Jättefiskuv
| Jättefiskuv Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
| Familj | Ugglor Strigidae |
| Släkte | Ketupa |
| Art | Jättefiskuv K. blakistoni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ketupa blakistoni | |
| Auktor | (Seebohm, 1884) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Jättefiskuv[2] (Ketupa blakistoni) är en utrotningshotad mycket stor fisklevande uggla som förekommer i östra Asien.[3][4]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Jättefiskuv är en mycket stor uggla (60–72 cm, upp till 4 kg) med långa och breda horisontella örontofsar. Ansiktet är blekt gråbrun, strupen vit och ögonen gula. Ovansidan är kraftigt streckat beigebrun, vingarna bandade och stjärten blek med mörka band. Undersidan är längsstreckat blekt beigebrun. Lätet är ett kort och djupt "ho-hooo".[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Jättefiskuv förekommer i östra Sibirien, nordöstra Kina och i norra Japan. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Ketupa blakistoni doerriesi – förekommer i östligaste Sibirien och nordöstra Kina
- Ketupa blakistoni blakistoni – förekommer på Sachalin, på Hokkaido i norra Japan samt på södra Kurilerna
Arten placeras ofta i släktet Bubo.[5][1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Jättefiskuv bebor tät skog med stora gamla träd för häckning och nära sjöar och vattendrag som inte fryser vintertid. Favoritmiljön är grunda, snabbt rinnande vattendrag med klappersten. Fågeln lever i huvudsak av insjöfisk, men kan även ta havslevande fisk, små däggdjur, fåglar, groddjur, insekter och kräftdjur. Ungfåglar stannar i hemmareviret i upp till ett och ett halvt år och börjar inte häcka förrän under tredje levnadsåret.[1]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Denna uggla har en mycket liten och minskande världspopulation på uppskattningsvis endast 900–1700 vuxna individer. Den hotas av skogsavverkning, dammbyggen och ökad exploatering utmed floder. Även störningar, klimatförändringar och kollision med kraftledningar utgör hot. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Wright Blakiston (1832–1892), engelsk naturforskare och upptäcktsresande i Kanada, Kina och Japan.[6] Tidigare kallades den Blakistons fiskuv även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Birdlife International 2025 Ketupa blakistoni . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.
- ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör jättefiskuv.
Wikispecies har information om jättefiskuv.- Läten på xeno-canto.org
|