Jacopo Sansovino

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jacopo Sansovino
Jacopo Tintoretto 027.jpg
Född2 juli 1486[1][2]
Florens[3][4]
Död27 november 1570[1][2] (84 år)
Venedig[3]
Medborgare iRepubliken Venedig
SysselsättningArkitekt[2][5], skulptör[2][5]
Noterbara verkSan Giovanni dei Fiorentini
BarnFrancesco Sansovino (f. 1521)
Redigera Wikidata
Loggettan i Venedig.

Jacopo Sansovino, egentligen Jacopo d'Antonio Tatti, född 2 juli 1486 i Florens, död 27 november 1570 i Venedig, var en italiensk arkitekt och skulptör under renässansen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Sansovino övertog han från sin lärare Andrea Sansovino, hos vilken han studerade till 1502. Genom Giuliano da Sangallo introducerades han vid påvehovet i Rom 1505, och studerade där grundligt antik skulptur och arkitektur. Sansovino arbetade omväxlande i Rom och Florens, med kortare besök i Venedig 1523, tills han efter Sacco di Roma 1527 definitivt slog sig ned i Venedig. Han fick 1529 posten som stadsarkitekt och utvecklade en rik verksamhet som arkitekt och skulptör.

Hans mest berömda byggnad är San Marcobiblioteket och den smyckeliknande Loggettan vid Markusplatsen. Även som skulptör blev han en centralgestalt i Venedig. Till hans vänner och medhjälpare hörde flera ledande inhemska skulptörer och bland målarna var Tizian hans vän. Antikstudiet var viktigt för Sansovino, som trots nära influenser från Michelangelo bevarade en måttfull dimensionering i sina verk.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Konstens Venedig. Utställning anordnad med anledning av Konung Gustaf VI Adolfs åttioårsdag, nationalmuseums årsskrift 1962.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] BeWeB, BeWeB person-ID: 129, läst: 4 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сансовино Якопо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002159485, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 105072, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]