilla Råby nr 10. Efter att han förvärvat även nr 2 enskiftades de bägge gårdarna 1799 på hans begäran och han fick sin mark förlagd i ett stycke sydväst om Råbyvägen. Det sammanslagna hemmanet fick 1803 namnet Nilstorp, och gården flyttades ut på marken." Citatet från Lunds bevaringsprogram.[2] Nilstorp är ett heterogent småhusområde, som förutom villor och radhus även innehåller studentbostäder, några flerbostadshus, ett stort koloniområde, ett dagis Körsbäret, en kyrka samt en äldre statarlänga med koppling till områdets agrara historia. Några affärer finns inte kvar i stadsdelen, men finns å andra sidan precis utanför.  I mitten av 1800-talet fanns det småhusbebyggelse och sedan 1930-talet har det tillkommer fler och fler fastigheter i området. Området hörde till Lunds landskommun och tillhörde ursprungligen Lilla Råby by. Det utvecklades till ett samhälle och införlivades 1913 från Lunds landskommun i staden Lund. På 1910-talet tillkom koloniområdet Täppan en bit sydost om bybebyggelsen. Först användes de 170 till 300 kvm stora lotterna huvudsakligen till potatisodling,

Under 1920-talet påbörjades den egentliga utbyggnaden av Nilstorp då tomter till villor och egnahem avstyckades en bit söder om Råbykorset. Stora rektangulära kvarter indelade i stora tomter lades ut på var sin sida om Williamsvägen. Nilstorp beskrivs som trädgårdsstaden då stadsdelen har Lunds största trädgårdar. Då området består av äldre bebyggelse finns riklig grönska och stora uppvuxna, vackra trädgårdar. De största tomterna återfinns på Björkvägen som består av hus byggda på 1940- och 1950-talet. En del av dessa är kulturskyddade för sin unikt bevarade 1950-tals arkitektur. I Lunds bevarandeprogram beskrivs bebyggelsen kring Plommonvägen och Körsbärsvägen och dess tillkomst från 1948 och på 1950-talet.[3]

Området Nilstorp har en sammanhängande småhusbebyggelse med olika tidstypiska hus från 1930-, 1940-, 1950- och 1960-talet. De så kallade gränderna är tidstypiska i sin arkitektur och byggdes 1959. Södra delen av planområdet byggdes ut med grupphusbebyggelse i kvar teret Persikan 1966-68, och då med betydligt högre exploateringstal och efter andra stadsplaneprinciper: radhus längs bilfria gränder i ett rätvinkligt mönster och med en gemensam grönyta. De 51 vita kubiska radhusen i kvarteret Persikan är arrangerade med stora rumsliga och arkitektoniska kvaliteter. Husen vänder sig på ena sidan mot slutna hårdgjorda gaturum och på andra sidan mot öppna gemensamma grönytor.Området med sina kubformade hus väckte vid uppbyggnaden internationell uppmärksamhet.

Förskolan Körsbäret[redigera | redigera wikitext]

Förskolan Körsbäret 2019

På grund av mögelskador jämnades Körsbärets förskola med marken för några månader sedan. Efter det placerades paviljonger ut i två plan på den del av tomten som vetter mot Järnåkraskolan. I de tillfälliga paviljongerna vistas dagligen ett hundratal barn. Så skev Sydsvenskan 2015. [4] Totalkostnaden för en nybyggnation kalkyleras till 37 miljoner kronor och då ingår ett tillagningskök som även ska förse två andra förskolor med mat. Förskolan planeras för sex avdelningar med totalt 100 barn. Tillagningsköket kommer att kunna hantera 300 portioner och ska också försörja förskolan Päronet samt den kommande Lilla Järnåkra. Förskolan nybyggdes senare och nyinvigdes i oktober 2018.[5] Föräldrakooperativet Körsbäret som driver förskolan bildades 1988. [6]

Järnåkra[redigera | redigera wikitext]

Området Järnåkra heter också Hospitalsgården[7] då det är byggt på Hospitalsgårdens ägor inom Lilla Råby by. Bakgrundshistorien skildras Lunds bevaringsprogram under rubriken Hospitalsgården. Kungliga Domänstyrelsen, som då förvaltade gården,sålde den 1949 till Lunds stad, som under senare delen av 50-talet lät stycka av mark för bostadsbebyggelse och Tetra Pak." Stadsplan för området upprättades av Carl-Ossian Klingspor 1954 i samarbete med arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson, som på uppdrag av HSB, Lunds Byggmästargille och LKF ritade bostadshusen samt även områdets skola och centrumanläggning." skriver man i Lunds kulturmiljöprogram Här bor man sid 111.

Järnåkra är det andra bostadsområdet som tillsammans med Nilstorp bildar stadsdelen. Stadsdelen är belägen i nära anslutning till centrum av Lund. Området tillkom mellan 1957 och 1960 och är blandat kontor, service och bostäder. Det begränsas i norr av Södra vägen, i öster av Nilstorp vid Järnåkraskolan, i söder av Tetra Pak och i väster av Malmövägen. Bebyggelsen består av flera flerfamiljshus på 8-10 våningar centrerade kring Karhögstorg som utgör stadsdelens centrum samt lägre bebyggelse med fyravåningshus mot Malmövägen.

Flygbild över Karhögstorg och Järnåkra från 2014
Skatteskrapan 2019
Hävdaryggen 2019

Området högsta hus var ett 10-våningshus som kallas "Skatteskrapan" eftersom Skatteverket höll till här från 1970-talet fram till 2010. Detta hus färdigställdes 1959 och innehöll ursprungligen studentbostäder. Då kallades huset "Hävdaryggen" (AF Bostäders vapensköld finns fortfarande på fasaden). "Hans Westman ritade ett tiovånings studentbostadshus."[8] skriver Lund i sitt Kulturmiljöprogram. Sedan 2012 är områdets högsta hus Karhögstorg 2, ett punkthus på 13 våningar som innehåller seniorbostäder och en matbutik i bottenvåningen. Detta stora byggprojekt har genomförts åren före 2010 vid Karhögstorg. De nya affärslokalerna var klara 2008 Järnåkraområdet har välbevarad 1950-tals arkitektur. Karhögstorgs arkitekt var Sten Samuelsson.[9] Hans arkitektbyrå ritade skolan, Karshögstorg och järnåkrahusen, allt utom Hävdaryggen.

Större delen av bebyggelsen på Järnåkra består av fyravånings lamellhus i rött tegel och med lutande balkongfasader, pulpettak och delvis synlig betongkonstruktion. Lamellhusen bildar en meanderslinga runt ett gemensamt grönområde där det även placerats en lekplats. I områdets nordöstra del byggdes tre höga skivhus, vilka kom att markera stadsdelens centrumanläggning. Detta var populärt i 1950-talets grannskapsplanering, att med något eller några högre hus tydliggöra områdets centrum. Här skulle centrumanläggningen även betjäna befolkningen i södra Lund varför centret gjordes överdimensionerat med post, bank och flera affärer i förhållande till områdets lokala behov. Detsamma gäller Järnåkraskolan, som skulle betjäna barnen även på andra sidan Malmövägen samt i Nilstorp och Stampelyckan. 

Stadsdelscentrat vid Karshögstorg har haft en för modern tid typisk utveckling med nedläggning av samhällsservice. Bankomat har ersatt bankkontoret, posten[10] är ersatt postombud och utlämningsställe. Området har fått en restaurang, en större livsmedelsbutik har ersatt flera mindre affärer som café, tobaksaffär. Djuraffären har flyttat till den lokal där mataffären tidigare låg, då den byggnad där den fanns revs vid ombyggnaden av Karhögstorg.

Hospitalsgården har även utvidgats med bostadsbebyggelse österut, på mark som användes för jordbruk ända fram till 1980-talet. I början av 1980-talet byggdes en barnstuga vid Körsbärsvägen, som samtidigt stängdes av för genomfartstrafik till och från Nilstorp. I början-mitten av decenniet exploaterades området söder om Järnåkraskolan (norra delen av kvarteret Päronet) där det byggdes tre punkthus i gult tegel och innanför dem fyra rader med tvåvåningshus.[11]

Järnåkraskolan och stadsdelsbiblioteket[redigera | redigera wikitext]

Områdets skola, högstadieskolan Järnåkraskolan[12] har ett upptagningsområde omfattande stora delar av södra Lund. Numera gör det fria skolvalet att antagningen till olika skolor styras av elevernas val men det finns en närhetsprincip att elever i en skolas närhet har förtursrätt. På skolan finns ett skolbibliotek som också varit stadsdelsbibliotek. Järnåkraskolan är en kommunal grundskola för årskurs 4–9. På skolan går cirka 460 elever. På Järnåkraskolan finns även särskolan för årskurs 4–9. Särskolan har en hög personaltäthet bestående av pedagoger och välutbildade elevassistenter. Elever i årskurs 7–9 kan välja att läsa med handbollsprofil.

Stadsdelsbiblioteket har flera gånger hotats av nedläggning och blev nedlagt 2012.[13] Kulturnämnden ska öppna det igen,[14] Föreningen Bokstödet har varit aktiva för att bevara biblioteket.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Övergripande områden Lunds namnwiki”. http://kartor.lund.se/wiki/lundanamn/images/0/0c/Overgripande_omraden_20140901_kopiera.jpg. Läst 20 februari 2019. 
  2. ^ ”Lilla Råby och Prennelyckan”. http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/bevaringsprogram/index.php/Lilla_Råby_och_Prennelyckan. Läst 20 februari 2019. 
  3. ^ ”Kring Plommonvägen”. http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/bevaringsprogram/index.php/Kring_Plommonvägen. Läst 20 februari 2019. 
  4. ^ Tommy Lindstedt (8 oktober 2015). ”Personal varnar för utbrändhet”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2015-10-08/personal-varnar-for-utbrandhet-i-ny-forskola. Läst 27 oktober 2016. 
  5. ^ Joaikim Stierna (16 oktober 2018). ”Efterlängtad nystart för Körsbäret”. Skånska dagbladet. https://www.skd.se/2018/10/16/efterlangtad-nystart-for-korsbarets-dagis/. Läst 27 oktober 2019. 
  6. ^ ”Körsbäret - sedan 1988”. Föräldrakollektivet Körsbäret. http://korsbaretsforskola.se/. Läst 27 oktober 2019. 
  7. ^ ”Hospitalsgårde / Lund bevaringsprogam”. Lunds kommun. http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/bevaringsprogram/index.php/Hospitalsgården. Läst 27 oktober 2019. 
  8. ^ ”Här bor man (sid 111)”. Lund kommun. https://www.lund.se/globalassets/lund.se/bygg_bo/bygga-nytt-andra-eller/bygglov/kulturmiljoprogram/har_bor_man_sbk_170511.pdf. Läst 27 oktober 2019. 
  9. ^ Anne Aobadia (14 april 2001). ”Svensk modernist som ritade Lund”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2001-04-14/svensk-modernist-som-ritade-lund. Läst 27 oktober 2019. 
  10. ^ ”Postkontoret 220 06 Lund”. Postmuseum. https://digitaltmuseum.se/011014724878/postkontoret-220-06-lund-karhogstorg-2/media?slide=0. Läst 27 oktober 2019. 
  11. ^ ”Här bor man sid 113”. Lunds kommun. https://www.lund.se/globalassets/lund.se/bygg_bo/bygga-nytt-andra-eller/bygglov/kulturmiljoprogram/har_bor_man_sbk_170511.pdf. Läst 27 oktober 2019. 
  12. ^ ”Järnåkraskolan”. Lunds kommun. https://lund.se/utbildning--forskola/grundskola/grundskolornas-sidor/jarnakraskolan/. Läst 27 oktober 2016. 
  13. ^ okänd (21 juni 2012). ”Biblioteket på Järnåkra läggs ner”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2012/06/21/biblioteket-pa-jarnakra-laggs-ner/. Läst 27 februari 2019. 
  14. ^ Lars Johansson (10 januari 2019). ”Biblioteksfilialer kan öppna igen”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2019/01/10/biblioteksfilialer-kan-oppna-igen/. Läst 27 oktober 2019. 
  15. ^ ”Bokstödet / Facebook”. Bokstödet. https://b-m.facebook.com/jarnakrabiblioteket/. Läst 27 oktober 2019.